Användning och missbruk av anxiolytika och hypnotika
I dessa dagar ordinerar läkare mycket ofta anxiolytika och hypnotika till sina patienter. Faktum är att sedan 2000 har användningen av dessa läkemedel ökat betydligt runt om i världen. Bensodiazepiner (eller “benzos”) är de vanligaste psykotropa läkemedlen som används av vuxna.
Kontrollerad användning av läkemedel är en viktig fråga, särskilt när det gäller psykotropa. Många av dessa läkemedel kan orsaka allvarliga biverkningar som man helt enkelt bara inte kan förbise. Dessutom är patienterna ibland omedvetna om de potentiella biverkningarna innan de börjar ta dem.
Den långvariga användningen av dessa typer av läkemedel kan få patienter att utveckla ett beroende. Det som börjar som ett lågdosrecept för en specifik engångssituation har ofta en långsiktig inverkan på patientens livskvalitet, både fysiskt och psykiskt.
Vad är anxiolytika och hypnotika?
Anxiolytika och hypnotika är en grupp CNS-depressiva psykotropa läkemedel. Vi använder dem främst för att behandla symtom på ångest, men också för att hantera symtom på insomni.
Dessa läkemedel sänker nervsystemets funktioner, saktar ner det och hjälper till att minska eller eliminera symtom på ångest. Men de kan också påverka andra hjärnfunktioner, såsom koordination och reaktionstid.
Bensodiazepiner är den mest kända gruppen av ångestdämpande medel. Vi klassificerar dem i olika grupper, beroende på om de är långtids- eller korttidsverkande:
- Långtidsverkande benzos inkluderar diazepam och bromazepam (narkotikaklassade läkemedel i Sverige).
- Korttidsverkande benzos inkluderar alprazolam och lorazepam (narkotikaklassade läkemedel i Sverige).
De vanligaste läkemedlen i denna grupp är alprazolam, lorazepam och lormetazepam (OBS! Narkotikaklassade läkemedel). Idag är det många som använder dem som en snabblösning för att orka hantera stress i sina hektiska liv. Men vid missbruk kan biverkningarna vara extremt allvarliga. Av den anledningen är det viktigt att veta vilka dessa är innan du börjar använda läkemedlen.
Missbruk av anxiolytika och hypnotika
Som vi redan har nämnt ordinerar läkare dessa läkemedel regelbundet vid fall av ångest och sömnlöshet hos vuxna. På kort sikt är de en säker och effektiv behandlingsform. Men när de används under en längre tid kan de orsaka oönskade biverkningar. Dessa inkluderar:
- Ökad risk för fall och frakturer.
- Risk för kognitiv försämring och demens.
- Läkemedelstolerans och -beroende.
- Ökad ångest (paradoxalt).
Dessa biverkningar kan även uppträda hos patienter som intar terapeutiska doser. Av denna anledning rekommenderar experter att man inte går utöver den rekommenderade behandlingsplanen. Detta innebär att dessa läkemedel aldrig ska användas i mer än fyra veckor vid sömnlöshet eller 12 veckor vid ångest.
Behandlingsplanen måste också innehålla en period med avvänjning, där man gradvis minskar doserna. Detta är särskilt viktigt för längre medicineringsplaner. Om symtomen kvarstår måste den behandlande läkaren leta efter alternativa eller kompletterande behandlingsalternativ.
Dessa biverkningar kan uppstå både av patientens missbruk av de förskrivna läkemedlen eller som ett resultat av ett olämpligt recept från läkaren. I vissa fall insisterar patienterna själva på att deras läkare fortsätter att ordinera dessa läkemedel. I andra ordinerar läkarna dem för lätt.
Sanningen är att den rekommenderade planen för dessa typer av psykotropa läkemedel ofta överskrids rutinmässigt. Många vuxna konsumerar bensodiazepiner dagligen. Tyvärr är det dessa patienter som löper störst risk att bli drabbade av biverkningarna som vi nämnde ovan.
Samtidigt har det också skett en ökning av självmedicinering bland yngre generationer, som använder benzos som rekreationella droger. Detta beror delvis på hur lätt det är för oss att få tillgång till dessa läkemedel idag och på den överdrivna och ibland onödiga receptutskrivningen.
Kontrollerad användning av läkemedel
Kort sagt kan missbruk eller felanvändning av vilket läkemedel som helst leda till mycket negativa biverkningar, särskilt för patienten men också för samhället som helhet. Men om var och en av oss drar sitt strå till stacken, kan vi bidra till att främja kontrollerad användning av dessa läkemedel.
I synnerhet kan anxiolytika och hypnotika orsaka allvarliga biverkningar vid felanvändning. Det är viktigt att du alltid följer instruktionerna från din läkare. Du ska inte under några omständigheter försöka självmedicinera.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Aznar, M. P. M., Pérez, L. G., Pérez, J. M. B., & Rodríguez-Wangüemert, C. (2017). Género y uso de medicamentos ansiolíticos e hipnóticos en España/Gender and the use of anxiolytic and hypnotic drugs in Spain. Journal of Feminist, Gender and Women Studies, (5).
- Cantero, M. D. (2018). Uso prolongado de benzodiacepinas en el paciente anciano. European Journal of Health Research:(EJHR), 4(2), 89-97.
- Ramallo, C. E. G. (2016). Ansiolíticos:: la nueva forma de “acabar” con la “ansiedad”. MoleQla: revista de Ciencias de la Universidad Pablo de Olavide, (22), 24.
- Pagoaga, A., Maldonado, D., & Barahona, J. (2016). Benzodiacepinas: Riesgos en su Uso Prolongado. Número I, 105.
- Rojas-Jara, C., Calquin, F., González, J., Santander, E., & Vásquez, M. (2019). Efectos negativos del uso de benzodiacepinas en adultos mayores. Salud & Sociedad, 10(1), 40-50.
- Artagaveytia, P., Goyret, A., & Tamosiunas, G. (2018). Desafío terapéutico: desprescripción de benzodiazepinas. Boletín Farmacológico, 2018, vol. 9, nro. 1.
- Correa Alfaro, F. A., & García Hernández, M. N. (2019). Uso recreativo de benzodiacepinas en la población joven. Ene, 13(1).
