Musikens fantastiska influens på våra liv

29 januari, 2019

Musiken är ett universalspråk som kan väcka unika känslor. Ibland då man hör någon sjunga på ett annat språk så kan man ändå känna vad personen försöker förmedla, även om man inte förstår vad texten betyder. Vi vet dock att personen uttrycker något glatt, ledsamt, dramatiskt, etc. Det är vad musikens fantastiska influens på våra liv innebär.

Musik är som choklad, nästan alla tycker om den. Så har det alltid varit. Ända sedan olika kulturer började bildas så har det alltid funnits en plats för rytmiska ljud som kan kommunicera våra känslor. Denna uttrycksform har alltid funnits i varje tidsålder och civilisation, och i många varierade stilar.

Då jag känner mig trött så håller jag huvudet högt och visslar en glad ton så att ingen ska misstänka att jag är rädd. Och varje gång övertygar lyckan i melodin mig att om att jag inte är rädd.
-Rogers and Hammerstein-

Vi använder ofta musiken för att uttrycka känslor som överväldigar oss även om vi inte inser det. I musiken hittar vi en plats där dessa känslor kan flöda fritt utan att skada någon. Andra gånger dansar vi tillsammans och låter musiken leda oss. Det händer också att vi använder musiken till att kanske arbeta eller studera. Men hur påverkar musikens fantastiska influens våra sinnen?

Att experimentera med musik

Den psykologiska fakulteten vid BUAP University i Mexiko utförde ett intressant experiment lett av Professor Roberto Valderrama Hernández. Hans mål var att reda ut vilken effekt ”tung” musik hade på ångest. Med ”tung” musik menar vi musik med en oregelbunden, snabbt och distinkt rytm som spelas på en väldigt hög volym. Det vi pratar om här är heavy metall.

Hörlurar med sladd.

Studien inkluderade 137 personer. Bland dem fanns där 31 män och 106 kvinnor. Medelåldern var 20, och alla var psykologistudenter. Först hade de ett test för att mäta deras ångest. De fick sedan lyssna på musikstycken med heavy metall 5 minuter åt gången. Totalt lyssnade de på 47 minuter med denna musik.

Forskarna observerade att deltagarna under denna period blev allt mer rastlösa. De bytte konstant ställning och uppvisade rastlösa rörelser med händer och fötter.

Valderrama slog fast att denna typ av musik ökade personens ångest. Förklaringen till detta är att dessa rytmen stimulerar det sympatiska nervsystemet, vilket i sin tur ökar den fysiska och psykologiska spänningen. Om denna inte får utlopp genom dans eller hopp så kommer energin att ackumuleras och orsaka ångestsymptom.

Musikens fantastiska influens

Faktumet att musiken genererar energi är inte ett problem i sig. Problemet uppstår då denna energi inte kan släppas ut genom någon form av fysisk aktivitet. ”Tung” eller hög musik är bra under situationer som kräver ett beteende där man rör sig mycket.

Flicka som spelar cello.

Musikens fantastiska influens kan också få oss att slappna av. Detta uppstår med hjälper av genrer som har mer regelbundna och långsammare rytmer med en lägre volym. Viss former av klassisk musik och även ljus kan hjälpa oss att slappna av. Det finns också platser där man utför radioterapi eller aggressiva medicinska behandlingar.

Forskningen har lyckats komma fram till att musikens fantastiska influens stimulerar olika områden i hjärnan. Faktum är att forskning från University of Florida har visat att musikens rytmer ökar hjärnaktiviteten mer än något annat. Dessa är de främsta positiva effekterna av musiken:

  • Den stärker inlärningen och minnet.
  • Reglerar hormoner relaterade till stress.
  • Väcker behagliga minnen.
  • Påverkar hjärtslagen, blodtrycket och pulsen.
  • Reglerar hjärnvågorna.

Forskningen har också visat att bra musik stärker immunförsvaret och gör oss friskare. Det finns en anledning till att korna producerar mer mjölk då man spelar Mozart för dem. Och det är inte en slump att växter växer mer med bakgrundsmusik. Det man bör tänka på är att hitta en rytm som är fördelaktig för oss. Musikens fantastiska influens kan då ha en positiv påverkan på våra liv.

Hjärna med hörlurar.

  • Koelsch, S. (2014). Brain correlates of music-evoked emotions. Nature Reviews Neuroscience. https://doi.org/10.1038/nrn3666
  • Patel, A. D. (2003). Language, music, syntax and the brain. Nature Neuroscience. https://doi.org/10.1038/nn1082