Perfektion som bor i ofullkomlighet

Intressant nog är ett av de bästa citaten om ofullkomlighet inte från en berömd filosof eller psykolog. Det kommer från den italienske skådespelaren Vittorio Gassman som sade: “Våra brister hjälper oss att vara rädda. Att försöka rätta till dem hjälper oss att ha mod.”

Det kan vara ironiskt och slående eftersom det är lätt att tycka att det hade varit perfekt om det varit en stor filosof av rang som yttrade de mest perfekta meningarna om ofullkomlighet. Men människan är ofullkomlig, och därför kan alla, oavsett hur obetydliga de känner sig, åstadkomma storverk.

Men det är resonligt att tänka att alla kommer begå misstag i sina liv. Betyder det att de inte kan vara lyckliga? Ska vi banna oss själva för varje misslyckande? Svaret är nej, för i vår egen ofullkomlighet finns perfektion. Alla kan vi vara perfekt ofullkomliga.

Ofullkomlighetens terapi

Adam Smith sade en gång att “om du närmar dig en situation som om den handlar om liv eller död så kommer du ofta dö”. Denna visa bedömning är perfekt för att ge sig ut i en psykologisk teori som har utvecklat sin egen kliniska metodologi: ofullkomlighetens terapi.

Med stora försvarare, såsom dess skapare dr. Ricardo Peter – professor vid UDLAP, forskare och psykoterapeut – utgör denna terapi en effektiv behandling för åkommor kopplade till perfektionism, som är så vanliga idag.

Ofullkomlighetens terapi baseras på “möten” snarare än terapeutiska sessioner.

Genom att etablera “möten” vill man placera terapeuten och personen som mottar behandlingen på samma plan och därmed underminera inkluderingen av fördelar eller nackdelar hos båda deltagarna. Uppdraget för terapeuten är att utforska den självförstående personen.

Mänsklig ofullkomlighet

Motsägelsen är följande: att veta att vi är ofullkomliga tröttar i många fall inte ut oss när det kommer till att konfrontera vår egen natur. Obehaget hos vissa personer är faktiskt så stort att de omvandlar denna sorg till en besatthet.

Men perfektion som pressas till bristningsgränsen utövar inte någon positiv påverkan på det mänskliga psyket eftersom vi inte direkt kan definiera exakt vad det är. En cirkel, en sfär, ett välgjort jobb…?

För tillfället är debatten angående perfektionism fortfarande öppen eftersom man inte kommit till någon överenskommelse. Trots avvikelserna finns det en uppfattning om att perfektion inte existerar, och dessa när några av argumenten för det:

• Platon sökte under sitt liv efter den perfekta och definitiva idén, vilken endast kan hittas genom att finna perfektion. Tror du han hittade den?
• Andra progressiva filosofiska idéer hävdar att det inte finns något mer efter perfektion. Om världen är i konstant förändring och utveckling, och vi är en del av denna värld, står det klart att sådan perfektion inte kan existera.
• Det finns även en tankeskola som hävdar att perfektion inte existerar, men att perfektionism gör det. Idén att göra något bättre och bättre betyder inte att du en dag kommer kunna utföra det perfekt, men det uppmuntrar till förbättring.

Perfektionen i ofullkomlighet

Finns det någon logisk slutsats i detta? Sanningen är att det förmodligen finns det, men det finns inte bara ett korrekt svar; istället finns det lika många tankeprocesser som det finns människor på jorden.

Vad som verkar perfekt för en kan vara djupt fel för en annan. Perfektionism verkar vara en idé, en bild, en utopi som bör bli motorn som gör folk bättre, men det bör också stanna med det.

Alla människor kan vara perfekt ofullkomliga. Inom oss alla finns det en önskan att förbättras, behovet att bli lyckligare eller den utopiska bilden av vår perfekta värld. Allt beror på oss, men inte att bygga något perfekt, utan något bättre.