Erich Fromm och humanistisk psykoanalys

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

För Erich Fromm är allas huvudsakliga mål i livet att bli starkare, friare, ädlare – i grund och botten personen du var menad att vara. Detta är representativt för hans humanistiska perspektiv, som gav upphov till humanistisk psykoanalys, vilket var revolutionerande för en så pass viktig figur inom psykologi på den tiden.

När man refererar till psykoanalytisk teori begår vissa misstaget att se på den som en stel och specifik företeelse med tydligt definierade koncept, dynamik och tillvägagångssätt som lades fram av psykoanalysens fader, Sigmund Freud.

Kanske glömmer de att det inom denna metod finns andra tankeskolor som har berikat psykoanalysens grunder genom att avvika från Freuds ord och idéer.

Erich Fromm var en av dessa avvikande individer. På 40-talet beslutade sig den judisk-tyske sociala psykologen att bryta sig loss från den psykoanalytiska doktrinen hos Frankfurts institut för social forskning. Han renoverade helt teorin och utövandet av psykoanalysen, vilket ledde till något nytt – humanistisk psykoanalys.

Han bytte till exempel ut Freuds idé om libido som livets drivkraft till en mer praktisk variant, som inkluderar ny förståelse för assimilering och socialisering.

Fromm var framförallt en fascinerande filosof och en av de bästa representanterna för 1900-talets humanism. I hans tre mest framstående böcker (Flykten från friheten, Konsten att älska och Människohjärtat) lämnade han oss med ett universum av tankar, reflektioner och teorier som satte psykologi hand i hand med antropologi och historia, och fortsatte arvet från Sigmund Freud och Karen Horney.

Erich Fromm och de systemiska kriserna i västerländska samhällen

För att förstå Erich Fromms teori om humanistisk psykoanalys är det nödvändigt att lära känna honom som person och förstå hans rötter, omständigheterna han växte upp i och den bakåtsträvande värld som utgjorde hans omedelbara verklighet. Detta kommer belysa sakerna som tjänade som vägledning och inspiration för hans teorier.

När du läser hans självbiografi Bortom illusionens bojor: mitt möte med Marx och Freud och fokuserar på hans barndom och ungdom, blir det lätt att se att det inte direkt var lyckliga tider för honom.

Hans far var en aggressiv affärsman, hans mor led av kronisk depression och han uppfostrades under de strikta normerna hos den ortodoxa judendomen. Under denna tid upplevde han två definierande händelser.

Den första var när en 25-årig kvinna han var förälskad i som barn begick självmord. Hon var en målare som stod väldigt nära sin enda familjemedlem: hennes far. Han dog plötsligt, och några dagar senare tog den unga konstnären sitt liv. Hennes självmord fick Fromm att undra vad som fick folk att gå till såna extremer.

Den andra definierande händelsen var utbrottet av första världskriget, då skuggan av nationalism, radikaliseringen av massorna och budskap om hat samt “oss och dem” äntrade hans liv.

Världen började brytas upp, och sprickorna skapade inte bara obestigliga avstånd mellan olika makter, utan påbörjade även en period av systemisk kris i det västerländska samhället. Alla psykologiska, filosofiska och sociala teorier upp till denna punkt var tvungna att omformuleras i sökandet efter svar och förklaringar mitt bland allt kaos.

Förståelse och hopp för människan

Det är nästan obligatoriskt att läsa Fromms verk för att förstå kriserna inom värderingar, principer och social politik som exploderade under den första halvan av 1900-talet, då två världskrig försämrade folks hopp om mänskligheten.

Att läsa Fromm är i sig självt ett sätt att förlika sig med sin egen mänsklighet. Han talar om hopp och tillhandahåller, än viktigare, otroliga resurser från de sociala vetenskaperna och psykoanalys som kan hjälpa till att påbörja en positiv och kreativ förvandling.

Låt oss nu ta en titt på de grundläggande principerna hos teorin om humanistisk psykoanalys.

Från en biologisk-mekanistisk till en biologisk-social syn på människan

Erich Fromm accepterade de flesta av Freuds koncept, inklusive försvarsmekanismer, det undermedvetna, undertryckande, överföring, idén om drömmar som uttryck för det undermedvetna samt idén om barndomen som en rot till många psykologiska åkommor.

En sak han inte kunde förlika sig med var dock synen på människan som en biologisk-mekanistisk varelse – som en organism som exklusivt svarar på de grundläggande impulserna aggression, överlevnad och fortplantning.

• Erich Fromm refererar till den biologisk-sociala människan som ett sätt att prisa “jagets psykologi”, där personer inte är begränsade till att reagera på eller försvara våra impulser och instinkter. Det är nödvändigt att bredda ens perspektiv och erkänna den sociala aspekten, och hur de mest betydande figurerna för ett barn kan inducera negativa och traumatiska processer hos dem.
• Mellanpersonliga relationer var ryggraden för humanistisk psykoanalys, som helt ersatte Freuds klassiska teori om libidon som en motiverande och mekanistisk drivkraft hos människor.

