Tre oprofessionella beteenden inom sjukvården
I det kliniska sammanhanget strävar de flesta anställda efter att ge bästa möjliga vård. Men sjukvårdspersonal är bara människor och de kan göra misstag. Tyvärr undergräver dessa misslyckanden förtroendet för hälsosystemen och yrket självt. Med det sagt är många av dem en beklaglig följd av brist på resurser eller dåliga arbetsförhållanden. Här tar vi en titt på tre oprofessionella beteenden inom sjukvården.
Att maximera kvaliteten på den kliniska vården och humanisera den kräver att man förstår inflytandet av olika faktorer. Dessa är frekvensen av, typen av, källorna till och orsakerna till felaktiga beteenden. Faktum är att vissa studier har funnit att nästan sex av tio vårdpersonal kan uppvisa minst ett felaktigt beteende per månad (Kirsten et al., 2023).
“Huvudmålet med medicin är inte bara att bota sjukdomar, utan att främja hälsa och välbefinnande för våra patienter.”
-Marcia Angell-
Etik inom sjukvården
Att vara professionell och etisk i hälso- och sjukvårdssammanhang innebär att “vara förtroendeingivande både i kontakt med patienter och inom sjukvårdssystemet”. Följaktligen urholkar felaktigt eller oprofessionellt beteende kontakten mellan vårdpersonal och patient vad gäller kommunikation, förtroende för eventuella interventioner och lärande (Wiegman et al., 2007).
Bland effekterna som felaktiga eller oetiska beteenden har är de typer av negativa händelser som försämrar både den fysiska och psykiska hälsan hos patienter. Detta är känt som “iatrogenicitet”. Det är en term som hänvisar till “de skadliga effekterna av dålig hälsovård, dåligt beteende eller kontraindicerad behandling eller terapi”. Till exempel:
- Medicinska fel.
- Onödiga operationer.
- Diagnostisk oprecision.
- Biverkningar av behandling.
- Felaktiga beteenden i hanteringen av patienter.
Iatrogenicitet påverkar många sjukvårdspersonal, inklusive läkare, sjuksköterskor, biologer, psykologer och andra. Experter försöker minimera dess effekter genom att studera de (ofta oavsiktliga) faktorer som skadar patienten. De försöker uppnå det genom koder för god praxis, protokoll och klinisk praxis.
Å andra sidan vill vi klargöra att de flesta anställda inom vården uppträder i enlighet med extremt höga etiska och deontologiska standarder (Villafranca et al., 2016). Faktum är att de som regel är engagerade både i sitt arbete och vården av sina patienter.
Beteenden som diskriminering av vissa patienter baserat på deras kön eller etnicitet eller bristen på empati i bemötandet drabbar dock både patienter och annan vårdpersonal.
“Humanisering av vården innebär att uppmärksamma människors behov, inte bara deras sjukdomar.”
-Juan Gervás-
Oprofessionella beteenden inom sjukvården som måste motverkas
Oprofessionella beteenden inom sjukvården påverkar uppfattningen om patientens psykologiska välbefinnande (Atkinson et al., 2018). Bland deras konsekvenser finner vi symtom på ångest och stress, försämrad kommunikation, koncentrationsbrister och, naturligtvis, försämring av relationen mellan psykologen (eller psykiatern) och patienten.
Nedan kommer vi att granska tre specifika oprofessionella beteenden som man har observerat.
“Deontologi innebär inte bara efterlevnad av en uppsättning normer och regler, utan också utveckling av en moralisk känslighet och en etisk attityd vid utövandet av yrket.”
-Tomas Maestre-
1. Kommunikation
Som ett resultat av överbelastning i arbetet eller känslomässiga svårigheter i personalens liv, kan de ibland kommunicera respektlöst med patienter och/eller deras familjer. Som Terentius i det antika Rom sa: “Jag är människa och jag anser att inget mänskligt är främmande för mig”.
Tyvärr kommunicerar sjukvårdspersonal ibland resultat och interventioner taktlöst och föraktfullt. Eller så visar de inte tillräcklig omsorg om patienten som kommer till konsultationen. Denna kommunikationsbrist skapar potentiellt ångest och stress.
