Kuriosa i Freuds teori om det undermedvetna

Freuds psykoanalytiska teori har upplevt stor bortstötning och gett upphov till debatter runt giltigheten av hans metodik. Men ingen kan förneka att den utgjorde stora framsteg för filosofi, psykologi och vetenskaplig medicin vid sin tid. Oavsett om du anser det vara pseudovetenskap eller vetenskap så hade Freuds teorier om förstörandet av konceptet detet genom studier av det undermedvetna en viktig influens på alla discipliner under 1900-talet.

Kuriosa om det undermedvetna enligt Freud

Begär och undertryckande

Som människor har vi alla begär och undertryckande som vi känner oss förpliktade att kontrollera framför andra. Ibland är vi inte ens medvetna om detta eftersom det kontrolleras av det undermedvetna.

Vi beter oss ofta på sätt som kulturen accepterar snarare än hur vi faktiskt känner skulle göra oss lyckliga. Våra begär är frustrerande vid dessa tillfällen eftersom de ses som omoraliska, illegala eller opassande.

Dessa motsägelser visar sig dock på ett sublimt sätt i våra drömmar, fantasier eller felsägningar. Varför är vi så begränsade av vad andra tycker om oss?

Detet, jaget och överjaget

1923 förklarade Freud att sinnet är uppdelat i tre delar. Å ena sidan har vi en medveten del av sinnet, “jaget”, som representerar de kontrollerade aspekterna av oss; å andra sidan har vi “detet”, som är det undermedvetna sinnet som kontrolleras av njutningens princip. Avslutningsvis har vi “överjaget”, som består av moralnormerna som vi har internaliserat sedan vi var barn och som får sin kulmen i både skuld och moral.

Galenskap

Precis som antika tänkare trodde så behöver det mänskliga sinnet harmoni. Vi talar inte längre om hjärnceller som balanserar de fyra humören, utan snarare om de tre delar av sinnet som vi nämnde ovan.

Detta var ett viktigt påstående på den tiden eftersom det var första gången som galenskap ansågs vara oberoende av mental eller fysisk skada.

Kuriosa om teorin om det undermedvetna och bruket av psykoanalytisk metodik

1. Språkets kraft: När en patient vill antas till en studie av dennes undermedvetna på grund av något problem så faller botemedlet tillbaka på det talade ordet. Språk är nämligen ett utrymme där inre konflikt kan kännas igen, så personen talar om vilket ämne som helst utan begränsningar.

2. Fri associering: Genom språk uttrycker patienten innehåll som för honom fortfarande är undermedvetet; som han inte känner igen på ett ytligt sätt på grund av hans “jag”.

3. Drömtolkning: Om våra drömmar är ett av sätten som våra inre begär har för att visa sig så måste vi studera dessa. Detta möjliggör följaktligen för trauman och konflikter att visa sig så att vi kan lösa dem. Du vet redan att vi är vad vi drömmer och att vi drömmer vad vi är.

4. Psykoanalytikerns roll: Endast denna sista punkt är vad psykoanalytikern är beredd att göra. Han möjliggör den medvetna studien av en persons undermedvetna.

5. Kultur: Detta är ett sätt att forma patienten precis som kulturen formas av honom. Feedback. Varje tidsperiod har nämligen sina egenheter och sitt sätt att vara som psykoanalytikern måste studera för att förstå vilka effekterna är på patienten.

6. Oidipuskomplexet: Detta är förmodligen den största kuriosan i teorin om det undermedvetna. Freud påpekar nämligen i sina studier att män rörs av instinkter, och att en av dessa är den välkända “döda far”. Modersfiguren blir avslöjaren, den väsentliga varelsen, och en av patientens begär är att ta sin fadersfigurs plats.

Kultur spelar som sagt en viktig roll i “jagets” realisation. På så sätt är den ansvarig för att förhindra att detta begär uppfylls, och för med sig moral och religion. Undertryckande och Oidipuskomplexet kan bli patologier.