Kokains effekter på hjärnan: varför är de så förödande?
Kokains effekter på hjärnan är förödande. Detta är den näst mest använda drogen i världen och har varit ett hälsoproblem sedan 80-talet.
Denna substans, som är ett derivat av kokabladet, leder till känslor av eufori, energi och mental vakenhet. Den minskar även aptiten och behovet av att sova.
Utöver dessa kortsiktiga effekter så har dock användningen av denna drog långsiktiga konsekvenser, såsom känslo- och beteendemässiga störningar.
Fortsätt läsa för att lära dig om kokains huvudsakliga effekter på hjärnan på en anatomisk, metabolisk och funktionsmässig nivå.
Anatomiska och metaboliska effekter
Denna substans påverkar de noradrenerga och dopaminerga systemen i hjärnan.
Mer specifikt främjar den utsläppet av norepinefrin samtidigt som den hämmar återupptaget av serotonin, dopamin och norepinefrin i synapserna.
Därmed blir tillgängligheten på dessa signalsubstanser avsevärt högre i utrymmet mellan kommunikationen hos två nervceller, även kallat den synaptiska klyftan.
Denna effekt leder till en serie långsiktiga förändringar i hjärnan.
I obduktioner har forskare observerat att hjärnan hos kokainanvändare har lägre mängder dopamin i striatum, eller strimmiga kroppen, utöver lägre densitet av monoaminer.
Vidare finns det en ökning i mikroglia och makrofager, vilket innebär att kokainmissbruk är kopplat till förlust av dopaminerga terminaler såväl som hela nervceller.
Denna cellskada skapar belöningsbanor, vilket inkluderar den dopaminerga banan. Den förändrar sin funktion och producerar en tvångsmässig konsumtion av kokain.
Samtidigt är den minskade närvaron av naturlig dopamin – ett hypodopaminergiskt tillstånd – orsaken till abstinens, depression och habegär.
Forskare har även absorberat att konsumtionen av kokain och andra substanser ökar närvaron av fria radikaler och oxidativ stress. Dessa celler må vara nödvändiga, men de orsakar även åldrande och cellskada.
Vidare stör de funktionen hos blod-hjärnbarriären. Den är vital för att skydda hjärnan mot skadliga externa agenter och för att bibehålla homeostas.
Kokainbruk är även direkt kopplat till effekter på den cerebrala vaskulaturen, vilket gör risken för stroke överhängande. Det finns dessutom en ökad risk för tumörnekros.
Kokains funktionsmässiga effekter på hjärnan
Förändringarna och skadan som nämns ovan har en serie konsekvenser för den neuropsykologiska funktionen hos användaren. Generellt presterar kokainmissbrukare dåligt i neuropsykologiska utvärderingar.
Dessa effekter visar sig i uppmärksamhetsförmågan, minnet, hämning av svar och verkställande funktioner.
Mer specifikt påverkar kokain processerna för selektiv och ihållande uppmärksamhet, arbetsminnet, det visuella minnet samt inlärningskapaciteten. Dessa effekter blir mer uppenbara vid abstinens.
Angående de verkställande funktionerna har kokainanvändare svårare att hämma svar. De blir alltså mer impulsiva och mindre skickliga på att ta beslut.
Detta är även kopplat till mindre flexibilitet inför förändringar och sämre förmåga att bearbeta misstag samt hantera incidenter.
Kort sagt är kokains effekter på hjärnan svåra, och det kan vara en av de mest beroendeframkallande drogerna.
Utöver effekterna som beskrivs här finns det många känslomässiga, beteendemässiga och sociala konsekvenser som kommer påverka användarens liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Urigüeña, L. y Calladoa, L.F. (2010). Cocaína y cerebro. Trastornos adictivos, 12(4), 129-134.
- Ramos-Cejudo, J. y Iruarrizaga Díez, I. (2009). Correlatos neuropsicológicos y emocionales implicados en el consumo de cocaína: una revisión teórica a los nuevos hallazgos. Psychosocial Intervention, 18(3), 245-253.
