Ångest är en tyst epidemi i dagens samhälle

Det finns så många manifestationer av ångest, och så ofta är det orsaken till att folk söker medicinsk rådgivning att många experter redan har kategoriserat det som en tyst epidemi.

Den kan upplevas på en rad olika sätt: svårigheter att sova, panikattacker, en rad olika fobier etc. Vad de alla har gemensamt är en lömsk rädsla som slår till på daglig basis.

Inför detta fenomen jobbar hälsovärlden nu på flera olika svar. Det finns en viktig tillgång på läkemedel. Å ena sidan finns det en traditionell typ: en hel armé av anxiolytika som utvecklats i farmaceutiska labb och som lovar att minska dina ångestnivåer. Men dessa läkemedel har stora bieffekter och tillhandahåller oftast bara temporär lindring. Deras effekter varar alltså bara så länge du konsumerar dem.

Det finns även stor tillgång av alternativa mediciner: “naturliga”, homeopatiska och bioenergiska lösningar. Och då inkluderar vi dessutom inte alla huskurer som finns mot ångest: valerianarot, melissavatten, bad i varmt vatten och diverse naturliga trick. Inga av dessa verkar dock fungera.

En tyst epidemi som uppstått i det kollektiva sinnet

Alla fenomen som sker i sinnet reflekteras på kroppen. Oftast sker det i följande ordning: först i sinnet, sedan i kroppen. Endast en låg andel fall sker i motsatt riktning: först kroppen och sedan sinnet. Det sker till exempel när du har väldigt hög feber eller har konsumerat en substans som förändrar din uppfattning.

Framgångarna hos ingripanden med psykofarmaceutika är därför begränsade. De minskar symptomen, det är sant, men de löser inte problemet som ligger bakom det. Läkemedel i alla dessa former bör ses som en begränsad och temporär hjälp, inte som en definitiv lösning.

Den sanna lösningen dyker endast upp om den sanna orsaken till ångesten attackeras. Problemet är enligt många experter att hela dagens samhälle är vad som orsakar ångest för många människor. Allt sker i svindlande hastigheter och de psykologiska verktygen vi har kan inte bearbeta verkligheten i samma takt. Det är därför ångest nu inte är ett individuellt problem, utan en tyst epidemi.

Varför kallas det för en tyst epidemi?

En av de mest komplexa aspekterna hos denna epidemi ligger i det faktum att det är väldigt svårt att verbalisera den. Varje individ känner en daglig olustkänsla inom sig som inte låter denne sova. Den håller personen på dåligt humör eller leder till att denne sänker ned sig i tyranniska rutiner. Men individen finner det väldigt svårt att uttrycka känslan i ord.

Varje person känner som om något är kvarlämnat, extra, ett överskott. En tyngd de inte kan bli av med, men som de inte riktigt kan identifiera. “Varifrån kommer den där känslan av vikt, av överflöd, från? Har jag för tillfället fel jobb? Kanske är relationerna jag bibehåller negativa? Hur bör jag styra mitt liv för att må bättre? Dessa är frågor som uppstår utan inbjudan.

Det är som om deras existens är helt överväldigad av något som personen inte behöver. Känslan liknar den du upplever när du kliver in i ett överfullt rum, nedstökat med onödiga föremål. Du vet att du bör ordna upp det, men det finns så mycket att organisera att du inte ens kan se var utgången är.

Från epidemi till individen

Vetenskapen har ansträngt sig mycket för att designa generiska och standardiserade lösningar. Vid dagens slut är det dess mål: att extrahera universella lösningar för specifika problem. Men när det kommer till mänsklig subjektivitet tenderar denna typ av tillvägagångssätt att vara bristfälligt. I slutänden löser de ingenting.

Det är därför ångest är en tyst epidemi, och det är därför den går hand i hand med en medbrottsling som är tystnaden som uppstår från dramat i varje persons liv. Svaret till denna olustkänsla kan endast hittas av varje person, för och av dem själva.

Det finns ingen lösning som kan appliceras på vartenda fall. Det finns ingen magisk formel eller universell ekvation som kan appliceras precis lika effektivt för alla. Alla måste finna sin egen väg för att lösa sina sömnsvårigheter, sina känslor av nedtryckning eller kvävning, sin återkommande irritation…

Samtliga av oss måste även förstå att det första vi måste göra för att lösa vår ångest är att konfrontera det nya och tackla tomheten. Det är därmed absolut nödvändigt för dig att bryta dina band med det vanliga. Det är nämligen det enda sättet att börja göra utrymme bland bråten i ditt mentala utrymme.

En terapi som befriar ditt sätt att uttrycka dig är också ett bra alternativ, såväl som avslappningsövningar som bidrar till att öppna fönstret i ditt överbelastade sinne.