Överbeskyddande och okänsliga föräldrar
Överbeskyddande och okänsliga föräldrar kan skada sina barn. Vissa människor tror att en bra strategi för att uppfostra barn inkluderar en blandning av auktoritet och “små doser” av tillgivenhet. Detta sätt att visa tillgivenhet och känslor har emellertid haft en negativ inverkan på många familjer. I själva verket är det raka motsatsen till en transformativ, dynamisk uppfostran av barn, där känslor spelar en grundläggande roll.
Överbeskyddande och okänsliga familjer är en version av en besynnerlig typ av emotionellt förtryck som har funnits i generationer.
Hur är överbeskyddande och okänsliga föräldrar?
Någon som är utsatt för övergrepp i sin familj återspeglar det i sitt beteende. Experientiellt undvikande är en beteendeflykt från verkligheten individen befinner sig i. Personens miljö tillhandahåller ingen positiv förstärkning och dennes beteende är ett svar på det. Experientiellt undvikande är en flykt från smärta och därmed själva livet.
Överbeskyddande och okänsliga föräldrar är inte nödvändigtvis försumliga eller fysiskt kränkande. Men trots att de älskar sina barn så visar de det inte.
När föräldrar är väldigt överbeskyddande men inte uttrycker kärlek eller tillgivenhet på något sätt är det lätt för ett barn att fastna i denna sorts familjedynamik. De beteendemässiga aspekterna är motstridiga och ger sken av att barnet är skyddat men ger inte en säker tillflykt hemma. Utifrån ser det ut som om föräldrarna gör ett bra jobb. Bristen på positiv förstärkning eller kärlek är dock skadligt för barnet. För att inte tala om avsaknaden av uppmuntran för att barnet ska utveckla sin självständighet.
Ett exempel på en överbeskyddande och okänslig familj
För att lättare förstå denna dynamik ska vi titta på ett exempel. Tänk dig att en 40-årig man uppsöker en psykolog. Han har gått flera år utan att förstå vad som hänt honom. Han har skapat tydliga värden, särskilt när det gäller vad han inte tolererar. Men den logik som han lärt sig från sin familj definierar vad han inte bör göra. Detta har villkorat honom till att bli mycket känslig för kritik men praktiskt taget ogenomtränglig för förstärkning.
Hans mamma pussade eller kramade honom nästan aldrig. De få gånger hon gjorde det var efter någon skrämmande situation eller när han var sjuk. Hon hämtade honom från skolan, han var alltid välklädd och hon lagade alltid bra mat till honom. Hans mamma tog hand om allt.
Denna patient talar om att känna sig oförmögen att helt kunna njuta av vissa upplevelser. Han oroar sig mycket för att hemska saker ska hända hans barn och känner endast en knapp uppskattning för deras prestationer. Att uppleva känslor är något han starkt förknippar med spänning och ångest. Dessutom får han ofta negativ feedback på jobbet på grund av sin nedstämdhet. Oavsett vad han gör känner han sig aldrig tillräcklig.
Helikopterföräldrar som aldrig låter sina barns fötter vidröra marken
Mannen i föregående exempel är resultatet av en helikoptermamma och en frånvarande far. När en förälder är frånvarande försöker den andra föräldern ofta att kompensera. Resultatet är överdriven uppmärksamhet som i slutändan blir ett hinder för att barnet ska utveckla oberoende och självständighet.
Psykologen Holly Schriffin och hennes kollegor vid University of Mary Washington har uppmärksammat hur helikopterföräldraskap påverkar universitetsstuderandes självbestämmande och välbefinnande. De upptäckte att denna typ av föräldraskap är förknippad med ångest och depression. De långsiktiga effekterna är allmänt missnöje med livet.
Vissa föräldrar övervakar ständigt sina barn, men de ger dem inte villkorslös kärlek.
Okänsliga föräldrar kan använda kärlek och tillgivenhet som ett verktyg
Vissa barn saknar kärlek och tillgivenhet i sina liv. Det kan även gälla barn som har föräldrar som inte uttryckligen är kalla, aggressiva eller försumliga.
Många föräldrar använder uttryck för kärlek och tillgivenhet som ett verktyg för uppfostran av barn. Detta kallas också för symboliskt avslag, och uttrycks ofta verbalt som implicita former av straff. Till exempel “Jag älskar dig inte när du beter dig så” eller “Jag älskar dig, speciellt när du beter dig så bra som du gjorde ikväll”.
Barn och ungdomar tolkar denna typ av uttalanden som bevis för att deras föräldrar inte älskar dem som de är. Kärlek bör gå utöver framgång och gott uppförande. Ur barns synvinkel så är den här typen av attityd något som lär dem att kärlek är övergående och meritbaserad, vilket betyder att det är något du måste förtjäna.
Konsekvenser av att ha överbeskyddande och okänsliga föräldrar
Obalanserat föräldraskap kan skapa skärpta barn. Men den akademiska fördelen har ett pris. Denna föräldrastil förbereder inte barnen fullt ut för den verkliga världen. De utvecklar en medberoendepersonlighet eftersom de växer upp på en plats där de inte har möjlighet att ta på sig ansvar och fatta sina egna beslut.
Psykologiska studier visar upprepade gånger att tonåringar och vuxna med ångestsyndrom, särskilt de som är inriktade på social interaktion, är mer benägna att ha överbeskyddande föräldrar.
Dessutom visar studier att oroliga föräldrar tenderar att få oroliga barn. Det beror på att de lär dem att den korrekta reaktionen på vad livet kastar på dem är rädsla, oro och emotionell avhållsamhet.
