Olika vårdnadsalternativ och deras inverkan på barn
En skilsmässa är en händelse som kan vara mycket emotionell och skapa djupt rotade konflikter. I detta sammanhang ägnar juridisk psykologi extra uppmärksamhet åt denna typ av process och hur den påverkar barn. När ett par skiljer sig finns det ofta många olösta frågor som handlar om deras barn. Vem ska de bo hos? När ska de träffa den andra föräldern? Kort sagt, hur väljer man det bästa bland alla olika vårdnadsalternativ?
När det gäller delad vårdnad eller ensam vårdnad är detta något som en psykolog ofta sätts att lösa: Är delad vårdnad det bästa alternativet? Kan ensam vårdnad ske utan att barnet tar skada? Finns det skillnader i välbefinnande mellan de båda alternativen?
Olika vårdnadsalternativ: delad vårdnad eller ensam vårdnad
En studie av Tejeiro och Gómez (2011) visar att det finns skillnader i välbefinnandet mellan barn i gemensam vårdnad och de som har en ensam vårdnadshavare.
Författarna bekräftar en studie utförd av Bauserman (2002). Denna översikt över 33 studier med de bästa parametriska tillgångarna visar att barn i delad vårdnad var bättre anpassade till samhället än de som hade en ensamt ansvarig förälder. Bauserman har även en jämförelse över anpassningen hos barn i delad vårdnad jämfört med dem som levt med föräldrar som fortfarande var gifta.
Några av skillnaderna mellan vårdnadsalternativen inom frånskilda hushåll är följande:
- Föräldrar är mer involverade när de delar vårdnaden.
- Färre depressioner förekommer i familjer med delad vårdnad.
- Barn i ensam vårdnad har fler känslomässiga problem.
- Starkare syskonrivalitet samt en högre självkänsla uppvisas av barn i gemensam vårdnad.
- Barn i ensam vårdnad uppvisar en känsla av att känna sig avvisade av deras enda förmyndare.
- Barn har ett bättre koncept om sig själva samt mer välvilliga känslor och förhållanden med sina föräldrar i gemensam vårdnad.
Det finns dock andra studier som visar att vardera vårdnadsalternativ påverkar barns emotionella hälsa negativt jämfört med att leva i en familjesituation där föräldrarna är gifta.
Effekterna av delad vårdnad på familjen
Delad vårdnad verkar vara det bästa alternativet vid skilsmässa. Detta gäller inte bara för barnen utan också för deras föräldrar. Detta anser Marín Rullán (2015), som fann att låga nivåer av oenighet och högre kommunikationsnivåer är relaterade till ett bättre förhållande till föräldrarna. Tack vare detta uppnår de båda högre nivåer av tillfredsställelse än hos isolerade föräldrar.
Konflikter mellan föräldrar har en mer negativ effekt på deras barn. Barnens välbefinnande beror därmed till överväldigande del på till vilken mån deras föräldrar kommer överens. Även om det normalt anses att delad vårdnad är det bästa alternativet för barn vid skilsmässa, innebär det också mer kontakt föräldrarna emellan vilket kan leda till en konfliktfylld relation. Men Tejeiro och Gómez studerade också denna variabel och fann att delad vårdnad, trots idén om det motsatta, i själve verket ledde till färre konflikter.
Ett annat orosmoment vid delad vårdnad är faktumet att när föräldrarna är tvungna att träffa varandra då och då detta motverkar läkandet av öppna sår. Studier tyder dock på att detta endast är en ogrundad rädsla. Och enligt Pearson och Thoennes (1990), tenderar avståndet mellan båda föräldrarna att öka efter två år, oavsett vårdnadstyp.
Vad hände med dessa familjer 12 år senare?
Detta frågade sig Emery, Laumann, Waldron, Sbarra och Dillon (2001) när de bestämde sig för att se vad som hände i familjer som hade valt delad vårdnad alternativt ensam vårdnad. De visade att det uppstått fler konflikter mellan föräldrarna under den senare vårdnadsformen. Bland de många slutsatserna de kom fram till, är det mest intressanta att föräldrar till barn i ensam vårdnad inte visade intresse för varandras liv.
Liknande fann dessa författare att föräldrar med delad vårdnad kompromissade mer i sina liv, och därmed blev mer delaktiga i barnens liv, samt att detta inte ledde till mer konflikter föräldrarna emellan. Allt detta relaterade till aspekter som flexibilitet och samarbete.
Effekten på barnets anpassning till livet
I en metaanalys utförd av Bauserman, mättes nivåerna av anpassning hos barn inom olika vårdnadsalternativ. Anpassningsnivå innebär i detta fall
- beteendejustering, beteendestörning
- känslomässig anpassning, depression, ångest, problem med fokusering, självkoncept etc.
- självkänsla
- familjerelationer
- studieresultat.
Det faktum att alla dessa kategorier var bättre hos barnen i delad vårdnad stöder teorin att delad vårdnad har en bättre inverkan på ett barns liv.
Delad vårdnad, fördelaktigt och invecklat
Efter en komplicerad och smärtsam process börjar föräldrar ofta tvivla på vilket som är det bästa alternativet. Föräldrar vill generellt göra sitt bästa för att ge sina barn ett normalt liv, men de vet inte alltid hur de ska hantera en delad vårdnad.
I detta sammanhang har är Rullán mycket tydlig: fyra faktorer kan få det att bära eller brista. Dessa är
- engagemang och empati, till en nivå bortom vad domstolen bestämmer
- stöd till den andra föräldern; att respektera bandet mellan den andra föräldern och barnet
- flexibel ansvarsfördelning
- psykologiska egenskaper: att vara kooperativ är en egenskap hos osjälviska och empatiska människor med stark självkänsla och en positiv föräldrainställning.
Kort sagt, med hänsyn till föräldrars och barns erfarenheter finns det inga oklarheter över vilket vårdnadsalternativ som är bäst då valmöjligheten erbjuds. Frågan bör då istället vara: hur kan man ge föräldrarna de färdigheter de behöver för att uppnå en god gemensam vårdnad?
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bauserman, R. (2002) Child Adjustment in Joint-Custody Versus Sole-Custody Arrangements: A Meta-Analytic Review. Journal of Family Psychology, 16(1), 91-102.
- Emery, R., Laumann, L., Waldron, M., Sbarra, D. & Dillon, P. (2001). Child Custody Mediation and Litigation: Custody, Contact, and Coparenting 12 Years After Initial Dispute Resolution. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 69(2), 323-332.
- Marín Rullán, M. (2015). La influencia de las actitudes parentales sobre el bienestar del menor y la elección preferente de la custodia compartida: una disertación. Psicopatología Clínica, Legal y Forense, 15, 73-89.
- Tejeiro, R. y Gómez, J. (2011) Divorcio, custodia y bienestar del menor: una revisión de las investigaciones en Psicología. Apuntes de Psicología, 29(3), 425-434.
