Ecstasy – den så kallade kärleksdrogen

20 februari, 2019

Den psykoaktiva substansen vi kallar för ecstasy är en syntetisk drog. Det innebär att den tillverkas i ett labb genom kemisk syntes.

Folk producerar vanligtvis droger på detta sätt för att komma runt lagstiftningen. Producenter tar illegala substanser och gör små förändringar i dem i ett labb, och får på så sätt en ny kemisk formel som inte är illegal.

Ecstasy är gatunamnet på drogen som även kallas för MDMA (metylendioximetamfetamin). Det finns dock ytterligare ett namn för den, och det är ”kärleksdrogen”. Den kallas detta eftersom den förhöjer användarens uppfattning av färger, ljud och beröring vid sexuellt umgänge. Andra gatunamn inkluderar ”kramdrogen”, ”godis” och ”molly”, bland andra.

Denna drog har en destruktiv effekt på kropp och sinne. De ”gulliga” namnen är bara marknadsföringstaktiker som langare använder för att sälja drogen.

”Synder kommer som passagerare, de besöker oss som gäster och stannar som mästare.”

-Konfucius-

Anton Köllisch

Historien om ecstasy

1912 skapade Anton Köllisch – forskare vid Merck-labbet i USA – ecstasy för första gången i historien. Han kallade den MDMA, eftersom initialerna i drogens ingredienser. Vi vet att man i USA använde drogen för psykologiska förhör och i stridstester.

På 60-talet började folk använda ecstasy som en terapeutisk drog för att övervinna sociala fobierDet dröjde till 70-talet innan den dök upp som en nöjesdrog vid fester och andra sociala tillställningar. Senare, på 80-talet, blev konsumtionen mer populär. 1985 förbjöd den amerikanska staten distribuering av drogen.

På tidigt 90-tal började smugglare kalla en rad olika syntetiska droger för ”ecstasy”. Detta trots att många av dem hade väldigt lite att göra med den ursprungliga MDMA-formeln.

Experter har funnit ingredienser i dessa droger som inkluderar allt från avmaskningsmedel för hundar till råttgift. Idag har personer som köper denna drog på gatan ingen som helst aning om vad de får. Som en konsekvens är det en mycket farlig drog.

I skrivande stund säljs det mesta av ecstasyn i Europa, främst i Holland och Belgien. Organiserad rysk brottslighet dominerar en stor del av ecstasysmugglingen. Stora mängder köps sedan upp i USA.

Fakta om konsumtion

Generellt kommer denna drog i form av piller. Man kan dock även hitta den i flytande form eller som ett pulver som blandas med vatten och injiceras. I dagsläget säljer producenter och langare pillren i många olika färger, designer och former; de försöker göra dem attraktiva för unga personer.

Piller av olika typer

USA har en hög andel ecstasybrukare – The National Study of Drug Consumtion and Health 2007 fann att fler än tolv miljoner människor hade tagit ecstasy minst en gång i sina liv. Det är 5% av landets befolkning.  FN:s Drog- och brottskontor rapporterade dessutom att fler än 20 miljoner personer konsumerade drogen under 2016.

Studien från 2007 slog även fast att näsan 92% av ecstasyanvändarna gick vidare till andra droger, som kokain, heroin eller amfetamin. Den påpekade dessutom att vissa användare var så unga som tolv år.

Trots dessa oroväckande fynd valde Andrew Parrot – från den icke vinstdrivande organisationen Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies (MAPS), att genomföra ytterligare en studie.

Målet var att utvärdera huruvida MDMA kunde ha positiva effekter på vissa behandlingar. Slutsatsen var att den verkade hjälpa personer med posttraumatisk stress. Senare upptäckte man dock att substansen orsakade långsiktig skada, vilket inte väger tyngre än de minimala fördelarna.

Effekterna av ecstasy

MDMA klassificeras som en psykedelisk hallucinationsdrog. Den hallucinogena effekten innebär att användare ser eller uppfattar saker som inte existerar. Tvärtemot vad många tror så är dessa hallucinationer inte alltid angenäma; det är faktiskt möjligt att ha skräckinjagande upplevelser när man är under drogens inflytaqnde.

Ecstasy orsakar en snabb höjning av kroppstemperaturen. Det farliga med detta är att drogen även stör användarens förmåga att tydligt förstå vad som sker med kroppen. Lägg även till att folk normalt sett använder den på fester, i stängda utrymmen och omgivna av massor av människor, så är det inte konstigt att man kan få allvarliga reaktioner.

Ängslig kvinna

Den psykedeliska effekten har att göra med sinnesförändring. När du konsumerar denna drog blir färger mer intensiva och tillfredsställande. Samma sak gäller ljud och känslor på huden. Det är därför ”kärleksdrogen” uppmuntrar fysisk kontakt och representerar en ”annorlunda” upplevelse för många unga personer.

