Användningar för och konsekvenser av bensodiazepiner

8 minuter

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Senaste uppdateringen: 28 mars, 2024

Bensodiazepiner återfinns på våra nattduksbord och i våra handväskor. De är piller mot livets smärta, garantin att sömnlöshet inte ska smyga sig på oss och att monstret som är ångest förblir slumrande. De är blandade på magiskt manér av de stora läkemedelsföretagen, men även beroendeframkallande.

I filmen En familj – August: Osage County, sade de att kvinnor generellt löser upp sina problem med piller medan män gör det med alkohol. I filmen ser vi Meryl Streep kraftfullt visa oss hur konsekvent, okontrollerad konsumtion av bensodiazepiner kan se ut.

Sömnpiller krängs av vissa läkare som ett snabbt, enkelt och billigt sätt att lindra det existentiella lidandet hos deras patienter.

“Vi behandlar smärta och rädsla med piller som om de vore sjukdomar. Men det är de inte.”
-Guillermo Rendueles, psykolog-

Filmen målar upp en väldigt dyster men sanningsenlig bild. En bild som är alltför vanlig: personer beroende av lagliga droger som skrivs ut av deras läkare. Patienter som behöver högre doser för varje dag som går för att må bra.

Ibland rör det sig till och med om äldre kvinnor som tagit sitt “lilla sömnpiller” i decennier och nu tvingas genomgå sämre livskvalitet än de förtjänar.

Det finns mycket mörker runt medel som både lugnar och söver, och deras påstådda syfte att göra våra liv mer lätthanterliga när det går dåligt; oavsett om dessa motgångar är verkliga eller påhittade.

Det råder inga tvivel om deras kortsiktiga effektivitet, för de fungerar faktiskt. Men som vi redan vet kan ångest och depression vara under väldigt långa perioder – det är där risken ligger. Det är därifrån vi får beroendet och bieffekterna, som vi inte får ignorera längre.

Vad är bensodiazepiner?

Många kommer inte känna igen ordet “bensodiazepiner” alls. Om vi dock säger Valium, Orfidal, Tranxilium, Lorazepam, Lexatin och Trankimazin så kommer nog fler reagera. En stor del av befolkningen har nämligen tagit dem av någon anledning, och de flesta känner nog någon som behöver ta dem dagligen.

Men vad är i själva verket bensodiazepiner?

Bensodiazepiner agerar lugnande (de saktar ned kroppsfunktionerna).
De är även psykotropiska mediciner som har en effekt på det centrala nervsystemet. Deras effekt är med andra ord inte begränsad till att lugna eller söva oss. De är antikonvulsiva och muskelavslappnande medel.
De fungerar genom att öka effekten hos hjärnkemikalien som kallas för GABA (gamma-aminosmörsyra).
GABA är en hjärnhämmare som tillverkas i lillhjärnan, de basala ganglierna, och många delar av ryggraden. Dess funktion är att slappna av och minska aktiviteten hos våra neuroner.

Det är värt att tillägga att bensodiazepiner kom ut på den farmaceutiska marknaden på 60-talet som en ersättare för barbiturater. Sedan dess och med lanseringen av det farmaceutiska företaget ROCHE 1963 – som tillverkar välkända Valium (diazepam) – har bensodiazepiner blivit den mest konsumerade receptbelagda “drogen” genom alla tider.

Användningar för och typer av bensodiazepiner

Vi använder bensodiazepiner för att behandla panik eller generaliserat ångestsyndrom. Vi använder dem mot sömnlöshet, alkoholabstinens, epilepsi, affektiva åkommor, efter kirurgi och till och med för att lindra abstinensbesvären från andra droger.

Diverse studier – såsom den som utfördes av Avdelningen för hälsovetenskap vid University of San Jorge, Zaragoza (Spanien) – visar även att bensodiazepiner skrivs ut mer och mer på äldreboenden.

