Neuroticism och dess koppling till depression och ångest
Neuroticism är ett personlighetsdrag som har en betydande biologisk grund. Det gör folk sårbara för psykologiska tillstånd eftersom det är associerat med dålig stresshantering och en tendens att utsätta sig för psykologiskt skadlig stimuli.
Att vara mycket neurotisk kan få tillstånd som ångest, depression, bipolär sjukdom och schizofreni att påverka en person starkare. Det spelar även en viktig roll i relationsproblem, hotfullhet på arbetsplatsen och utbrändhet.
Nedan ska vi kort förklara exakt vad neuroticism är och hur det fungerar hos olika psykologiska tillstånd, eftersom det kan ha olika effekter med alla.
Neuroticism som ett personlighetsdrag
Neuroticism är ett personlighetsdrag (bestående av beteendemässiga, känslomässiga och kognitiva tendenser) som folk ärver från sina föräldrar, vilket gör det biologiskt i stor utsträckning.
Det innebär dock inte att det inte kan förändras. Men tendensen finns med personen från födseln. Under personens liv kommer hennes omgivning antingen göra denna tendens starkare eller svagare.
Praktiskt taget alla teorier om personlighet inkluderar neuroticism som ett grundläggande drag. Det kan hittas i:
- De Fem Stora personlighetsdragen (Costa och McCrae 1992)
- Den alternativa 5-modellen för personligheter (Zuckerman 1999)
- Eysencks bok Dimensions of Personality (1947)
- Cloningers Temperament- och karaktärsinventarie (1994) [där kallas det dock skadeundvikande]
Därför står det klart att vare sig det är en del av en lexikalisk, empirisk eller faktoriell analys, anser de flesta forskare att det är en del av den grundläggande personlighetsstrukturen. Alla modeller inkluderar neuroticism eftersom det lägger fram varje persons grundläggande emotionella tendens.
Med andra ord indikerar det huruvida du lutar mot stabilitet och välmående (låg neuroticism) eller instabilitet och ångest (hög neuroticism). Med tanke på relationen mellan neuroticism och känslor ska vi nu analysera det. Vi ska ta en titt på hur det influerar tre vanliga mentala tillstånd: depression, ångest och beroende.
Rollen neuroticism spelar i olika psykologiska tillstånd
Depression
Neuroticism associeras med ett större antal och högre intensitet hos depressiva symptom. Detta eftersom personer med hög neuroticism kräver mindre negativa stimulans för att känna sig upprörda eller obekväma än personer med låg neuroticism.
Därför indikerar det högre känslighet för lidande, vilket påverkar depressionens kurs. Det förstärker negativa känslor, vilket gör dem mer intensiva och intolerabla. Risken blir därför högre att depressionens hål bara blir djupare och svårare att fly från.
Ångest
Neuroticism ger näring åt ångest eftersom personen fixerar på den ovisshet han inte kan tolerera. Han kommer till exempel undvika att befinna sig i ovissa situationer, ta risker och uppleva alla grader av fysisk, psykologisk, social eller emotionell osäkerhet.
För att framgångsrikt övervinna ångest måste personen konfrontera den. Men neuroticism hindrar dessa personer från att lämna sin komfortzon, vilket i sin hur hindrar återhämtning.
Neurotiska personer försöker kontrollera varje aspekt av möjligtvis riskabla situationer, oavsett hur otrolig risken må vara. De ödslar mycket tid, pengar och energi på att undvika risker. De kan till exempel lämna hemmet extremt tidigt för att inte komma för sent, ifall någon oväntad fara skulle dyka upp.
“Söndagsneuros, den typ av depression som drabbar personer som blivit medvetna om bristen på innehåll i deras liv när veckans hets är över och tomrummet inom dem börjar manifestera sig.”
-Victor Frankl-
Detta kan även användas i mer allvarliga situationer, såsom en panikattack. Den mest effektiva behandlingen för panikattacker involverar gradvis exponering för situationen man är rädd för. Det är uppenbart att hög neuroticism spelar en roll i denna situation.
Som vi sade tidigare är personer som ligger högt på neuroticismskalan väldigt resistenta mot att utsätta sig själva för saker de är rädda för, och kommer undvika att ta små risker till varje pris, trots att det kan leda till tillvänjning och slutet på deras ångest. Ju högre neuroticism, desto större motstånd för exponering. Därefter orsakar väntan på denna exponering orsaka mer ångest.
Beroende
Personer med hög neuroticism löper högre risk att utveckla beroenden. Varför? Eftersom det pushar dem att undvika all form av obehag och höjer deras uppfattade stressnivåer.
Höga stressnivåer blandade med hög känslighet för lidande får dem att känna sig psykologiskt utmattade och överväldigade av sina dagliga problem. Substansmissbruk kan vara en form av flykt för dem. Det frigör dem trots allt från den konstanta stress de upplever.
Med andra ord kan den emotionella utmattning som produceras av hög känslighet för obehag göra vardagliga utmaningar till hot. Eftersom de måste undvika obehag och kontrollera vad som sker omkring dem, blir de extremt utmattade.
Den resulterande psykologiska utmattningen gör det väldigt svårt för dem att hantera sin stress bra. Så effekterna av psykoaktiva substanser i depressiva medel som alkohol och marijuana ger dem en stunds paus; ett avbrott från obehaget och stressen.
Vad kan personer med hög neuroticism göra för att förändras?
Först och främst är det viktigt att söka hjälp från en psykolog som kan utföra en personlighetsutvärdering och fastslå exakt hur neurotisk personen är.
Detta eftersom både vår egen uppfattning av oss själva och andra personers uppfattning av oss kan vara inkorrekta. Därför kan man få en bild av sig själv som egentligen inte reflekterar ens faktiska nivå av neuroticism.
En psykolog är den mest kvalificerade personen att slå fast vilka terapeutiska steg som ska tas. Generellt kan psykoterapi hjälpa en person att hantera neuroticism genom att fokusera på följande:
- Hantera känslor
- Öka toleransen för obehag och ovisshet
- Jobba på att övervinna ångest och rädsla
Vidare kan psykoterapi även hjälpa mycket neurotiska personer att jobba mot mål som spelar roll för dem. Det kan bryta ned muren som de byggt upp för att skydda sig. Vetenskapligt bevis visar att personligheter inte är helt fixerade; de är formbara till en viss grad. Vi befinner oss i ett tillstånd av konstant social, emotionell och beteendemässig förändring som svar på vår omgivning.
Därför finns det inte rum för ursäkten “det är bara så jag är”. Det är ett misstag att tro att du inte kan förändras. Om du jobbar på att bli en bättre version av dig själv, kan du nå dina mål.
