Jag söker utan framgång... Varför har jag ingen partner?

Google, den stora informationsgiganten indikerade att den vanligaste frågan i deras sökmotor är “Varför har jag ingen partner?”. Det görs dagligen miljontals sökningar med denna fråga. Det kommer även upp många inlägg som försöker besvara detta, men trots det så är det fortfarande en vanlig fråga.

Trots IT-revolutionen och faktumet att det nu är enklare att nånsin att knyta band med andra så verkar allt indikera att många, speciellt unga vuxna, har stora svårigheter med att hitta någon att kalla sin partner.

De flockas på dejtingsajter. De knappar in sin information och på några sekunder har de tusentals alternativ för en matchning som visas i enlighet med deras drag och preferenser. Det verkar dock som att all denna teknologi inte har några förväntade resultat i det långa loppet. Människor känner sig ensamma eftersom de inte verkar kunna ha meningsfulla kärleksband. Vad är det som är fel? Varför har jag ingen partner?

Kommunikation och det omöjliga med att hitta en partner

Den stora paradoxen är att kommunikation aldrig har varit enklare. Det har även aldrig varit lika omöjligt. Vi har tillgång till fantastiska teknologiska apparater. Vi kan prata med människor från alla länder, när som helst, som om de bodde rakt över gatan, men folk har gradvis börjat förlora sina kommunikationsförmågor, vilket leder många till att ställa sig frågan “varför har jag ingen partner?”.

Människor verkar dag efter dag bli mindre förmögna att kunna kommunicera vad de känner eller tänker. Att ha bra kommunikationsförmågor innebär att man kan uttrycka vad som händer i ens inre värld. Men det innebär även att man kan lyssna på vad den andra personen har att säga. Nuförtiden verkar det som att båda dessa färdigheter har blivit försämrade.

Vi har blivit itutade att man bara bör bry sig om sig själv, att andra också bara bör bry sig om sig själva. Alla bör försvara sitt eget och inte störa andras världar. Sådana idéer, som förs fram hela tiden, har resulterat i en värld full av öar, där det inte finns utrymme för kärlek.

Det motsägelsefulla är att människor även längtar efter en partner. Men en partner ses inte längre som någon du kan bygga intimitet med. Det ses istället som en uppgift man måste uppnå, eller ett mål man måste klara av.

Att inte bli alltför involverad är inte samma sak som att älska

En annan idé som har blivit mer populär är att kärleken är likställt med en nivå av svaghet. Det verkar som att många tror att “kärlek” och “partner” inte är två koncept som bör gå hand i hand. Du har en partner för att “gå ut” eller för att ha sexuella relationer. Eller för att du ska ha en social följeslagare men inte för att bygga en stor kärlek.

Som ett resultat av detta byggs och förstörs relationerna med enkelhet. De relationer som uppstår är inte ett resultat av konversation, empati och tid. Det är istället ett resultat av ångest, nödvändighet och impuls. Det är därför som de resultat som skapas är mer ömtåliga. De är också själviska band, där varje person vill få ut så mycket som möjligt av den andra personen.

Nu frågar folk Google om sin ensamhet. De hittar miljontals svar, men inget av dem hjälper. När frågan “Varför har jag ingen partner?” ställdes, svarade en användare: “Du svarar på din egen fråga. Det är för att du har dåliga sociala redskap och som ett resultat av detta har du ett lågt självförtroende.”