Känslomässig reglering bland sjukvårdspersonal

12 mars, 2020
Sjukvårdspersonal (läkare, sköterskor, fysioterapeuter med mera) möter i sin vardag utmaningar som påverkar deras mentala hälsa. Det kan vara svårt att inte bli offer för den känslomässiga och professionella bördan som kommer med att behandla patienter med svåra sjukdomar.

Känslomässig reglering bland sjukvårdspersonal hjälper dem att bekräfta sina känslors användbarhet och övergående karaktär. Det hjälper dem också att hantera den påverkan deras tankar har, vilket säkerställer att de inte faller offer för att binda sig känslomässigt.

Generellt innebär känslomässig reglering förmågan att känna igen, hantera och kontrollera sina känslor. Inom psykologin definieras det som en grundläggande process för emotionell intelligens som är avgörande för utvecklingen av god kommunikationsförmåga, vilket är något som behövs när man jobbar med patienter.

Processen för känslomässig reglering

För att kunna praktisera känslomässig reglering när man jobbar i en sjukvårdsmiljö, måste man först förstå vad processen innebär. Att träna upp känslomässig reglering är ”förmågan att vara öppen till både behagliga och obehagliga känslor” (Fernandez, 2010).

Hervías modell för känslomässig reglering som är baserad på känslobearbetning (2011) delade upp denna process i olika uppgifter, eller stadier, som man måste klara av för att lyckas göra denna reglering:

  • Öppenhet. Att identifiera, leva igenom och uttrycka dina egna känslor.
  • Känslomässig uppmärksamhet. Förmågan att känna igen dina känslor och vara medveten om dem.
  • Sätta etikett på eller identifiera känslor och ”namnge” dem.
  • Accepterande av eller omfamnande om de känslor du upplever.
  • Analys. Att reflektera och förstå meningen och konsekvenserna av känslor.
  • Känslomässig reglering.

Relationen mellan tanke och känsla

Det finns en ömsesidig relation mellan känslor och tankar. De kompletterar varandra, och om den ena fallerar, sätter det den andra i riskzonen. Det innebär att en negativ tanke som du inte kan släppa påverkar hur du känner. På samma sätt kommer en negativ känsla som inte reflekterar verkligheten oundvikligen att påverka dina tankar.

Ett vanligt exempel på detta hos sjukvårdspersonal är att tänka att de inte har möjligheten att ta hand om en patient på grund av tidsbrist. Denna missnöjdhet leder till känslor av frustration, stress eller hjälplöshet. Samtidigt ger dessa känslor ”bränsle” till tankarna, och leder till att situationen blir än värre.

En lösning på detta problem skulle vara att förändra situationen genom handling. Men detta är ibland omöjligt, speciellt i sådana vårdmiljöer där personalen måste ta hand om patienter som inte blir friskare eller patienter med dödliga sjukdomar.

Därför är det viktigt att ha mekanismer som hjälper till att hantera känslor. Detta är det enda som gör att sjukvårdpersonal klarar av att ge en kvalitetsmässig behandling till sina patienter.

Stress bland sjukvårdspersonal

Ett flertal studier visar på ett negativt samband mellan emotionell intelligens och stress på jobbet. Vidare säger forskning att mer utbildning i emotionell intelligens leder till mindre stress och kan motverka utbrändhet. (Bajo Gallego och González Hervías, 2014).

Fördelarna med mindfulness hos patienter

Mindfulness betyder medvetenhet, vilket innebär att man fokuserar på nuet och lägger all sin uppmärksamhet på det som är här och nu. Men det är viktigt att detta görs:

  • Utan att döma
  • Utan förväntningar
  • Genom att öppna ditt sinne till allting som finns omkring dig
  • Från en lärandes utgångspunkt och med sinnet hos en nybörjare
  • Med medkänsla med sig själv

Det har visats att mindfulness kan öka känslomässig reglering. Det förbättrar dessutom förhållandet mellan vårdtagaren och vårdgivaren. Mer specifikt, kan mindfulness:

  • Öka det övergripande välbefinnandet och minska dysfunktionella känslomässiga tillstånd och fysiska symptom i kronisk sjukdom.
  • Motverka ytterligare nedbrytande hos patienter med Alzheimer.
  • Gynna patienter som lider av stress, oro och depression.
  • Motverka de negativa effekterna av kronisk stress hos cancerpatienter.
  • Förbättra den fysiska funktionaliteten, kroppssmärta, övergripande hälsa, sociala funktioner och mental hälsa hos patienter med fibromyalgi.

