Ångestens frågor

Ångest är ett tillstånd som uppstår från tron att ett hot eller en fara existerar i vår omgivning. Något vi måste fly från eller konfrontera om vi ska kunna överleva. Här kikar vi närmare på ångestens frågor och hur de lurar oss.

För tillfället beskrivs ångest som ett negativt tillstånd. Vi anser att vi inte bör känna detta på grund av de oangenäma fysiologiska symptom det orsakar och eftersom det förhindrar vår frihet. Men sanningen om ångest är att den, om den sköts korrekt, är en hälsosam och anpassningsbar känsla som vi inte skulle överleva utan.

Nuförtiden lider många personer runtom i världen av ångest, och den visar sig på många olika sätt. Men alla har ett gemensamt faktum: individen som upplever den tolkar verkligheten som att något fasansfullt, hotande och katastrofalt är på väg att ske.

Personer med ångest tror utan tvivel att något dåligt är på väg. De måste förbereda sig på det, oavsett om det innebär att fly och hålla sig själva säkra eller genom att kämpa och försvara sig.

Vanligtvis tar de negativa tankarna som genereras av ångest formen av frågor. Ångestens frågor är riktade mot att bekräfta vår egna övertygelse, oavsett om det är ett behov av erkännande, perfektion, säkerhet etc.

Ur denna synvinkel har dessa känslor funktionen att hjälpa oss uppnå våra mål, vilket i fallet ångest är att fly eller attackera, och den gör detta genom vårt beteende. Men när vi är ängsliga till ohälsosamma grader finner vi att denna känsla inte längre är hjälpsam. Istället hindrar den oss från att uppnå mål och genererar bakslag för oss.

Nyckeln till att undvika detta ligger i att förändra våra tolkningar samtidigt som vi modifierar vårt beteende. För att göra detta måste vi kunna upptäcka våra egna övertygelser. Vi måste ifrågasätta dem, debattera dem och ersätta dem med sådana som baseras på sanning och verklighet.

Ångestens frågor

Vi nämnde ovan att ångest ofta kommunicerar med oss genom att ställa frågor som väcker och aktiverar oss på en fysiologisk nivå. Ångestens frågor tenderar att vara negativa, och deras syfte är att filtrera verkligheten så att vi endast överväger den lilla möjligheten för fara, som givetvis ses som väldigt trolig.

Generaliserad ångest: Tänk om…? – den kanske vanligaste av ångestens frågor

Ångest tenderar alltid att fråga om den där lilla möjligheten. Men i fallet med generaliserad ångest vidgas möjligheten för fara till ett flertal olika situationer i ditt dagliga liv. Detta förhindrar personens dagliga liv i stor utsträckning.

“Tänk om?” dyker upp överallt (i koppling till dina barn, din kärlekspartner, omständigheter i omgivningen, arbetet…). Detta tvingar dig att hålla dig på alerten alltför länge och under för många omständigheter, utan varken fysisk eller mental vila.

De drabbade känner som om de måste oroa sig för att inte dessa möjliga katastrofer, trots att de är otroliga, ska inträffa. Och i slutänden upptäcker de att oron som invaderar dem är vad de verkligen bör oroa sig över.

Panikångest: Tänk om jag får en hjärtattack? Tänk om jag blir galen? Tänk om jag gör mig till åtlöje?

Här känner individerna ångest på grund av symptom på deras egen ångest. Det är som en pojke som är rädd för sin egen skugga. Ju mer han springer, desto mer jagar den honom.

Frågorna kretsar kring de katastrofala konsekvenserna av de fysiologiska manifestationerna av ångest. Dessa kan likna vissa sjukdomar och kan till och med få dem att tro att de håller på att bli galna eller att de ska dö. Det finns personer som även är rädda för att svimma eller göra sig till åtlöje bland folk. Detta får dem att i allt större utsträckning undvika att gå ut, vilket befäster deras agorafobi.

Hypokondriker: Tänk om jag diagnostiseras med en dödlig sjukdom?

När det kommer till hypokondri så kretsar ångestens frågor inte helt oväntat kring möjligheten att vi kan bli sjuka. Den lägger även till döden i ekvationen. För att försöka stävja denna rädsla genomgår vi undersökningar om och om igen eller undviker helt och hållet att gå till läkaren. På så sätt kommer vi inte få reda på att vi är sjuka även om vi är det, och kommer därför slippa uthärda det obehaget.

Social ångest: Tänk om jag gör bort mig? Tänk om de märker att jag är blyg?

Vid social ångest frågar vår inre djävul oss konstant om vad som skulle hända om vi gjorde bort oss, om vi inte har något att säga, om vi misslyckas eller vad andra ska tycka om oss.

Detta bombardemang av frågor får oss att reagera med rädsla. Vi rodnar av skam, svettas, stammar och är även rädda för att andra ska märka dessa symptom. För detta får oss att känna oss “svagare”. I slutänden flyr vi från “farliga situationer”, vilket bekräftar att det är vårt enda val.

Ångest är en liten inre djävul

Som vi precis påpekat så är ångest en liten inre djävul. Den älskar att hålla oss på alerten, se oss svettas, skaka, rodna eller hyperventilera. Denna djävul njuter av att ställa negativa frågor eller att berätta för oss att allt är farligt och att vi bara ska fly.

Ju mindre uppmärksamhet vi ger den, desto tröttare kommer den bli. Långsamt börjar den lämna oss ifred. Nyckeln är att se den rakt i ögonen, acceptera den och berätta för den att vi känner till alla dess tricks. Men denna gång har vi övertaget. Vi tänker inte låta oss själva bli skrämda så lätt.

Utmana denna lilla djävul. Ifrågasätt den och tro inte på den, för den är en stor lögnare. Men även om ångestens frågor kan få dig att känna dig illa till mods, obekväm eller rädd, ska du alltid komma ihåg att de inte är något annat än en tolkning av verkligheten. Kom ihåg att symptomen endast är en produkt av en känsla som innerst inne bara vill hjälpa oss.