Drogen tar vanligtvis effekt runt 20 minuter efter att man tagit den. Först känner du en plötslig stickande känsla, sedan en känsla av lugn. Drogen orsakar även eufori. Du känner en intensiv känsla av vitalitet och spänning.

Ibland orsakar den dock paranoia, allvarlig ångest och förvirring. Användare kan även kräkas och känna sig illamående, eller drabbas av arytmi och muskelspasmer.

Kort- och långsiktiga negativa effekter

Ecstasys effekter beror mycket på toleransen hos användaren. Ibland har en hög dos ingen större effekt på en person, medan en liten dos kan orsaka stort obehag eller allvarliga problem hos en annan. Det innebär att det inte finns en direkt korrelation mellan mängden du konsumerar och effekten av drogen.

Ecstasy hjälper till att släppa ut en signalsubstans vid namn serotonin. Serotonin är en hjärnkemikalie som förbättrar humöret. Konsumtion av denna drog orsakar dock paradoxalt nog en barriär för åtkomst till detta hormon.

Detta kallas för ”serotoninsyndrom”, och sker när det finns en hög koncentration av serotonin i hjärnan. Konsekvensen är förvirring, upprördhet och hypertermi.

Smärta i käken

En av de typiska bieffekterna på ecstasykonsumtion är bruxism – alltså när man maler eller gnisslar tänder. Detta sker eftersom drogen utlöser intensiva muskelspänningar i käken. Den kan även orsaka stelhet i nacke, rygg och skuldror. Som ett resultat hittar man ofta nappar, tuggummi och massageredskap på platser där folk konsumerar denna drog.

Några av de långsiktiga effekterna är:

  • Hjärnskada som påverkar inlärningsförmågan och minnet
  • Sömnstörningar
  • En känsla av konstant förvirring
  • Allvarlig depression och ångest
  • Njursvikt
  • Kardiovaskulära problem
  • Döden

Beroende och risker med konsumtion

Det finns inga bevis för att ecstasykonsumtion leder till beroende ur en rent fysiskt synvinkel. Men det finns väldigt verkliga faror med vanemässig konsumtion av drogen. Den första av dessa faror är som sagt att användare inte riktigt vet vad de får i sig. Du kan vara säker på att producenterna förändrat drogen av olika anledningar, främst för att göra den billigare att producera.

En annan risk är att användare snabbt blir toleranta mot drogen. De måste konsumera mer och mer för att känna samma effekter som första gången.

Galen person

Vidare upplever användare ett antiklimax när drogens effekter tar slut. Ju högre dosen, desto mer intensiv blir känslan. Som ett resultat kan vissa använda andra substanser för att få lindring. Det är därför ecstasy ofta leder till konsumtion av andra psykoaktiva droger.

Ur en psykologisk synvinkel kan ecstasy orsaka beroende. En individ kan börja tänka att han bara mår bra när han tar denna drog. Denna övertygelse är anledningen till att han fortsätter ta pillret, trots obehagliga bieffekter.

Studier om ecstasyns påveran

Forskare vid John Hopkins University visade att MDMA orsakar skada på hjärnceller. För att testa sin hypotes gav man substansen till en grupp råttor. De kunde visa skada på cortex i de serotonerga axonerna, som ligger i nervcellerna.

I observationer av mänskliga hjärnor med hjärnröntgen visade studien att det sker en drastisk minskning av serotoninet i hjärnan hos ecstasyanvändare. Man ser inte bara effekten hos vanemässiga konsumenter, utan även hos personer som bara tagit pillret en gång.

Piller med symboler

En studie från Center for Social Work Research vid University of Texas visade att vanemässiga användare av MDMA frekvent utvecklade depressionssymptom och hade svårt att koncentrera sig. De observerade även nervositet och frekventa skakningar hos många.

Utöver dessa studier utförde forskaren David Nutt en studie i Storbritannien under 2007. Studien ämnade att lista de 20 farligaste psykoaktiva drogerna. Ecstasy placerade sig på 18:e plats, och många tolkade detta som att den inte var särskilt farlig.

Det är dock viktigt att återigen påpeka att en av de största riskerna är kombinationen eller uppblandningen med andra substanser.

  • Butler, G. K. L., & Montgomery, A. M. J. (2004). Impulsivity, risk taking and recreational “ecstasy” (MDMA) use. Drug and Alcohol Dependence. https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2004.04.003
  • Parrott, A. C., Sisk, E., & Turner, J. J. D. (2000). Psychobiological problems in heavy “ecstasy” (MDMA) polydrug users. Drug and Alcohol Dependence. https://doi.org/10.1016/S0376-8716(99)00146-5
  • Parrott, A. C. (2004). Is ecstasy MDMA? A review of the proportion of ecstasy tablets containing MDMA, their dosage levels, and the changing perceptions of purity. Psychopharmacology. https://doi.org/10.1007/s00213-003-1712-7