Musik: terapi för själen

Kom för en sekund ihåg hur det känns när du kör bil med din favoritsång i högtalarna. Eller känslan som invaderar dig varje gång du lyssnar på en sång från din barndom. Eller den melankoli som omsluter dig när du hör en ballad du en gång dansade med en speciell person till, som inte längre finns i ditt liv. Musik producerar känslor, glädje, sorg och melankoli. Det framkallar minnen, både goda och dåliga. Det är terapi för själen.

Tidigt i januari i år publicerade Rosa Montero en artikel i El Pais Semanal om en överraskande bok, Instrumental: Memories of Music, Medicine and Madness av James Rhodes (Blackie Books). Denna brittiske författare har en väldigt tung biografi: sexuellt utnyttjande, självmordsförsök, psykiatrisk inspärrning, prostitution… Men samtidigt är Rhodes levande bevis på att musik och den skönhet den innehåller kan läka personer.

Rhodes är en pianist som, även om han började sent, hade ett uppehåll i tio år och sedan började igen vid närmare 30 års ålder. 2010 blev han den första klassiska musikern att skriva under ett kontrakt på sex album med multinationella Warner. När någon slutat med ett instrument plockar han eller hon vanligtvis aldrig upp det igen. Men han gjorde det, och den läkande kraften hos musik har visat sig vara ren terapi för själen. Det har återbildat hans liv och släppt tillbaka skönheten till det.

Fördelarna med musik som gör det till en terapi för själen

Den välkända neurologen Oliver Sacks diskuterar i sin bok Musicophilia förhållandet mellan musik och hjärnan. Han visar oss hur musik kan väcka skadade delar av hjärnan. I hans bok talar han om människor, inte patienter, och berättar om chockerande fall som Francois Lhermite, som endast kan identifiera en melodi – “La Marsellesa”; eller fallet med Martin, en person med stora mentala handikapp som har fler än tvåtusen hela operor i minnet.

En av de mest rörande historierna som berättas av Sacks i boken är den om Clive Wearing – en brittisk musiker som drabbades av en cerebral infektion vid 45 års ålder, som allvarligt påverkade hans minne. Från och med den punkten räckte hans minne bara sju sekunder, men när Clive sitter vid ett piano så flödar allt och börjar sammankoppla med hans minne och musikaliska kunskap. Hans förmåga att spela piano och orgel, att sjunga eller dirigera en kör, finns kvar.

Men Oliver Sacks är inte den enda som demonstrerat fördelarna med musik. Andra forskare, såsom Sarah Johnson, har till och med skapat en universitetsdisciplin i USA. Musikterapi kan producera viktiga förändringar på fysiologisk nivå i kroppen. Det accelererar och saktar ned organiska funktioner (andning, cirkulation, matsmältning etc.). På psykologisk nivå stimulerar det känslor (främjar uttryck eller producerar en lugnande effekt). På intellektuell nivå hjälper det till att uppnå koncentration, stimulerar fantasin och möjliggör inlärning av sociala förmågor.

Magin med att spela ett instrument

Under det senaste decenniet har man utfört flertalet experiment för att studera hur lyssnande på musik kan ha positiva effekter på hjärnan. Magnetröntgen har utförts på personer medan de löst matematiska problem och lyssnat på musik. I det senare fallet upptäckte man att flera områden inom hjärnan blev aktiva.

Man har även analyserat hjärnorna hos personer som spelat instrument, och man bekräftade att detta går att likställa med full fysisk aktivitet för hjärnan. Neuroforskare såg att olika delar av hjärnan arbetade samtidigt och väldigt snabbt.

Att spela ett instrument aktiverar praktiskt taget hela hjärnan samtidigt, speciellt syn-, hörsel- och motorikcortex. Så fortsatt spelande av ett instrument kan alltså gagna andra aktiviteter.

Skillnaden mellan att lyssna på musik och att spela den är att det senare kräver finmotorik, vilket kontrolleras av båda hjärnhalvorna. Det kombinerar även lingvistisk och matematisk precision, för vilket den vänstra halvan är bäst lämpad, med kreativitet, som domineras av den högra halvan.

Tack vare alla dessa anledningar har man bevisat att man genom att spela musik ökar volymen och aktiviteten hos cerebrala corpus callosum – strukturen som sammankopplar de båda halvorna. Detta låter musiker lösa problem på ett kreativt sätt i många områden av livet.

Musiker har ett mer utvecklat minne och kan “märka” sina minnen på mångsidiga sätt (kontextuellt, känslomässigt, hörselmässigt etc.), nästan som en bra sökmotor på webben. Andra aktiviteter, såsom sport och måleri, har inte visat sig ha samma cerebrala fördelar som att spela ett instrument. De erbjuder olika fördelar.