5 upptäckter som stöder Montessori-undervisning

Neurologisk utveckling stärks av lärande genom Montessori-undervisning. Detta påstående har inte bara stöd av hundratals framgångsrika utvecklingsfall sedan dess etablering. Det har det även genom de olika upptäckter som dagens neurovetenskap har gjort. Låt oss titta på 5 av dessa i denna artikel.

“Utbildningens första plikt är att röra upp livet, men även att låta det utvecklas fritt”, hävdade Maria Montessori för över hundra år sedan. Den utbildningstriangel som hennes utbildning och hennes fundamentala princip är baserade på är bevisade av neurovetenskapen.

Efter åratal av experimentering håller Steven Hughes, neuropsykolog, pediatriker och Montessori-far, fast vid att Montessori-undervisning stärker hjärnans funktioner, vilket bidrar till att expandera kognitiv utveckling. Han har även gett metoden smeknamnet “det ursprungliga systemet av lärande baserat på hjärnan”.

Bild av Karin Taylor.

Händerna är instrumenten för människans intelligens

“Människan tar in information om sin omgivning med sina händer. Dessa är intelligensens redskap. Händerna är kreativa, de kan producera saker. Sinnesorganen och koordinationen utvecklas genom manuella aktiviteter”, hävdade Maria Montessori.

Idag vet vi att de resurser som hjärnan använder för att processa stimuli som den tar emot genom händerna är överlägsna jämfört med mottagande av stimuli från andra delar av kroppen. Därmed vi skulle kunna säga att utforskande genom händerna är som att gå igenom den stora porten till vår hjärna. Med andra ord måste de spela en central roll inom inlärning.

Naturlig experimentering stärker barnens färdigheter och förmågor

“Utbildning är en naturlig process som utförs av barnet och som inte fås genom att lyssna till ord, utan genom upplevelser i miljön”, hävdade Maria Montessori.

Att främja fri och naturlig experimentering innebär att man uppmuntrar barn till att röra sig och kommunicera med sin omgivning. Barn som lär sig genom Montessori-undervisning spenderar mer tid med att röra på sig än i traditionella skolor. Med andra ord, en aktiv relation krävs med det medium som främjar ett bättre bemästrande av motoriska, sensoriska, emotionella och kognitiva färdigheter.

Så fördelen med att främja en aktiv attityd i relation till miljön gör barn mer kompetenta när det kommer till att känna igen andras intentioner. Denna upptäckt har stöd av olika studier. Att uppmuntra barn till att göra något hjälper dem att lära sig betydligt snabbare än om de bara observerar, vilket framfördes i en text publicerad 1981 av Kandel et al.

Verkställande funktioner och Montessori-undervisning

Verkställande funktioner är de kognitiva färdigheter som låter oss manipulera idéer mentalt. Dessa mentala förmågor främjar en aktiv, frivillig och effektiv lösning på de problem som visar sig i det dagliga livet.

Att lära sig att vara flexibel och att acceptera förändringar i miljön, att koncentrera sig på en uppgift, att fortsätta med ett mål, att stå emot våra impulser, och att ta in information att arbeta med är ovärderliga förmågor för en lämplig utveckling.

Termen “verkställande funktioner” klassificerar dessa förmågor i tre kategorier: hämning, arbetsminne och kognitiv flexibilitet. Om dessa funktioner inte är välutvecklade kan detta även ge upphov till en falsk diagnos av funktionsnedsättningar som ADHD och andra inlärningssvårigheter.

Med Montessori-inlärning, utvecklad vid ett tillfälle då detta ännu inte var känt, ger man hjälp till utvecklingen av färska funktioner genom olika aktiviteter. Det kan till exempel handla om att vänta eller leta efter material genom att gå igenom en labyrint. Forskning visar också att barn som har gått på Montessori-förskolor visade ett bättre utförande i denna familj av cerebrospinala mentala processer.

De känsliga perioderna eller fördelarna av möjligheter i barndomen

Maria Montessori observerade att det under barndomen fanns känsliga perioder för inlärning. Under dessa evolutionära tillfällen finns en stor neuro-emotionell potential, och utbildning är därför viktigt. Det är viktigt för barn att de utforskar sin värld på det mest möjliga autonoma sättet i perioden mellan åldrarna 0 och 11 års ålder.

Vi kan därför prata om skapandet av Montessori-mikrokosmos eller -mikrovärldar. Detta är skapandet av en barnvärld: möbler i barnstorlek, små leksaker som uppmuntrar till utforskande av kognitiv flexibilitet etc. Neurovetenskapen har identifierat dessa stadier där hjärnan behöver en viss stimulans för sin utveckling.

Montessori-undervisning och spegelneuroner som grunden för inlärning

Spegelneuroner kan hittas i frontalloben. De hjälper till att absorbera information om miljön genom sinnena. Detta upptäcktes av Maria Montessori genom observation och korroborerades senare av upptäckten av dessa neuroner som specialiserar sig på imitation. 

Som vi kan se är Montessori-metoden något som har fått en hel del vetenskapligt stöd. Därmed är det något vi måste fortsätta studera. Detta eftersom det garanterar skapandet av ett universum baserat på omtanke och respekt för de individuella rytmerna hos varje barn och miljö.