Det är bäst att inte dröja kvar där du inte kan älska

Slutet på ett förhållande behöver inte ses som ett misslyckande. “Misslyckandet” i vårt emotionella självgående kommer när vi strävar efter att dröja kvar i ett förhållande. Ett ohälsosamt, oproduktivt förhållande som har slutat utvecklas. Därför är det ett förhållande vari det är omöjligt för oss att älska rent och intensivt.

För det är som Frida Kahlo sade på sin tid: det är bäst att inte dröja kvar där du inte kan älska. För vi bär med oss saker vi inte kan släppa taget om som en börda. Och vad vi bär med oss tynger ned oss. Och vad som tynger ned oss sänker oss till slut.

Baserat på detta är det viktigt att vi förstår att rädsla och tvivel är normala och vanliga känslor. Vidare följer de med oss under hela livet. Vi bör dock vara införstådda med att suktande efter kärlek oavsett kostnaden kan sluta med att vi begår känslomässigt självmord.

Att veta hur man avslutar en fas – ett steg mot känslomässig mognad

Ibland är det svårt att veta hur vi ska avsluta en fas i våra liv istället för att dröja kvar. Sanningen är att förhållanden ofta faller offer för tyngden av obehag och känslan av att känna sig fången. Ett av de första symptomen är känslomässig klaustrofobi. Att drunkna i ett förhållande och känna som om du behöver fly. Att känna som om du förlorat allt självgående och att det inte finns någon anledning att fortsätta så här.

För att lindra ångesten är vi mycket beroende av attityderna, upplevelserna, känslorna och förväntningarna som leder till nya steg. Vi måste alla undersöka oss själva och verkligen slå fast vad vi gör och inte gör för att förändra situationen. Det är även nödvändigt att vi överväger vad vi skulle vilja göra.

I dessa avgörande ögonblick tenderar vi att hotas av rädslan för tomhet i form av en djup smärta. Denna rädsla för att leva är normal. Det är därför det är viktigt att fråga oss vad vi vill ha och vad vi är villiga att göra.

Om vi beslutar oss för att fly måste vi komma ihåg att det troligtvis inte kommer göra oss lugna inledningsvis. Att säga farväl kräver faktiskt stort mod på grund av ovissheten och smärtan det producerar.

Det handlar om att hindra en typ av smärta som vi kan undvika. Vi refererar till ett par, en vänskap eller någon annan form av relation. Ibland är det nödvändigt att avsluta desillusionen och besvikelsen… endast eftersom det inte finns någon annan möjlig lösning.

Det finns ingen anledning att dröja kvar

Då och då ömsar ormar sitt skinn. För att bli av med sitt gamla skinn väljer ormen att slingra sig mellan två stenar som ligger nära varandra. Dessa kommer pressa dess kropp, klia den och hjälpa till att eliminera de önskade lagren. Naturligtvis är denna resa inte nöjsam; den är faktiskt smärtsam. Men denna handling hjälper ormen att bli av med något denne slitit ut. Den gör det för att bereda väg för något nytt och fräscht.

När vi har ömsat skinn och sagt farväl kan den nya starten kasta oss ned i djup ångest. Låt oss inte glömma att vi tillhandahåller utrymme för att bli pånyttfödda, för att växa. Att lida är oundvikligt när det blir dags att stänga vissa dörrar i ditt liv. Att göra det är dock synonymt med att älska dig själv.

Det handlar om att visualisera ditt liv på ett annorlunda sätt, att vara modig och att byta lås. För vid dagens slut är det vad som räknas – att veta hur man utvecklas. Du måste låta dig själv ha stabilitet och justera ditt livs temperatur efter dina egna behov.

När du gör det ska du inte fokusera på vad du förlorat, utan snarare på allt du kan tjäna. Kom ihåg: nöj dig inte med att vara “nästan lycklig“. Läs inte färdigt dåliga böcker. Lämna bion om filmen inte är bra. Ställ dig upp och gå ut från restaurangen om du inte gillar menyn eller priserna. Blicka uppåt och överväg andra stigar om den du befinner dig på inte är den rätta. Det finns ingen anledning att dröja kvar. Sätt inte ett pris på ditt välmående.