Myten om Hermes, gudarnas budbärare
Myten om Hermes berättar för oss om en av de mest mångfacetterade gudarna i hela den grekiska mytologin. Han var en av de mest aktiva och rastlösa, och av den anledningen ansågs han vara beskyddare av så varierande ting som handel, bedrägeri, gränser och resenärer som korsade dessa gränser. Hermes var också skyddspatron för tjuvar och lögnare, ledsagare åt de dödas själar och budbärare åt gudarna.
Mytologin framställer honom som en fager och atletisk ung man, som var mycket talför och älskade att skämta. Han bar en hatt och hade vingar på sina sandaler eller fötter. På så sätt kunde han förflytta sig fort dit han behövde bege sig.
Och enligt myten om Hermes bar den unge mannen alltid på en kaducé, som var en magisk stav med vilken han kunde söva gudarna och de dödliga, och med vilken han ledde de dödas själar in i undervärlden.
Hermes var son till Zeus och plejaden Maia. Han var drömmarnas herre, portarnas väktare, spanaren i mörkret och till sist blev han gudarnas budbärare.
Myten om Hermes är faktiskt en kombination av flera myter. Även om han inte var huvudpersonen så dyket han upp i många av den grekiska mytologins mest relevanta delar.
Myten om Hermes och lyran
Enligt myten om Hermes föddes han i en grotta i berget Kyllini i Arkadien. Han var bara några dagar gammal då han kravlade sig upp ur sin vagga och sprang genom fälten. Han begav sig så långt bort att han nådde en äng, där hans bror Apollo lät sin hjord av oxar och kor beta. När Hermes såg djuren föll han för frestelsen och beslöt sig för att stjäla oxarna och föra dem till en grotta i närheten.
Så snart han gömt sitt byte återvände han hem. Men innan han kom fram fick han syn på en sköldpadda och fick genast en idé. Han dödade sköldpaddan, gröpte ur inälvorna och spände några strängar, gjorda av oxtarmar, över skalet. Enligt legenden var det så han uppfann lyran. Efter detta kröp han tillbaka i sin vagga och somnade.
När Apollo insåg att hans djur blivit stulna använde han sig av sina siarkrafter för att finna gärningsmannen. Det var så han upptäckte att det var Hermes och han framförde sin anklagelse till Zeus. Maia, Hermes moder, försökte övertyga Zeus att sonen var oskyldig genom att påpeka att han bara var en hjälplös baby. Men Zeus lät sig inte luras utan begärde att pojken skulle återlämna det han stulit.
Hermes gav vika för faderns auktoritet, gick tillbaka till grottan där han bevarade sitt byte och återlämnade korna och oxarna till Apollo. Emellertid blev Apollo betagen av lyran som Hermes hade tillverkat.
Därför kom han överens med den bevingade guden om att han skulle få instrumentet i utbyte mot all boskapen. Hermes gick med på detta och fick samtidigt en käpp, som pojken sedan använde för att tillverka sitt favoritvapen: kaducén.
Hermes äventyr
Den mytomspunne Hermes fick vara med om många äventyr. Ett av de mest anmärkningsvärda inträffade när hans far, som av allt att döma var en otrogen gud, blev ertappad av sin fru Hera med att begå äktenskapsbrott med Io, som var Heras egen prästinna.
När otrohetsaffären blev upptäckt försökte Zeus att beskydda Io genom att förvandla henne till en vit kalv. Men hans fru, som alltid var på sin vakt, sände Argos, ett monster med tusen ögon, att bevaka henne, så att ingen skulle komma henne nära.
Emellertid fick Hermes i uppdrag att befria faderns älskarinna. Gudarnas budbärare sjöng vackra sånger för monstret och därpå underhöll han det med sina berättelser och anekdoter. På så sätt lyckades han söva monstret och kunde fullfölja det uppdrag som fadern anförtrott honom.
Myten om Hermes berättar hur denna gud även spelade en stor roll genom att förse Perseus med bevingade sandaler. Dessa magiska skodon var avgörande för Perseus seger över Medusa. Hermes ledsagade även Perseus själ till undervärldens ingång, vilket var en annan av hans vanor.
Vidare spelade Hermes en oerhört viktig roll i det trojanska kriget, där han ställde sig på grekernas sida. Det var också en mycket kärleksfull gud som hade många barn. Hans mest kända son var Pan, naturens och hjordarnas gud. Ordet “hermeneutik”, eller konsten att tolka dolda meningar, härrör från “Hermes”, som i romersk mytologi gick under namnet Merkurius.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Vernant, J. P. (2001). Mito y pensamiento en la Grecia antigua. Ariel.