Önskan om ett kalejdoskop och hoppets kraft
Det finns många olika typer av leksaker. Vissa av dem verkar dock vara nästan magiska, eller åtminstone har de tett sig så för oss. För mig tillhör kalejdoskopet dessa, eftersom det gör att man får se världen i så många olika former och färger. När jag var liten hade jag en önskan att få ett kalejdoskop, och när jag fick det blev det för alltid en av mina favoritleksaker. Att uttala namnet på det är dock inte så enkelt.
Idag ska vi titta på hoppets kraft och hur det kan hjälpa oss att uppnå det omöjliga. Vi ska använda oss av en julhistoria, men budskapet är det samma oavsett tid på året!
Att titta genom ett kalejdoskop inbjuder dig drömmen om en värld av möjligheter.
Jag minns att det var jul, det var pyntat i i hela huset. Många av pynten hängde från den underbara granen som nästan snuddade vid taket, prydd med färggranna kulor och glitter. Allt detta framför ögonen på en sex år gammal tjej som trodde på magi, och på jultomten.
”Julen viftar ett trollspö över världen och gör allt så mycket mjukare och vackrare.”
-Norman Vincent Peale-
Den perfekta presenten
Jag gick ut på en promenad med min far och vi gick och tittade på leksaker. Så snart jag såg just denna leksak bara visste jag att den måste få bli min julklapp. Ingen annan present skulle duga. Det var ett enkelt rör dekorerat med en björnfamilj på utsidan. De firade jul, och de små björnarna höll på att dekorera granen – färgglada kulor, ljusglimmande stjärnor, änglar…
Björnen var mitt favoritdjur på den tiden. Jag hade en björnpyjamas, en tröja med ett foto på en riktig björn och mängder av nallebjörnar av alla typer, färger och storlekar. Allt från brunbjörn till isbjörn och många däremellan. Den vita isbjörnen, som bodde i snön, var min favorit. Jag hade till och med en rosa björn och en med en röd fluga med vita prickar.
”Magi är bron mellan det synliga och det osynliga.”
-Anonym-
Men det var inte bara björnarna som gjorde att det där röret fångade min uppmärksamhet. Jag förundrades över hur man kunde se så många olika kombinationer av former och färger när man tittade igenom det. För andra kan det ha verkat underligt, men för mig var det vackert. Stjärnor blir blommor, blommor blir cirklar, cirklar blir diamanter och så vidare till en oändlighet av blandade former och färger, så olika och ändå så symmetriska. När jag såg in i röret fick det mig att känna att jag kunde resa till andra världar och uppleva tusentals äventyr i ett enda ögonblick.
”De som tror på magi är ödesbestämda att hitta den.”
-Anonym-
Önskan om ett kalejdoskop
Jag sa till min pappa att jag önskade att det skulle bli min julklapp.
”Pappa, pappa, snälla kan jag få röret med de fina björnarna?”
”Kalejdoskopet?” svarade min far med ett brett leende.
”Kaleddjen…”, sa jag med mitt speciella leende som jag fick när något väckte min omättliga nyfikenhet.
”Vi får fråga jultomten, men då får du lära dig att uttala ordet först”, sa min far medan han skrattade.
Hemma försökte jag om och om igen att uttala det förvirrade ordet. Kaladdi, kalejdy, kaljado, kallidossy, kaljedockoppi… men det var till ingen nytta, jag kunde helt enkelt inte säga det. Min äldre bror skrattade åt alla orden jag hade uppfunnit inom några ögonblick och upprepade ordet för mig – KALEJDOSKOP. Jag försökte fortsatt att lära mig namnet, men eftersom jag aldrig kunde få det rätt, trodde jag inte att min önskan om ett kalejdoskop skulle uppfyllas av jultomten.
Så kom julen
Äntligen kom julafton, och när det blev dags att öppna julklappar var jag lite ledsen. Jag försökte alltjämt att uttala namnet på den klapp jag ville ha så mycket. Men jag kunde inte komma förbi de första bokstäverna. Jag öppnade min första gåva, säker på att det inte skulle vara röret med vackra björnar. Men när jag öppnade den, där var det! Eftersom det var just den gåva jag ville ha så mycket, blev jag så glad att jag utan att tänka sa högt: ”Wow! KALEJDOSKOPET som jag ville ha!”
”Hopp väcker ansträngning, och endast tålamod kan avsluta det.”
-Anonym-
Varje ansträngning har sin belöning. Flickan i denna julsaga var på väg att tappa tron på att hon någonsin skulle få den julklapp hon ville ha så mycket. Hennes önskan om att få ett kalejdoskop var så innerlig, men hon kunde bara inte säga namnet på den, hur mycket hon än försökte. Men när hon fick gåvan och hon kände den stora glädjen, lyckades hon uttala namnet utan några problem alls. Hon kommer utan tvekan aldrig att glömma hur man uttalar ordet kalejdoskop. Hon kommer inte heller glömma den julen och allt vad den betydde för henne.