Skillnaden mellan stress och ångest

Stress och ångest ses som väldigt lika svar och förväxlas ofta. De kan nämligen ha vissa likheter i sin psykofysiologiska aktivering. Men de är helt olika svar och deras hälsoimplikationer skiljer sig också, även om båda är svar på specifika typer av situationer.

Vad skiljer stress och ångest åt?

Olika åkommor som inkluderar ångest- och stressproblem har generellt negativa effekter på hälsan. Intensiteten och varaktigheten är faktorerna som skiljer dessa två svar från varandra, som inledningsvis dyker upp som försvarsmekanismer.

För stor aktivering av stress och ångest kan orsaka psykofysiologiska tillstånd, såsom svårigheter att sova, hypertoni, aptitbrist, sexuella problem etc.

Stressvar

Stressvaret ger oss mer resurser för att konfrontera situationer som är ovanliga. Det är en larmsignal som mobiliserar oss för att uppmärksamma något viktigt.

Stressen i våra liv är i sig själv inte skadlig, utan en grundläggande funktion för vår överlevnad. Vad som skadar oss är när stressen stannar kvar i längre perioder. Detta sker när vi upplever en miljö som hotfull och gör en negativ uppskattning av de färdigheter och resurser vi har för att hantera situationen. Detta är när vårt immunförsvar lider och försvagas, vilket gör oss mottagliga för hälsoproblem och sjukdom.

Vårt stressvar dyker upp innan vår uppfattning av situationen, av de objektiva kraven på medel och resurserna vi tror vi har för att möta dessa krav.

Om vi har en dålig uppfattning av våra förmågor är vi mer troliga att uppleva stress i olika situationer.

Utdragen stress påverkar våra muskler, ökar vår känsla av trötthet, orsakar muskelspasmer, problem med sömn samt matintag. Detta ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar.

Ångestsvar

När kroppen försätts i en hotfull situation kan den orsaka en reaktion av rädsla eller ångest. När denna aktivering bibehålls under långa perioder utan att återgå till normala nivåer kan man kalla det för stress.

En student som ska skriva ett viktigt prov upplever till exempel en ökning i sin aktivering, producerad av ångest, för att lägga all sin energi på vad han eller hon anser vara viktigt. Om denna aktivering kvarstår även efter att provet är skrivet har det blivit en feljusterad stress som orsakar negativa konsekvenser för hälsan och andra delar av livet.

Ångest visar sig som ett svar som även är adaptivt till sin natur: för att ge ett omedelbart svar på en hotfull situation. Detta är en situationsanpassad och tidsbegränsad reaktion. Det visar sig som en varning med hög intensitet till skillnad från larmsvaret som karaktäriserar stress.

Ångest anses vara ett känslomässigt svar med olika nivåer av aktivering. Fylogenetiskt sett uppstår den hos människor som en försvarsmekanism för att förbereda oss inför en viktig händelse, oavsett om den är farlig eller önskvärd. Det är ett viktigt svar för artens överlevnad.

Skillnaden mellan ångest och rädsla

Skillnaden mellan detta känslomässiga svar och rädsla ligger i att ångest inträffar i väntan på något som kan hända – en förberedelse inför en förändring eller ett hot.

Rädsla upplever vi i sin tur som ett svar på något i stunden, en nuvarande fara, där den sympatiska grenen av det autonoma nervsystemet aktiveras.

Ångestproblem inträffar vid aktivering av viss stimulans som inte utgör verklig fara, som i många fobier. I dessa fall finns en oproportionerlig och feljusterad aktivering i relation till omgivningen. Det finns nämligen inte någon verklig risk för fysisk skada.

Vikten av avslappning vid stress och ångest

Att lära sig avslappnings- och andningstekniker kan hjälpa oss att minska överdriven aktivering som får stress och ångest att dyka upp.

Samhällets nuvarande takt kan leda till kronisk stress och ångest. Därför är det viktigt att använda strategier för att lugna våra sinnen och vår fysiologiska upphetsning.

Det finns tekniker såsom autogen träning, progressiv avslappning, magandning, bio-feedback etc. som kan användas som en personlig resurs för att motverka de negativa effekterna från stress och ångest. De kan även tjäna som en förebyggande åtgärd för att minska aktiveringsnivåerna i situationer som inte längre är hotfulla.

I tider av stress och ångest gör avslappningstekniker att aktiviteten hos vårt autonoma parasympatiska system ökar medan aktiviteten hos det sympatiska systemet minskar, vilket möjliggör en balans.