Tolka andras känslor: en fråga om självförtroende
Vet du hur man kan tolka andras känslor? Varje dag ser du hundratals ansiktsuttryck hos andra personer. De kan få dig att reagera på ett visst sätt beroende på hur du tolkar dem.
Men vet du hur man tolkar andras känslor på rätt sätt? Hur mycket litar du på ditt eget omdöme? Och mycket beror din självuppfattade förmåga att uppfatta känslor på perceptuell information och icke-perceptuell information?
Det finns ingen tvekan om att detta låter oss undvika potentiellt farliga situationer. I många fall så kan det dock dölja sig mer under ytan.
Ett team från Genéves universitet studerade hur mycket vi tror på vår egen förmåga att tolka andras känslor. De studerade också vilka delar i hjärnan som aktiveras under denna process. Deras resultat visade att vår emotionella tolkning kommer från de upplevelser som är lagrade i vårt minne. Dessa upplevelser kan dock ibland förvirra oss. Med andra ord är det inte alltid som det förflutna säger oss något om framtiden. Detta team publicerade resultaten från studien i tidskriften “Social, Cognitive and Affective Neuroscience”, december 2018.
Att tolka andra personers känslor
Du tar hundratals beslut varje dag. Vart och ett av dem innebär att du till en mer eller mindre grad litar på någon eller något. Det förtroendet garanterar dock inte alltid att det beslut som du tar är korrekt. Ibland tar du dåliga beslut, även då du innan var helt säker på att du hade tagit rätt beslut. Detta händer inom livets alla aspekter och skeden.
När det kommer till sociala interaktioner så tolkar du konstant ansiktsuttrycken hos personerna omkring dig. Det är därför viktigt att man är medveten om subjektiviteten då det kommer till att tolka andras känslor.
Forskarna var intresserade av att studera hur säkra vi är gällande våra tolkningar av andras känslomässiga beteenden. De ville också upptäcka vilka delar av hjärna som aktiveras under dessa tolkningar.
Forskarna beslöt sig för att mäta hur förtroende relaterar till beteende. De bad 34 deltagare att tolka flera ansikten som visade en blandning av positiva och negativa känslor. Vissa såg glada eller arga ut, medan andra var lite mer tvetydiga.
Deltagarna fick först definiera vilken känsla som var och en av de 128 ansiktena representerade. Deltagarna fick sedan välja mellan två linjer och säga vilken som var tjockast. För varje beslut som de tog så fick de indikera hur säkra de var på sitt val. Skalan gick från 1 (inte så värst säker) till 6 (väldigt säker).
Chockerande resultat
Forskarna blev förvånade av resultaten. Enligt forskarna så var personernas självsäkerhet generellt större än deras uppfattningsförmåga. De förklarade vidare att det inte var lika lätt som att lära sig perceptuella bedömningar. Den andra personen kan ljuga, vara oärligt eller undvika att uttrycka känslor p.g.a. sociala konventioner.
Man måste också tolka andras känslor väldigt snabbt eftersom uttrycken är korta. Du kan därför känna att ditt första intryck var korrekt och att du litar på din bedömning när det kommer till att tolka exempelvis ett argt ansikte.
Ditt minne påverkar ditt självförtroende
Forskarna använde funktionella magnetiska resonansbilder för att undersöka de neruonala mekanismerna hos denna process. De förklarade att då deltagarna gav sina omdömen om de horisontella linjerna så aktiverades perceptionen (visuella områden) och uppmärksamhetsområden (frontala områden).
Då man relaterade till deras självförtroende gällande att känna igen ansikten så aktiverades områden relaterade till det självbiografiska och kontextuella minnet.
Detta visar att de hjärnsystem som lagrar personliga och kontextuella minnen är direkt involverade i känslomässigt igenkännande. Forskarna förklarade att de avgör hur korrekt vi tolkar ansiktsuttryck och vårt självförtroende när det gäller denna tolkning.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bègue, I., Vaessen, M., Hofmeister, J., Pereira, M., Schwartz, S., & Vuilleumier, P. (2018). Confidence of emotion expression recognition recruits brain regions outside the face perception network. Social Cognitive And Affective Neuroscience, 14(1), 81-95. doi: 10.1093/scan/nsy102