Människor och frihet

Fromms teorier influerades inte bara av Freud och Karen Horney. Att tala om Erich Fromm är att tala om Karl Marx. Tänk tillbaka på dåtidens sociala omständigheter: den värderingsmässiga krisen, bristen på förklaringar för mänskligt beteende, krig, nationalism, hat, klasskillnader…

Freuds biologisk-mekaniska perspektiv var ologiskt och värdelöst, och principerna som försvarades av Marx var mycket mer i linje med Fromms premisser. För Marx är människor inte bara influerade av samhället, utan även av sina ekonomiska system.

Därför kan vi än idag känna igen oss i mycket av vad Fromm skrev.

Frihet bör alltid vara målet

En intressant komponent i humanistisk psykoanalys är att även om människor påverkas av sina kulturer och ekonomiska system, bör vi allt kämpa för och uppnå ett mål: frihet. Det är dessutom att mål vi alltid kan uppnå.

Fromm uppmuntrade folk att gå förbi stelheten hos determinismen från Freud och Marx för att utveckla sin egen personliga frihet, som finns medfödd i alla människor.

Fromm ansåg att människor slås fast av vissa biologiska principer, precis som alla andra djur. Vi föds i en kropp, vi mognar, vi blir äldre och vi kämpar för vår överlevnad. Men vi är kapabla till mycket mer än vad dessa gränser antyder. Om vi till exempel kan gå vidare från de traditionella samhällena på medeltiden till det moderna samhället, kan vi inte ge upp i sökandet efter mer frihet, mer rättigheter, mer välmående.

Frihet är svårt att uppnå, men för att komma dit måste vi främja individuellt ansvar och social respekt. Annars löper vi risken för:

• Auktoritarism
• Förgörelse (vilket inkluderar aggression, våld och självmord).
• Blind konformitet, där personer blir “sociala kameleonter” och antar färgen i sin omgivning utan att protestera eller ifrågasätta.

Fromm utvecklade dessa tre idéer i en oersättlig bok som är värd att konsultera då och då: Flykten från friheten.

Grunderna i humanistisk psykoanalys

En sak som står ut i Erich Fromms karriär är att han i kontrast till klassiska psykoanalytiker inte valde en karriär i de medicinska eller psykiatriska fälten. Han baserade sitt arbete på sociologi snarare än medicin, och var därför inte alltid väl ansedd.

Hans relation med Karen Horney var faktiskt ganska komplicerad, och många psykologer såg honom som en fältteoretiker snarare än en ortodox psykolog.

Det är dock där Fromms sanna storhet ses: i hans bredare och mer integrativa syn på människor. Ur hans perspektiv var inte allt ett svar på en organisk patologi eller biologins krafter. Han trodde att kultur, familj och samhälle ofta satte restriktioner på vårt självuttryck.

Fortsätt nedan för en titt på grunderna i hans teori om humanistisk psykoanalys.

Nycklar till att förstå Erich Fromms psykologiska tillvägagångssätt

• Fromms humanistiska perspektiv bidrog till ett nytt sätt att närma sig konceptet sjukdom. Enligt honom var psykoanalytikerna förpliktigad att omformulera inte bara definitionen av sjukdom, utan även verktygen som används för att adressera den.
• Expertens mål är att möjliggöra patientens självupptäckt, eller i mer moderna termer främja personlig utveckling för att uppnå lycka.
• Detta kan endast uppnås genom att stärka dennes känsla av ansvar och egenkärlek.
• När man behandlar en patient är det inte logiskt att bara fokusera på dennes patologiska egenskaper, symptomen på sjukdomen eller de negativa aspekterna av dennes tillstånd. Att erkänna de positiva egenskaperna kommer förbättra den terapeutiska tekniken.
• Psykoanalytikerna bör inte bara tillföra sin åsikt för att få personen att förändras. Han måste även hjälpa patienten att utveckla strategier så att denne kan återintegrera sig i samhället, känna sig starkare och förstå att det även finns “patologiska” aspekter av samhället som de flesta personer anser vara giltiga.
• Psykoanalys bör vara mottaglig för framsteg inom forskning och förändringar i samhället. Den bör förstå de kulturella, ekonomiska och politiska omständigheterna som omger oss för att bättre kunna hjälpa patienten. Det är ett misstag att arbeta från en reduktionistisk synvinkel.
• Experten bör använda tydligt, transparent och förståeligt vokabulär. Vidare bör denne inte försöka projicera en bild av makt eller överlägsenhet.

Fromms arv involverar ett gigantiskt kliv inom både psykologi och filosofi. Medan många ansåg att hans teorier var något utopiska, introducerade han en mer realistisk form av psykoanalys som ville utveckla det bästa hos varje person. Hans tillvägagångssätt var betydande och värt att komma ihåg.

Låt denna artikel utgöra en inbjudan att fördjupa dig i humanistisk psykoanalys.

Läs det Utforska Sinnet

Vad är humanistisk psykologi?

Det finns många faktorer som påverkar vår mentala hälsa. Här får du lära dig om humanistisk psykologi och hur det används idag.