Hudorgasmer, när musik ger dig gåshud
Har du någonsin upplevt ett nästan transcendentalt tillstånd genom att lyssna på musik? Känslan av gåshud på huden och fjärilar i magen? I så fall är det möjligt att du har upplevt vad vi kallar hudorgasmer.
Många olika experter har studerat detta fenomen. Även om det inte är relaterat till den sexuella sfären, producerar det liknande känslor. Dessutom kan nästan alla uppleva hudorgasmer, oavsett om man är ett musikfan eller inte. Upplevelsen de producerar är verkligen så intensiv att den är omöjlig att ignorera.
I den här artikeln kan du lära dig mer om hudorgasmer och hur de uppstår. Så om du är nyfiken på det intensiva spänningsmomentet du upplever när du hör ett musikstycke som berör dig lite extra, har du kommit till rätt ställe.
Vad är hudorgasmer?
Experter hävdar att musik kan ge en transcendent psykofysiologisk upplevelse. Här upplever du gåshud, kittlande i ryggraden och starka känslor. Dessa ögonblick är kända som hudorgasmer eller frisson.
Begreppet frisson myntades först år 2011. Man beskriver det som ett psykofysiologiskt svar på givande hörsel- och/eller visuella stimuli som ofta framkallar ett behagligt eller på annat sätt positivt värderat affektivt tillstånd och övergående parestesi (stickningar i huden eller rysningar).
Faktum är att detta anses vara den mest exakta termen för att beskriva hudorgasmer, eftersom det integrerar emotionell intensitet med verifierbara icke-lokaliserade somatiska förnimmelser.
Musikens evolutionära roll
Musik är ett universellt språk. Faktum är att vi alla, oavsett kultur, ursprung eller språk, kan känna samma sak när vi exponeras för ett visst musikstycke. Faktum är att i vissa kulturer ser man musiken som ett verktyg som framkallar förändrade medvetandetillstånd, som en trans.
Handlingen att lyssna på musik är i sig social. Följaktligen påverkar faktorer som iscensättning och kulturellt sammanhang den känslomässiga reaktionen.
Musikskapandets sociala karaktär överensstämmer med evolutionsteorier som positionerar musik som en sinnestransformerande teknik. Enligt dessa teorier kan mänskligt skapade ljud som har sitt ursprung som ett känslomässigt kommunikationssystem ha gradvis förfinat det mänskliga sinnet för att behandla musik som en estetisk upplevelse.
Hur uppstår en hudorgasm?
Ett arbete som publicerades år 2014 studerade denna intensiva känsla. Faktum är att studien utvärderade mekanismerna som producerar den. Dessa är:
- Hjärnstamsreflexer. Aktiveringen av det autonoma nervsystemet ökar med höga, mycket höga eller låga frekvenser eller snabbt förändrade ljud. Ökningen i andnings- och hjärtfrekvensen, liksom nivån på rysningarna, är relaterade till denna aktivering när du lyssnar på musikstycket.
- Konditionering. Karaktären på hudorgasmer skulle också förklaras av sambandet mellan känslan av frisson som sådan och musikstyckena som orsakar det.
- Empatisk kapacitet. Personen måste kunna känna igen känslan som uttrycks i låten och känna den genom känslomässig smitta.
- Oväntade vändningar. De känslor som väcks när musiken tar en oväntad vändning har ett betydande inflytande på karaktären på hudorgasmer.
Hjärnans mekanismer för frissons
Intensiva musikaliska känslomässiga upplevelser, inklusive frissons, äger rum i två anatomiskt skilda områden i dopaminbelöningssystemet:
- Kaudatkärnan. Detta aktiveras i de väntande ögonblicken som föregår den emotionella toppen.
- Nucleus accumbens. Detta aktiveras omedelbart under frisättandet av dopamin.
En artikel från år 2001 hävdade att det att lyssna på hudorgasminducerande musik orsakar förändringar i cerebralt blodflöde i mitthjärnan, vänstra ventrala striatum, bilateral amygdala, vänster hippocampus och ventromedial prefrontal cortex. Dessa mönster kan återspegla en “sug”-reflex liknande den som omger svaret på mat, sex och missbruk.
Därför är anledningen till att vi visar en sådan affinitet för dessa musikstycken att vi utvecklar en dopaminerg förväntan på att höra dem igen. Vi blir faktiskt lite beroende av den musikaliska stimulansen.
Kan vi inducera hudorgasmer?
Musiker och forskare har ofta undrat vilka faktorer som utlöser denna känsla. Dessutom om det är något som är styrt av själva typen av musikalisk komposition. De upptäckte dock att den typ av musik som tenderar att ge upphov till dessa estetiska upplevelser delar följande egenskaper:
- Ackordförlopp sjunker.
- Volymtoppar.
- Melodier som upptar det mänskliga vokalregistret. Med andra ord, de är “singable”.
- Plötsliga dynamiska hopp i intensitet.
- Extrem mjukhet i melodier och rytmer.
Många musiker har experimenterat med dessa triggers för att skapa verk som är speciellt avsedda att producera frissons. Ett annat aktuellt fall är ASMR (autonomt sensoriskt meridionssvar) där specifika icke-musikaliska ljud kan utlösa känslor som frissons. De kallar detta “hjärnkittlande” eller autonomt sensoriskt meridionssvar.
Det finns mer än 13 miljoner ASMR-videor på YouTube. I några av dem tuggar människor, trummar med fingrarna och skapar andra mjuka ljud.
Frissons är tillgängliga för alla. Faktum är att ett bra musikstycke som når långt ner till dina känslomässiga djup alltid kommer att ge dig en mycket sensorisk upplevelse. Det är dock upp till dig om du bestämmer att denna typ av reaktion kommer från din hjärnstam eller din själ.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Patel, A. D., & Honing, H. (2018). Music as a transformative technology of the mind: An update. The origins of musicality, 113-126.
- Blood, A. J., & Zatorre, R. J. (2001). Intensely pleasurable responses to music correlate with activity in brain regions implicated in reward and emotion. Proceedings of the national academy of sciences, 98(20), 11818-11823.
- Harrison, L., & Loui, P. (2014). Thrills, chills, frissons, and skin orgasms: toward an integrative model of transcendent psychophysiological experiences in music. Frontiers in Psychology, 5, 790.
- Pereira, C. S., Teixeira, J., Figueiredo, P., Xavier, J., Castro, S. L., & Brattico, E. (2011). Music and emotions in the brain: familiarity matters. PloS one, 6(11), e27241.
- Juslin, P. N. (2013). From everyday emotions to aesthetic emotions: Towards a unified theory of musical emotions. Physics of life reviews, 10(3), 235-266.
