Vad finns det för olika typer av vetenskapliga metoder?

I den här artikeln kommer du lära dig om populära vetenskapliga metoder.

Skriven och verifierad av psykologen Paula Villasante.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Man kan använda olika typer av vetenskapliga metoder för att få svar och definiera samt organisera en undersökning. Inom metodologin kan de vetenskapliga metoderna vara empiriska eller teoretiska.

Å ena sidan så kan du använda empiriska metoder för att upptäcka och ackumulera data och fakta som en grund för att bevisa en hypotes, svara på vetenskapliga frågor eller ha en grund för att diskutera något.

Men vissa metoder är inte riktigt djupa nog för att kunna gå in på djupet.

De rationella metoderna låter dig systematisera och analysera de resultat som du fick med en empirisk metod. Dessa vetenskapliga metoder kan därför hjälpa dig att dra slutsatser rörande ett vetenskapligt problem.

Empiriska metoder kan ge dig tips på hur du kan utveckla teorier genom att använda rationella metoder.

Olika typer av vetenskapliga metoder

De rationella metoderna klassificeras i enlighet med hur man använder dem vid en undersökning. Några av dem är:

Den analytiska-syntetiska metoden

De analytisk-syntetiska metoderna referera till analysen och syntesprocesserna.

En analys är en logisk process som hjälper dig att mentalt bryta ner en helhet och dess egenskaper, dess multipla relationer samt komponenter.

Syntesprocessen kommer å andra sidan att etablera en kombination av de tidigare analyserade delarna. Den hjälper dig därför med att upptäcka de generella relationerna och egenskaperna mellan ämnets olika element.

Analysen och syntesprocessen fungerar som en dialektisk enhet. Under forskningens gång kan den ene dominera den andra beroende på var man befinner sig i forskningen.

Typer av vetenskapliga metoder: den induktiva-deduktiva metoden

Denna metod representerar två motsatta processer: induktion och deduktion.

Induktionsprocessen tar upp speciella fall för att uppnå bredare kunskap. Denna kunskap reflekterar det som dessa fall har gemensamt.

Den engelske filosofen Francis Bacon var den förste som föreslog induktion som forskningsmetod. Bacon menade att om man vill få kunskap så måste man observera naturen. Man måste samla in data och göra generaliseringar.

Denna process kallas nuförtiden induktivt resonemang och följer dessa steg:

• Observation
• Formulering
• Verifiering
• Tes
• Lag
• Teori

Induktionen och deduktionen kompletterar därför varandra. Genom induktionen kan man etablera generaliseringar med hjälp av det som fallstudierna har gemensamt.

Baserat på dessa generaliseringar så deducerar man sedan flera logiska slutsatser. Induktionen används för att komma fram till slutsatser som är berikade generaliseringar som formar en didaktisk enhet.

Hypotetisk-deduktiv metod

Den hypotetisk-deduktiva metoden börjar med hypoteser. Dessa baseras på principer eller lagar, eller så etablerades de genom empiriska data.

Genom att applicera deduktionstekniker så når man slutsatser som man kan verifiera empiriskt.

Denna metod används exempelvis inom kliniska diagnoser.

Typer av vetenskapliga metoder: historisk-logisk metod

För att upptäcka sakernas essens så behöver logiken historik. Denna metod för att du kan beskriva fakta genom deras logiska utveckling.

Du kan använda denna metod för att undersöka det vetenskapliga problemets bakgrundsinformation.

Den genetiska metoden

Denna metod används då man studerar ett företags utveckling och de faktorer som styr denna utveckling. Man kan också utföra en tvärsnittsstudie.

En analogi och en analogisk metod

Detta innebär att man hittar relationer eller konsekvenser bland liknande fenomen. Man kan använda denna metod för att skapa ny kunskap.

Genom att använda denna metod så kan man exempelvis hitta liknande konsekvenser bland liknande historiska tidsperioder.

Modelleringsmetod

Genom modelleringsmetod så kan man skapa modeller för att undersöka verkligheten. Först definierar man det objekt som man ska studera.

Då man har gjort detta så måste man separera det viktiga från det icke-viktiga. Man kan därför skaffa sig en tydlig uppfattning rörande objektets essens, och denna abstraktion av verkligheten är din modell.

Typer av vetenskapliga metoder: den systemisk-funktionella metoden

För Aristoteles var helheten större än summan av dess delar. Detta beror på interaktionerna mellan delarna hade egenskaper som inte vara en del av den mekaniska summan av egenskaperna hos varje separat del.

Denna metod baseras på detta och är byggd för att skapa ny kunskap.

Systematiseringsmetoden

Denna metoden är relaterad till den vetenskapliga metodens utveckling. Denna metod används främst inom systematisering av data och information eller inom systematisering av erfarenheter.

Denna klassificering av dessa typer av vetenskapliga metoder enligt vad de används för inom forskningen kan sammanfattas på två sätt.

Först har man forskningsmetoderna. Detta innebär alla de empiriska metoderna, den analytisk-syntetiska metoden, den historisk-logiska metoden, den genetiska metoden och systematisering av information.

Å andra sidan så finns det metoder för att skapa ny kunskap.

Bland dessa hittar man den hypotetisk-deduktiva metoden, den analogiska metoden, systematisering, den induktiva-deduktiva metoden, modelleringsmetoden och den systemisk-funktionella metoden.

Man bör tänka på två saker. För det första så existerar inte den perfekta metodologin. Vissa är säkrare än andra, men även långsammare.

Det finns vissa som har lättare för att misslyckas än andra, men som man snabbare kan dra slutsatser från. Man bör också förstå att kunskapen är lika viktig som den metod som har gett upphov till den.