Det är ett viktigt faktum som får specialisterna att fråga sig huruvida de kliniska fördelarna med dessa läkemedel väger upp för de negativa bieffekterna.

Det är värt att upprepa att det är ett läkemedel du endast kan ta när en läkare skriver ut det. Vidare måste en specialist besluta huruvida de kan tas tillsammans med antidepressiva eller antipsykotiska medel.

Typer av bensodiazepiner

Bensodiazepiner klassificeras baserat på deras halveringstid i våra kroppar. Låt oss nu ta en närmare titt på dem.

Utdragen verkan, mellan 40 och 200 timmar:

Clobazam
Clorazepate
Chlordiazepoxide
Diazepam
Flurazepam
Medazepam
Phenazepam
Clotiazepam
Prazepam

Medellång verkan, mellan 20 och 40 timmar:

Clonazepam
Bromazepam
Flunitrazepam
Nitrazepam

Kort verkan, mellan 5 och 20 timmar:

Alprazolam
Lormetazepam
Lorazepam
Oxazepam

Reducerad verkan, mellan 1 och 5 timmar:

Brotizolam
Midazolam

Effekter som associeras med bensodiazepiner

Bensodiazepiner är effektiva. De misslyckas aldrig, ger oss ostörd vila, lindrar det desperata lidandet efter ett uppbrott och hjälper oss till och med att härda ut under arbetsdagen.

Men allt i livet har ett pris, och med detta läkemedel är det ibland som att ingå en pakt med djävulen. Vi bör inte använda dem i mer än 4-6 veckor. Annars är risken stor att vi börjar utveckla ett beroende.

Livet fortsätter dock att göra ont, problem tynger ständigt ned oss, sömnlösheten fortsätter att göra sig påmind och ångesten slukar oss hela. Vi ber vår läkare om hjälp, och eftersom han inte har något annat att erbjuda så ger han vika. Sedan börjar det långsamma och förödande beroendet.

Vanliga fysiska bieffekter på beroende

Dåsighet
Yrsel
Förvirring
Förlust av balans (speciellt hos äldre)
Problem att prata
Muskelsvaghet
Förstoppning
Illamående
Torr mun
Suddig syn

Progressiva effekter på minnet kopplade till bensodiazepiner

Bensodiazepiner kan märkbart påverka vår förmåga att ta in ny information. Utdraget bruk leder även till uppenbara svårigheter för de kognitiva processerna. Det blir svårt att koncentrera sig, lösa problem, få fram information, sammanställa idéer…

Paradoxala effekter

En “paradoxal reaktion på läkemedel” är uppkomsten av ett resultat som är motsatsen mot vad som ville uppnås. Det finns många patienter som efter att ha spenderat månader eller till och med år med att ta någon form av bensodiazepiner börjar känna av något eller flera av dessa symptom:

Ökad ångest
Känslor av ilska eller vrede
Upprördhet
Melankoli
Personlighetsförändring (likgiltighet mot omgivningen)
Depression
Overklighetskänsla (en känsla av att omgivningen inte är verklig)
Hallucinationer
Mardrömmar
Förändringar i personligheten
Psykos
Rastlöshet
Självmordsbeteende eller självmordstankar

Bensodiazepiner för personer över 60

Primärvårdsläkare tenderar att skriva ut korttidsverkande bensodiazepiner för att behandla sömnlöshet hos personer över 60. Det är ett vanligt utövande och har målet att förbättra deras sömnkvalitet, i syfte att ge dem bättre livskvalitet.

Det finns dock många studier som varnar för olika risker som associeras med långvarig konsumtion av dessa läkemedel bland äldre patienter:

Förändringar i kognition och minne
Ökad risk för att ramla och dess konsekvenser (såsom höftfrakturer)
Större risk för bilolyckor
Bruk kan även vara en tidig indikator för utveckling av demens

Allt detta för med sig en väldigt tydlig sammanfattning att reflektera över. Ej rättfärdigat, långvarigt bruk av dessa läkemedel bör ses som ett allmänt hälsoproblem.

