Jag behöver inte någon annans tillåtelse

· 12 maj, 2017

Jag är trött på att andra säger till mig vad jag ska göra, eller har fräckheten att säga till mig att det som jag gör är bra eller dåligt. Det gör mig också arg när någon försöker säga till mig att jag borde ha gjort detta och att jag inte borde ha gjort det där. Jag kommer hädanefter låta mig själv bestämma utan någon annans tillåtelse.

Jag tycker att det är väldigt konstruktivt när mina närstående försöker ge mig råd när jag behöver hjälp, eller när de ger mig deras åsikt så länge de inte försöker skada mig. Men jag vill inte längre låta andra döma mig eller bestämma hur jag måste leva mitt liv.

Du kan inte neka andra deras autonomi

Det är enkelt att ifrågasätta andra personers val eftersom alla har sitt eget unika sätt att vara och handla. Om andra någonsin har sagt till dig att du är speciell, så hade de inte fel. Du är speciell för du har ditt eget sätt att se på och interagera med världen.

”Att respektera varje persons autonomi och värdighet är ett etiskt imperativ, inte en tjänst som vi kan eller inte kan ge varandra.”

-Paulo Freire-

Kvinna

Jag har mina egna preferenser, personliga erfarenheter och en hierarki av värderingar, och de är inte bättre eller sämre än någon annans. Ingen vet bättre än mig vad jag har gått igenom eller vad som har fått mig att tänka på detta sätt istället för på ett annat, eller hur illa jag mår när andra kritiserar mig för sitt eget nöje.

Ingen kan neka mig autonomi, för vi har alla rätten att vara fria, så länge som vi respekterar andra. Relationer hålls levande av tolerans för andra personers beslut.

Med andra ord, jag delar mitt liv med personer som jag tycker om för jag vet hur de verkligen är, och det är något som aldrig kommer att förändras. De som älskar mig vet vad jag behöver, och de låtsas inte ha kraften att ge mig tillåtelse att uppnå det. Det är inte nödvändigt för dem att förstå mina motiv; jag förväntar mig bara att de respekterar dem med kärlek.

Priset för att försöka

Jag kan förstås begå misstag när jag tar beslut. Vi är alla födda med möjligheten att begå misstag, men även att lära oss från dem. Jag betalar hellre priset för att prova något istället för att sitta och önska att jag kunde göra det, men att jag inte har någon annans tillåtelse.

Jag har äntligen förstått att jag har sista ordet när det gäller hur jag utforskar världen. Om jag vill prova något så kan jag göra detta. Om jag ådrar mig ett emotionellt sår som kommer att lämna ett märke för evigt så vill jag vara den person som är ansvarig för detta.

”Emotionella sår är det pris som vi alla betalar för att vara oberoende.”

-Haruki Murakami-

Om jag inte gör detta och istället låter mig bli övertalad av andra så kommer jag inte att lida av ett sår, men jag kommer att lida av ånger. Varje dag kommer jag ångra att jag inte var tillräckligt modig för att kämpa för mina intressen.

Rum

Du behöver inte någon annans tillåtelse för att sträva efter dina drömmar

Om du har fasta värderingar och idéer, kämpa för dem! Låt kritiken rinna av dig om den inte bidrar med något till dig. I slutändan är det enda sättet att ge mening åt det du gör att handla i enlighet med vad du bär med dig inombords.

Det stämmer att det gör ont för stunden när andra lägger sig i saker som de inte har med att göra, men i framtiden kommer bara du själv komma ihåg konsekvenserna av dina handlingar. Andra kommer bara att säga sin åsikt, döma dig och sedan glömma.

Det finns inte tillräckligt med tid att spendera på något du inte vill göra p.g.a. vad andra personer kommer att säga. Det finns inte tillräckligt med tid att känna sig dålig för att någon annan tycker att du tar fel beslut. Du behöver inte någon annans tillåtelse för att sträva efter dina drömmar.

”Det rätta ögonblicket att börja ditt nästa jobb är inte imorgon eller nästa vecka; det är precis nu.”

-Arnold Joseph Toynbee-

Bilder av Pascal Campion.