Syftet med mindfulness är inte att du ska göra dig av med dina tankar, utan att acceptera dem och dina känslor för att kunna distansera dig från dem. Mindfulness kan hjälpa dig att förstå att du bara går igenom övergående känslomässiga tillstånd som inte definierar dig. Om du därför regelbundet utövar mindfulness, kommer du att bli expert på att reglera dina känslor.

  • Gutiérrez, G. S. (2011). Meditación, mindfulness y sus efectos biopsicosociales. Revisión de literatura. Revista electrónica de psicología Iztacala, 14(2), 26-32.
  • Hernández, D. J. Q., Barrachina, M. T. M., Fernández, I. I., del Pino, A. S., & Hernández, J. R. (2014). Efectos de un programa de intervención neuropsicológica basado en mindfulness sobre la enfermedad de Alzheimer: ensayo clínico aleatorizado a doble ciego. Revista Española de Geriatría y Gerontología, 49(4), 165-172.
  • Hervás, G., Cebolla, A., & Soler, J. (2016). Intervenciones psicológicas basadas en mindfulness y sus beneficios: estado actual de la cuestión. Clínica y salud, 27(3), 115-124.
  • Gil, V. A. (2015). Mindfulness: una propuesta de intervención psicológica en atención primaria. Revista Electrónica Psyconex, 7(11), 1-18.
  • Moscoso, M. S. (2010). El estrés crónico y la Terapia Cognitiva Centrada en Mindfulness: Una nueva dimensión en psiconeuroinmunología. Persona: Revista de la Facultad de Psicología, (13), 11-29.
  • Justo, C. F., Mañas, I. M., & Martínez, E. J. (2010). Mejora en algunas dimensiones de salud percibida en pacientes con fibromialgia mediante la aplicación de un programa de meditación mindfulness. Psychology, Society & Education, 2(2), 117-130.
  • Fernández, B. P. (2010). Inteligencia emocional para médicos del siglo XXI. El médico, 22-25.
  • Delgado, L. C., Guerra, P., Perakakis, P., Viedma, M. I., Robles, H., & Vila, J. (2010). Eficacia de un programa de entrenamiento en conciencia plena (mindfulness) y valores humanos como herramienta de regulación emocional y prevención del estrés para profesores. Psicología Conductual, 18(3), 511.
  • Mateo, A. F., Faixa, T. R., & Martín-Asuero, A. (2014). Mindfulness y regulación emocional: Un estudio piloto. Revista de psicoterapia, 25(98), 123-132.
  • Muñoz, M. D., & de la Fuente, F. V. (2010). La Pirámide de Necesidades de Abraham Maslow. Obtenido de HYPERLINK” http://coebioetica. salud-oaxaca. gob. mx/wp-content/uploads/2018/libros/ceboax-0530. pdf” http://coebioetica. salud-oaxaca. gob. mx/wp-content/uploads/2018/libros/ceboax-0530. pdf.
  • Leal-Costa, C., Díaz-Agea, J. L., Tirado-González, S., Rodríguez-Marín, J., & Van-der Hofstadt, C. J. (2015, August). Las habilidades de comunicación como factor preventivo del síndrome de Burnout en los profesionales de la salud. In Anales del Sistema Sanitario de Navarra (Vol. 38, No. 2, pp. 213-223).
  • Hervás, G. (2011). Psicopatología de la regulación emocional: el papel de los déficit emocionales en los trastornos clínicos. Psicología conductual, 19(2), 347.