Laura och berättelsen om det läkarutskrivna beroendet

Laura är 39 år gammal, har en 3-åring och en 8-åring och jobbar för en PR-firma. Det är ett bra jobb med mycket press, många mål att nå och en rörelse att etablera på marknaden. Det finnas dagar när det verkligen är svårt att göra allt: att vara mamma och framgångsrik, kreativ person samtidigt som man hanterar ångest.

“Regelbunden konsumtion av bensodiazepiner skapar långsiktigt beroende istället för att behandla problemet eller sjukdomen.”

För några veckor sedan skrevs hon in på sjukhus på grund av allvarliga abstinensbesvär. Allt började med surr i hennes öron. Hon kunde inte fokusera på något annat än denna ihållande tinnitus. Härnäst kom stickningar i armar och fötter, en brännande känsla i munnen och en förfärlig känslighet för ljus.

Det förändrade hennes humör, bara sådär. Det var då hennes barn började bli rädda för henne. Det var då hennes värld började rubbas och livet tappade sin balans. Inget passade i hennes sinne och allt hon kände var en önskan att gömma sig och försvinna, tyna bort och lösas upp.

När hon insåg att hon var beroende av bensodiazepiner kunde hon först inte tro det. Det är nämligen extremt svårt att acceptera det faktum att man kan bli beroende av läkemedel som våra läkare skriver ut.

Processen med ångest och depression är dock lång, och vår tid hos läkaren kort. Under dessa omständigheter kan det ibland vara komplicerat att hantera läkemedlen korrekt.

Laura och hennes försök att sluta ta bensodiazepiner

Laura försökte sluta ta dem. Men hon märkte snart att det var omöjligt eftersom effekterna var förödande. Livet är inte en rak väg, utan en lång, snirklig kamp uppåt. Ibland behöver vi därför hjälp från dessa piller. De små piller som tar bort smärtan och gör att vi kan sova.

Men beroende av bensodiazepiner liknar det av heroin, och ibland finns det inget annat val än att gå till ett behandlingscenter när beroendet nått allvarliga nivåer.

Enkelt men farligt, billigt men kostsamt

Vi kan inte lägga allt ansvar på våra läkare. För organisationen, systemet och politiken som formar våra omgivningar uppmuntrar inte den personliga uppmärksamhet som korrekt diagnostisering och behandling kräver.

Andra faktorer – såsom fattigdom, arbetslöshet, dåliga jobb, recession, känslor av ensamhet och dålig emotionell hantering – kan göra saker och ting värre och knuffa oss mot medicinering.

Vi vill påminna om att bensodiazepiner är effektiva kortsiktigt; bortom det behöver vi dock andra strategier, andra tillvägagångssätt för att knyta upp knutarna i livet: psykoterapi, personlig viljestyrka och autentiskt, resonligt och empatiskt stöd från personerna omkring oss. Vi kan klara det.

Bibliografiska referenser:

-Andrés-Trelles, F. (1993) Fármacos utilizados en la ansiedad: benzodiacepinas y otros ansiolíticos. Madrid: MacGraw Hill Interamericana.

-Hardman J. G., Goodman L. S., Gilman A. (1995) The Pharmacological Basis of Therapeutics. Sidorna 385-398. New York, MacGraw-Hill.

-Robert Whitaker, (2010) Anatomy of an Epidemic. Crown Publishing Group.

-Sophie Billioti, Yola Moride, Thierry Ducruet (9-09-2014) Benzodiazepine use and risk of Alzheimer’s disease: case-control study. Brittisk medicinsk tidskrift, 349, sidorna 205-206.

-Eugene Rubin, Charles Zorumski, (2015) How Many People Take Benzodiazepines? Psychology Today https://www.psychologytoday.com/blog/demystifying-psychiatry/201505/how-many-people-take-benzodiazepines