Varför är jag okänslig för andras lidande?

· 21 oktober, 2018

Varje djurart har förmågan att vara känslig för smärta eller lidande hos sina jämlikar. Solidaritet utgör del av den genetiska koden. På så sätt garanterar den artens överlevnad. Varför är det då så att vissa människor i princip är okänsliga för andras lidande? Hur stänger de av sig känslomässigt gentemot allt runtomkring dem? Vad får dem att bli okänsliga?

Det finns flera möjliga svar på de här frågorna. Orsakerna bakom okänslighet sträcker sig från förekomsten av allvarliga sjukdomar till ett tillstånd av extrem sårbarhet. Vägarna mot att bli okänslig är flertaliga och kan yttra sig på många olika sätt.

”Att begära det omöjliga och inte visa någon som helst hänsyn för andras olycka är två av de allvarliga sjukdomarna av sinnet och själen.”

-Bías of Priene-

Generellt sett gäller inte okänsligheten allt. Det innebär att om det inte föreligger en allvarlig mental sjukdom så är inte folk helt okänsliga. Graderna varierar, likaså objekten och omständigheterna. Med andra ord kan man vara helt okänslig för vissas lidande; på samma gång kan man vara väldigt känslig för andras smärta i vissa ögonblick. Situationen kan också vara omvänd.

Orsaker och uttryck för okänslighet

Om du bor på en aktiv gata är det troligt att du konstant hör ljud. Om du inte lever i ett välisolerat hus det vill säga. När du inte är van vid det kanske varje litet ljud gör dig lite upprörd. Efter ett tag kan det dock bli så att motsatsen inträffar. Du slutar helt enkelt att uppmärksamma dem. Faktum är att du till och med kan uppleva en alarmerande känsla om det blir helt tystDu blir helt enkelt okänslig för ljud.

att vara känslig för andras lidande

Någonting liknande men inte exakt likadant händer med känslovärlden. Människor som har upplevt stort känslomässigt lidande har en tendens att bli mer empatiska och känsliga för andras smärta. Men, även motsatsen kan vara sann. Speciellt om smärtan har överskridit vissa gränser eller inträffat inom ramen för extrem sårbarhet. Dessa människor blir okänsliga.

Det som är lite stört är det motsatta fenomenet kan inträffa. Detta innebär att människor som inte har upplevt lidande, eller bara väldigt lite, också blir okänsliga. De kan inte sätta en känslomässig mening på andras lidande. Deras kapacitet för empati har inte utvecklats och de uppvisar en sorts affektiv ignorans. Den här ignoransen förhindrar de från att visa solidaritet gentemot andras lidande eller glädje. Deras okänslighet  påverkar inte bara deras reaktion gentemot negativa känslor.

En individ som är okänslig för andras lidande kan manifestera sin okänslighet på flera sätt. Det innebär inte enbart att förhålla sig likgiltig till en medmänniskas tillstånd eller begäran om hjälp. Det inkluderar också varje beteende genom vilket en annan människa närmas som en organism, verktyg eller medel utan att samtidigt vara ett mål i sig.

När du är känslig och okänslig mot andras lidande på samma gång

Det vanligaste är att en individ är känslig och okänslig på samma gång. Det är också vanligt att faser av okänslighet uppstår hos människor som normalt sett är empatiska och känsliga. Det finns många faktorer som kombineras för att detta ska inträffa. Om någon upplever stor sorg kommer han förmodligen inte ha mycket emotionell energi. Han kommer inte att kunna ta hand om andra eller sympatisera med andras lidande.

medkänsla - att förstå andras lidande

Vissa människor skyr verkligen lidande. Utan att ens vara medvetna om det, utvecklar de strategier, mekanismer eller sätt att göra sig själva okänsliga. Detta händer till exempel med kemiska beroenden.

Konsumtionen av psykoaktiva droger skapar en mur av okänslighet mot andras lidande. Det är som en bubbla som fungerar som en isolator. Att bygga eller nära en extremt stel karaktär är också ett sätt att bli okänslig. Faktum är att det är ett sätt att ta strikt kontroll över sina känslor så att individens energi omfattar dem.

Att vara känslig mot en är att vara känslig mot alla

Erich Fromm bekräftade att kärlek och solidaritet, när de är genuina, också är universella. Han sa att om du älskar en människa, älskar du hela mänskligheten. För att dra en analogi från detta obevisade antagande skulle du kunna säga att det är omöjligt att bara göra en sak. Du kan inte vara känslig mot en människas lidande utan att på samma gång vara känslig för allas smärta. Det är normalt sett så det är, även om det ibland intensifieras.

Att inte motta känslighet han påverka oss. Den som påverkas mest är säkerligen den som inte har eller manifesterar känslighet. Den instinktiva tendensen av solidaritet är inte enbart en naturens nyck. Det finns information i vår genetiska kod som installerades för att garantera vår överlevnad. Att hjälpa och att ta emot hjälp är en av många strategier använda av livet självt – och därmed av oss – för att föreviga oss själva.