Nyfikenhet dödade inte katten, det gjorde honom starkare

När vi blir äldre tappar vi vår nyfikenhet och blir vana vid vår verklighet och oss själva. Våra tidigare upplevelser formar vår uppfattning av världen och lär oss läxor vi bär med oss hela livet.

Vi gör antaganden baserat på dessa upplevelser och inlärda läxor, nästan urskillningslöst. När vi konfronteras med okända situationer eller problem ser våra sinnen det som ett utrymme av förvirring och konflikt; ett gap i vår kunskap.

För att lösa denna avvikelse tenderar våra sinnen att fylla i tomrummen med information vi fått från saker vi känner till, tack vare våra erfarenheter. Det är så vi till exempel skapar falska detaljer i sanna minnen.

Antaganden

Vi gör antaganden om andra personers beteende eller om framtiden med enkelhet. Som vi sade tidigare använder vi dessa antaganden för att eliminera osäkerhet, som kan kännas väldigt obekvämt.

När det kommer till kreativitet är problemet med detta när antagandet byggs på tunna argument med liten verklighetsförankring. Antaganden är inte automatiskt dåliga, men blir dåliga när nyfikenhet inte är deras drivande kraft.

Det är denna nyfikenhet som till exempel skapar framstegen i den vetenskapliga världen. Varje gren av vetenskap föds av nyfikenhet och sökandet efter svar på livets problem eller helt enkelt en önskan att veta.

Det är så nyfikenhet stimulerar våra kreativa mekanismer. Det konfronterar dem med en utmaning som i sin tur kräver arbete från våra kognitiva processer, precis som när vi var barn och hade den fantastiska djärvheten att ifrågasätta allt.

Nyfikenhet hos barn

Kreativitet och nyfikenhet har ett symbiotiskt och nödvändigt förhållande. Utan den ena kan du inte ha den andra. Det skulle vara som att äta utan hunger, att dricka utan törst eller att kyssa utan kärlek.

Barn som är yngre än sex år är i en fas av livet där allt blir en fråga. Deras sinnen är tomma ark; de har inga tidigare erfarenheter att göra antaganden med. De upplever dock nuet de lever i och som de vill lära sig mer om, och detta tillfälle utnyttjar de till max.

Barn ställer många frågor och lär sig snabbt eftersom de är nyfikna. Deras nyfikenhet är vad som håller dem intresserade och ivriga att lära sig mer.

Nyfikenhetens roll i kreativitet

Kreativitet kräver det öppna sinnet hos någon som inte är nöjd med återanvända upplevelser, teorier och antaganden. Alla framsteg och innovationer i historien är födda från en utmaning av det vi trodde vi visste vid den tidpunkten och ifrågasättande av den kunskap vi antingen ärvde eller ansåg vara väletablerad. Ibland har vi fel (men det är väl värt att ta risken).

Exempel: Konstnärer experimenterar med färger och tekniker som tänjer på gränserna för vad som redan är känt tack vare nyfikenheten som får dem att utöva sin konst.

Nya, kreativa idéer är möjliga för att någon var tillräckligt nyfiken för att experimentera och ifrågasätta tills de kom till den punkten. Skönheten hos detta är att vi är mindre rädda när vi alltid är nyfikna.

Vi lär oss något nytt som ger upphov till något fängslande, och vi vill veta mer. Det finns inget fysiologiskt behov som behöver tillfredsställas och du tänker inte ens på rädslan för nederlag, avslag eller det okända.

Nyfikenhet är en törst som måste släckas, en impuls som måste tillfredsställas, ofta oavsett vad priset är. Ett engelskt talesätt lyder: “Nyfikenhet dödade katten, men tillfredsställelse fick den att återvända.”