Antidepressivt utsättningssyndrom: SSRI-abstinens
Antidepressivt utsättningssyndrom uppstår när du efter att ha tagit SSRI-preparat under en viss tid, plötsligt slutar ta dem. Kroppen kan inte anpassa sig till denna plötsliga minskning av serotonin. Detta leder till symtom som illamående, skakningar, migrän och sömnstörningar etc.
Innan vi fortsätter är det värt att påpeka att detta tillstånd inte är särskilt vanligt. Läkare skriver ut läkemedel enligt exakta riktlinjer för att undvika dessa typer av negativa effekter. Trots det kan antidepressivt utsättningssyndrom drabba dig även om du inte slutar ta läkemedlet abrupt. Människor kan också uppleva dessa symtom om de ändrar sina läkemedelsdoser.
En intressant aspekt av detta syndrom är att när människor drabbas av det, kan de känna sig som om de lider av ett återfall till det ursprungliga tillståndet de tog läkemedlet för. Detta gör att de ber sina läkare om att fortsätta behandlingen med antidepressiva medel.
Det är viktigt att man känner till alla biverkningar som är förknippade med psykotropa läkemedel. Samtidigt måste de som använder dem förstå vikten av att följa alla sina läkares riktlinjer och rekommendationer.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är de mest frekvent utskrivna läkemedlen för att behandla allvarlig depression och andra ångestsjukdomar.
Vad är antidepressivt utsättningssyndrom?
Innan vi fördjupar oss i antidepressivt utsättningssyndrom ska vi prata lite om SSRI-preparat. Denna akronym refererar till selektiva serotoninåterupptagningsinhibitorer (engelska Selective serotonin reuptake inhibitor). Nuförtiden är de de mest föreskrivna läkemedlen för att behandla depression och ångesttillstånd.
Läkare brukar välja att skriva ut dessa antidepressiva läkemedel framför andra eftersom de inte brukar ge allvarliga biverkningar. Symtomatologin hos läkemedel som fluvoxamin, fluoxetin, sertralin och paroxetin är mindre allvarlig jämfört med tricykliska antidepressiva medel. Dessa antidepressiva läkemedel tenderar att ha biverkningar som påverkar kardiovaskulära systemet liksom antikolinerga symtom som kan vara ganska allvarliga.
Även om det är sant att SSRI är effektiva för behandling av vissa kliniska tillstånd, finns det något du bör tänka på om du använder dem: de kan bara hjälpa dig om du tar dem korrekt och om du avslutar användningen på lämpligt sätt.
Särskilt när det är dags att sluta ta ett läkemedel är det viktigt att du gör det gradvis. Du bör aldrig sluta ta SSRI-preparat plötsligt. Om du gör det kan du drabbas av antidepressivt utsättningssyndrom. Låt oss nu prata om vad detta syndrom faktiskt är.
Varför drabbas vissa människor av antidepressivt utsättningssyndrom?
Serotonin är en mångsidig signalsubstans. Några av dess funktioner är att underlätta kommunikationen mellan hjärnceller samt att reglera ditt välbefinnande, din motivation, ditt sociala beteende och minne. Forskare har upptäckt att när någon lider av depression, är personens serotoninnivå i det synaptiska gapet väsentligt mycket lägre än normalt.
Det är som om hjärnan befann sig i viloläge, åtminstone när det gäller denna kemiska förening. Den knappa mängden serotonin fångas omedelbart av postsynaptiska neuronerna. Som en studie utförd av National Autonomous University of Mexico visar, gör SSRI att denna infångning av serotonin blockeras, för att främja en högre ackumulering av serotonin i det synaptiska gapet.
- När du genomgår behandlingar med SSRI-preparat som pågår i flera veckor, upplever hjärnan vissa förändringar. Det finns färre serotoninreceptorer så att denna signalsubstans förblir i din kropp längre.
- Om du slutar ta denna typ av läkemedel plötsligt kommer det att hända en hel del saker. Först och främst kommer du inte att ge din hjärna möjlighet att anpassa sig till förändringen. I princip tvingar du den att göra det omedelbart.
- Det andra som kommer att hända är att du inte bara kommer att ha färre serotoninreceptorer, du har fortfarande ingen optimal serotoninnivå i det synaptiska gapet eftersom SSRI-läkemedlet ansvarade för detta. I och med detta kommer du att uppleva ett återfall eller till och med en intensifiering av dina symtom av depression.
Symtom som är associerade med antidepressivt utsättningssyndrom
Symtomatologin som är kopplad till antidepressivt utsättningssyndrom tenderar att variera avsevärt från patient till patient. Det är värt att nämna att dessa effekter uppträder mellan en till tio dagar efter att personen slutat ta ett SSRI-läkemedel. Här är en lista över de vanligaste symtomen:
- Yrsel
- Obehag i buken
- Diarré
- Svårigheter att gå
- Illamående och kräkningar
- Trötthet
- Migrän
- Muskelsmärta
- Förkylningsliknande symtom
- Parestesi (kliande eller irriterad hud)
- Visuella hallucinationer
- Koncentrationssvårigheter
- Personlighetsförändring
- Negativt tänkande
Slutligen kan den drabbade personen i mer allvarliga fall uppleva psykotiska episoder eller katatoni (personen slutar reagera på sin omgivning).
Förebyggande och behandling
Du kan behandla symtomen av antidepressivt utsättningssyndrom genom att återuppta den ursprungliga dosen av SSRI eller sänka den på lämpligt sätt över en längre tid. I vilket fall som helst, är det här också något som din läkare ska bestämma beroende på ditt specifika fall.
Att förebygga denna typ av situation är också oerhört viktigt. Även om detta syndrom inte är vanligt finns det alltid en risk. Denna diskussion tjänar till att påminna oss om att vi aldrig ska ta godtyckliga beslut när det gäller att ta eller sluta ta läkemedel som läkare har ordinerat till oss.
Om behandlingen med SSRI-preparat har pågått mellan fyra och åtta veckor, är det bästa sättet att sluta använda dem i allmänhet att minska dosen under en eller två veckor innan behandlingen avslutas helt. Om din behandling har pågått i månader kommer det att bli en mer långsam och progressiv process att avsluta behandlingen med läkemedlet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Alonso MP, de Abajo FJ, Martínez JJ. (2011) Medicina clínica. Barcelona. 108:161-6.
Insel PA (1996). The pharmacological basis of therapeutics, 9ª ed. Nueva York: McGraw-Hill,
Biscarini L. (2006). Meyler’s side effects of drugs. 13ª ed, dir per MNG Dukes. Amsterdam: Elsevier.
Martindale. L. (1996). The extra pharmacopoeia. 31ª ed. Londres: The Royal Pharmaceutical Society