Patienter kan känna sig extremt frustrerade över denna behandling av vårdpersonal. Det är faktiskt viktigt att de senare har tillräckligt med tid att ta hand om sina patienter. Dessutom måste de förse dem med all information de behöver.
“Humaniseringen av hälso- och sjukvården är inte ett tillägg till modern medicin, utan snarare en förutsättning för framgången för alla sjukvårdsinsatser.”
-Rita Charon-
2. Klinisk praxis
Opersonligt bemötande mot patienten är ett annat oprofessionellt beteende. Patienter är människor och bör bli behandlade som sådana. Att vara opersonlig betyder inte att vara mer professionell. Vårdpersonal måste ta hänsyn till vad patienterna behöver på ett känslomässigt plan för att vara empatiska inför deras oro och visa medkänsla för deras lidande.
Ett annat oprofessionellt beteende är ett brott mot sekretess. För att främja förtroendet mellan patienten och psykologen (eller annan vårdpersonal) måste man respektera patientens integritet.
Denna rättighet skyddas också av rätten att bli behandlad med värdighet och respekt. Följaktligen måste vårdpersonalen vara utomordentligt diskret och se till att informationen som tillhandahålls i klinisk praxis är konfidentiell.
“En bra vårdpersonal behandlar sjukdomen; en perfekt vårdpersonal behandlar personen som har sjukdomen.”
-William Osler-
3. Oprofessionella beteenden mellan personalen som jobbar inom sjukvården
Som vi tidigare nämnt kan oprofessionellt beteende även observeras i kontakt mellan vårdpersonal. Till exempel har trakasserande, skrämmande och diskriminerande beteenden från medicinska handledare mot studenter och boende observerats (Dabekaussen et al., 2023).
Diskriminering är en handling som helt enkelt inte kan accepteras. Varken i det här sammanhanget eller i andra. Vårdpersonal måste visa respekt mot sina kollegor, oavsett rang, kön, sexuell läggning eller ideologiska och politiska värderingar. Vårdpersonalens arbetsmiljö har faktiskt en direkt inverkan på den behandling som erbjuds patienten (Atkinson et al., 2018).
Det finns omfattande forskning om dessa frågor. Faktum är att det har visat sig att misstag hos sjukvårdspersonal kan ha många orsaker.
Det finns vissa protokoll och åtgärdsprogram som syftar till att förebygga både olämpliga beteenden och de effekter de kan orsaka. Därför har experter skapat in situ-interventioner i syfte att minska dessa skadliga beteenden (Atkinson et al., 2018).
“Medicin (och andra hälsodiscipliner) är ett heligt yrke som behandlar och lindrar mänsklig smärta, sjukdom, skada och svaghet.”
-Thomas Inman-
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Atkinson, V., & Jones, C. (2018). Endemic unprofessional behaviour in health care: the mandate for a change in approach. Medical Journal of Australia, 209(9), 380-381.
- Dabekaussen, K. F., Scheepers, R. A., Heineman, E., Haber, A. L., Lombarts, K. M., Jaarsma, D. A., & Shapiro, J. (2023). Health care professionals’ perceptions of unprofessional behaviour in the clinical workplace. PloS one, 18(1), e0280444.
- Hickson GB, Pichert JW, Webb LE, Gabbe SG. (2007). A Complementary Approach to Promoting Professionalism: Identifying, Measuring, and Addressing Unprofessional Behaviours. Acad Med., 82(11):1040–1048. pmid:17971689
- Rukavina, T. V., Poplašen, L. M., Majer, M., Relić, D., Viskić, J., & Marelić, M. (2022). Defining potentially unprofessional behavior on social media for health care professionals: mixed methods study. JMIR Medical Education, 8(3), e35585.
- Villafranca A, Hamlin C, Enns S, Jacobsohn E. (2016). Disruptive behaviour in the perioperative setting: a contemporary review. Canadian journal of anaesthesia = Journal canadien d’anesthesie, 64(2):128–140. pmid:27900669
- Wiegmann DA, ElBardissi AW, Dearani JA, Daly RC, Sundt TM. Disruptions in surgical flow and their relationship to surgical errors: An exploratory investigation. Surgery. 2007;142(5):658–665. pmid:17981185