Känslor och hypertoni: En oförväntad relation

Hypertoni är en psykosomatisk sjukdom. Detta innebär att både fysiska och mentala faktorer är involverade. Det är därför möjligt att det finns en relation mellan känslor och hypertoni.

Hypertoni är en onormal ökning av blodtrycket på artärväggarna. Miljontals personer i världen lider av detta tillstånd. Det är vanligare i medelåldern men det kan uppstå vid vilket stadium som helst i livet.

Den exakta orsaken till hypertoni är fortfarande okänd. Det är även en kronisk sjukdom. Detta innebär att vi kan kontrollera den, men den har inte något känt botemedel. Tillståndet kan ha allvarliga konsekvenser, och kan i extrema fall även leda till hjärtstopp eller stroke.

Alla experter håller med om att emotionella faktorer har en stor påverkan på blodtrycket. Detta gäller speciellt i fall med väldigt starka emotionella tillstånd och kontinuerlig stress.

Vissa läkare som forskaren Luis Chiozza går ännu längre och säger att undermedvetna processer är en viktig riskfaktor när det gäller hypertoni. Låt oss titta närmre på relationen mellan känslor och hypertoni.

Känslor och hypertoni: extrem ilska

Franz Alexander är en läkare som har studerat relationen mellan känslor och hypertoni. Genom att använda sina tidigare fall som referens slog han fast att det fanns ett samband mellan undertryckt ilska och denna sjukdom.

I sina studier påpekade han att patienter med hypertoni tenderade att vara väldigt undergivna och beroende. De hade även svårigheter med att uttrycka att de inte höll med någon och blev istället bittra.

Enligt denna forskare så är det den här spänningen som produceras i dessa fientliga och destruktiva situationer som orsakar hypertoni.

Det som ofta händer med hypertoni är att två känslor står emot varandra vilket i sin tur korresponderar mot två fysiologiska processer.

I detta fallet förekommer det en ilska som ökar blodflödet, vilket får blodkärlen att dras samman. Denna spänning ökar över tid och det är då hypertonin uppstår.

Mittelman och Reiser är ett par andra vetenskapsmän som håller med om denna förklaring, och de har påpekat olika faktorer som kan ge upphov till denna känsla.

En av dem pekar på frustrerade beroendetendenser. Med andra ord ville patienten att någon skulle ta hand om honom eller henne och hade inte någon som kunde göra detta.

Andra orsaker till undertryckt ilska kan vara: skador på ens självkänsla, rädslan för att förlora ett jobb eller en tvist med en fruktad auktoritetsfigur etc.

Att känna sig underlägsen

Viktor Von Weizsaecker, den berömde tyske läkaren säger att ilska relaterad till hypertoni ofta har ett samband med en känsla av förödmjukelse.

Det indikerar att personer med hypertoni känner att de inte har uppnått sina livsmål och att sjukdomen är ett sätt att kompensera.

Dr. Luis Chiozza poängterar även att hypertoni uppstår när vi upplever att vår personliga värdighet har blivit påverkad.

Personen med hypertoni upplever att denne har blivit orättvist behandlad och känner sig hjälplös i denna situation.

De vill ha återupprättelse, men de försöker få detta genom att bli “värdiga medlidande”. Med andra ord blir de ännu mer hjälplösa. Detta är vad som orsakar sjukdomen.

Alla dessa experter pratar från ett psykoanalytiskt perspektiv och de försöker därmed skaffa sig en förståelse av omedvetna symptom. Dessa symptom uppstår ofta i kroppen som psykosomatiska sjukdomar. De anser att sjukdomen markerar en omedveten verklighet.

Vi bör notera att de har kritiserats av tänkare inom positivismen, vilka ser deras förslag som ren spekulation.

Hursomhelst bör folk med denna sjukdom analysera sin emotionella hälsa och fråga sig själva om de känner sig respekterade. Kanske svaret på frågan är att förbättra hälsan.