Våra antaganden för oss bort från verkligheten

Ofta är det vi ser inte verkligheten. Vår upplevelse eller vår kunskap spelar faktiskt liten roll. Vi bör alltså inte göra antaganden och vi måste alltid ge den andra personen en chans att förklara sig.

En flicka har två äpplen i sin hand. Hennes mamma kommer till henne och frågar om hon kan ge henne ett äpple.

Snabbt tar flickan en tugga av det ena och sedan det andra äpplet. Hennes mamma känner sitt leende frysa och försöker att inte visa sin besvikelse. Efter det ögonblicket ger flickan ett äpple till henne med orden: “Här mamma, detta är det sötare av de två.”

Denna korta berättelse illustrerar konsekvenserna av att göra antaganden utan att ha en solid bas för att göra det. Vi kan gå så långt att vi dömer en flicka som, i sin oskuldsfullhet och välvilja, drev sina avsikter på det mest rörande sätt som finns.

Faran med antaganden och förhastade slutsatser

Att döma situationer och folks beteende i förväg medför stor risk för besvikelse. Sanningen är nämligen att den som förväntar sig något kommer bli besviken. Det är omöjligt att fly från våra förväntningar, men vi bör lära oss att hantera dem.

Ibland hindrar våra känslor oss från att se bristen på bevis, vilket förblindar vår bedömning. När detta händer måste vi ta oss tid att återfå perspektivet. Vi måste dricka från olika informationskällor, vilket kommer hjälpa oss att mer rättvist uppskatta vad som händer.

Värdet av att be om förlåtelse

Ibland är vi för stolta när vi har fel eller är oschyssta mot andra. Vanligtvis är det svårt för oss att inse att vi har haft fel, och vidare att det var ett misstag från vår sida som orsakade vår felaktiga uppfattning.

Detta kan leda till skadade relationer. Om modern i vår berättelse till exempel blivit arg och skällt ut sin dotter så hade en väntad reaktion från flickan kunnat vara att inte ge något äpple till sin mor.

Den allvarligaste direkta konsekvensen av att missbedöma andra är att det kan hindra oss från att inse våra misstag och be om förlåtelse.

När detta händer faller vi ofta i fällan som är förbittring. Hur många gånger har vi inte bett om förlåtelse när vi borde? Och hur många gånger har vi väntat på en förklaring eller ursäkt från någon som sårade oss med sina förutfattade meningar?

Du kommer säkert på några tillfällen. Vi har faktiskt förmodligen förlorat allt för mycket på våra och andras antaganden. Därför utgör stolthetens triumf en stor förlust för oss.