Vetenskapliga bevis för att hjärnan multiplicerar problem
Det är många som säger att en olycka sällan kommer ensam. Dessa människor tror att när problemen väl börjar hopa sig så finns det ingen ände på dem. På många sätt har de rätt. Detta är emellertid inte någon illasinnad nyck från ödet. Snarare kan vi tillskriva detta till en kognitiv partiskhet – forskare har nämligen visat att hjärnan faktiskt multiplicerar problem.
De nådde denna slutsats genom genomförandet av flera olika experiment. Således kan man undra, varför multiplicerar hjärnan problem? Trots att det är ett så fantastiskt och komplext organ, har det också sina begränsningar.
Dessa begränsningar härrör från det faktum att sinnet tenderar att skapa mönster för allt för att spara energi. Dessa allmänna mönster kan dock leda till missförstånd.
Det viktiga med det faktum att hjärnan multiplicerar problem är att informationen gör att vi kan vara kritiska och uppmärksamma på hur tanken fungerar och att sätta gränser där vi ser att det är nödvändigt. Gör vi inte detta kan svårigheterna och de känslomässiga utgifterna som hjärnan skapar orsaka onödig stress och problem.
”Vi kan inte lösa våra problem med samma tänkande som vi använde när vi skapade dem.”
-Albert Einstein-
Hjärnan multiplicerar problem
För att förklara mekanismen som gör att hjärnan multiplicerar problem använde psykologen David Levari från Harvard University en illustrativ jämförelse. Han sa att hjärnan fungerar på samma sätt som grannsamverkan mot fara.
Dessa är system som aktiveras när grannar börjar känna sig osäkra i sitt samhälle av olika skäl. Rollen som grannarna spelar är att varna grannskapet om förekomsten av främlingar eller misstänkta handlingar som kan leda till rån eller andra brott. När de upptäcker att något inte stämmer, varnar de omedelbart polisen så att de kan vidta åtgärder.
Dessa system fungerar vanligtvis och gör att grannarna kan känna sig relativt säkra. Det är dock logiskt att tro att säkerhetsvarningarna också skulle minska med tiden, men detta händer emellertid inte. Det som vanligtvis händer i stället är att grannarna börjar se faror i situationer eller åtgärder som tidigare inte väckt misstanke.
Det är som om ett larm har aktiverats en gång och därefter inte kan stängas av. Hjärnan fungerar på liknande sätt. När varningar utlöses av förekomsten av ett problem (och varje problem innebär en implicit fara) misslyckas den med att stänga av eller blockera dessa på egen hand och tenderar att mata om dem så som om de vore i en slinga.
Ett avslöjande experiment
Efter att ha genomfört flera experiment drog forskarna slutsatsen att hjärnan multiplicerar problem. Ett av de mest kända experimenten, som senare blivit ett viralt test på sociala nätverk, publicerades i den prestigefyllda tidskriften Science.
För att genomföra experimentet samlade forskare 1 000 deltagare med helt normal syn. Forskarna visade deltagarna en bild sammansatt av 1 000 prickar med färger varierande mellan en mycket intensiv blå och en djup lila. De olika nyanserna fördelades slumpmässigt.
Sedan bad de deltagarna att säga vilka prickar som var blå och vilka som var lila. Under den första sessionen identifierade de flesta de blå prickarna utan problem.
I följande sessioner verkade emellertid upplevelsen av blått växa mer och mer. I slutändan trodde deltagarna att fläckarna som var klart lila var blå. Vad betyder det här?
Hjärnans partiskhet
Experimentet visar att hjärnan faktiskt tenderar att etablera mönster på ett allt styvare sätt. Därför trodde deltagarna, som till en början tydligt utmärkte blått och lila, att alla fläckarna var blå.
Varför visar detta att hjärnan multiplicerar problem? När vi står inför ett problem visas en subjektiv varningssignal. Sedan gör vi ett försök att lösa problemet. Men även efter att vi löst problemet fortsätter hjärnan att tillämpa de senaste riskfaktorerna på andra fenomen som inte alls faller in i samma kategori.
Här är ett vardagligt exempel: en person har bråkat med sin chef och argumentet har påverkat henne emotionellt. Hon går till sitt skrivbord och kan inte hitta sin penna; inte för att den är borttappad, utan för att hon fortfarande är upprörd och förvirrad av det nyliga bråket. Det är inte ovanligt att den här personen säger: ”ingenting går som det ska idag”, även om så inte alls är fallet.
Detta händer också under pandemier, helt enkelt på grund av storleken på problemet. Det är inte ovanligt att vi tolkar en våldsam orkan eller jordbävning som ett tecken på världens slut, även om detta inte är fallet. Hjärnan är helt enkelt i alarmläge, varför negativa tankar lätt tränger fram.
Kort sagt, du måste vara vaksam så att denna partiskhet inte tar över olika situationer i ditt liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Aguado, L. (2002). Procesos cognitivos y sistemas cerebrales de la emoción. Revista de neurología, 34(12), 1161-1170.
