Är det möjligt att virus kan styra vårt beteende?
Kan det vara så att virus kan styra vårt beteende? Kanske är detta en fråga du aldrig ställt dig själv, men många människor har undrat över det. Visst kan det låta som en fråga hämtad ur en science fiction-roman eller, rent av, en rysare. Men inom vetenskapen, där man ofta ställer mycket mer komplexa frågor, har man upptäckt att det verkligen är så: virus kan ändra vårt beteende.
Givetvis gör de inte detta på ett direkt sätt. Det är inte så att de lägger beslag på vår vilja eller fattar beslut för oss. Utan de gör det faktiskt på ett mer finurligt och obemärkt sätt. För om det är något som dessa smittbärande, mikroskopiska varelser strävar efter mer än något annat, så är det att överleva, fortplanta sig och bli del av komplexa ekosystem.
Därför är ett sätt att uppnå deras livsviktiga mål att ändra beteendet hos den värd de trängt sig in i, så att de kan sprida fler viruspartiklar. Alltså är syftet med många av de symtom vi upplever när vi drabbas av influensa, diarré och även en vanlig förkylning, att föra dem vidare till friska individer så att infektionen kan spridas.
En nysning är till exempel mer än bara en naturlig mekanism för att frigöra våra kroppar från inkräktare. Det är faktiskt också ett sätt för virus att “hoppa” från en organism till en annan. Och det fungerar, som vi väl vet. Emellertid finns det ännu mer fascinerande (och oroande) fakta i detta ämne.
Hur är det möjligt för virus att styra vårt beteende?
Ordet “virus” är i sig skrämmande för oss och särskilt mot bakgrund av det som just nu pågår med COVID-19. Som folk ofta säger är det just de fiender man inte ser som är de värsta. De som bara är synliga i ett mikroskop och som har makten att försvaga vår hälsa.
Men vad är egentligen dessa levande varelser? I själva verket är de inget annat än paket med genetisk information. De är behållare omgivna av en iögonfallande proteinkapsel.
De har som enda mål att tränga sig in i andra organismers celler för att överleva och föröka sig. Och det är inte bara människor som de infekterar, utan de invaderar även djurorganismer, växter, svampar och till och med bakterier.
Så när vi vill förstå hur virus kan ha förmågan styra vårt beteende måste vi först komma till insikt om att de är smartare än vi tror.
Naturligtvis har de inga hjärnor, men virologer definierar dem ofta som mycket intelligenta varelser. De vet hur de ska ta sig in i en cell, hur de ska avväpna den och omvandla den så att den reproducerar viruspartiklar. Och, som vi tidigare påpekat, så förändrar de även värdens beteende. Låt oss ta en titt på hur det går till.
Sjukdomssymtom: virusets sätt att sprida sig
För att undersöka om det stämmer att virus kan styra vårt beteende hänvisar vi till en färsk studie. Den publicerades i tidskriften PLOS Pathogens och genomfördes av Dr. Claudia Hagbon och Dr. Maria Istrate vid universitetet i Linköping.
I denna undersökning försökte de göra en närmare utforskning en typ av infektionssjukdom som tar 600 000 barns liv varje år. Detta är en mycket hög siffra och orsaken är ett rotavirus.
De mest uppenbara symtomen är alltid kräkningar och diarré. Man har trott att kräkningar är en försvarsmekanism som kroppen använder sig av för att skydda sig mot sjukdomen.
Man antog, utifrån kopplingen mellan hjärnan och tarmarna, att kräkningarna syftade till att befria kroppen från farliga substanser, skämd mat eller andra giftiga ämnen.
I detta fall var det serotonin som aktiverade nervsystemet, varvid hjärnan framkallade detta beteende och på så vis kunde frigöra kroppen från dessa skadliga ämnen.
Men vad teamet av svenska läkare upptäckte i detta avseende var följande: rotaviruset styr mekanismen bakom kräkningar och diarré och detta gör det för ett mycket specifikt ändamål: för att sprida viruspartiklarna och infektera andra människor.
Vetenskapen bakom beteenderelaterad virologi
Är det sant att virus kan styra vårt beteende? Som vi ser är svaret på denna fråga: ja. De gör det, och deras strategi är att använda sig av våra symtom som en mekanism för att smitta andra människor eller andra värdar. Med målet att överleva och föröka sig tar de kontroll över sådana beteenden som bl.a. nysningar, kräkningar och diarré.
Men inom beteenderelaterad virologi har man gått ett steg vidare. Forskning av den typ som bedrivs vid Karolinska Institutet i Stockholm har lett till fler upptäckter.
En del virus kan ändra vårt beteende helt och hållet. De kan orsaka irritation, sömnlöshet, rastlöshet och till och med radikalt förändra en människas uppträdande.
Ett exempel på detta är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (galna ko-sjukan), där djur drabbas av progressiv demens, svårigheter att röra på sig, agitation och humörsvängningar. Ett annat exempel är bornavirusinfektion, som först observerades hos hästar år 1766.
Sjukdomen har emellertid även drabbat människor, där de kliniska symtomen i mycket påminner om schizofreni. Rabies är ytterligare ett exempel på hur ett virus kan ändra ett djurs beteende.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att vetenskapen lyckligtvis skyddar oss mot effekterna av många av dessa virus. Och vad gäller de övriga, dem vi fortfarande inte utvecklat något vaccin eller någon försvarsmekanism mot, finns det ett oerhört effektivt vapen: flitig handtvätt och god hygien.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hagbom, M., Istrate, C., Engblom, D., Karlsson, T., Rodriguez-Diaz, J., Buesa, J., Taylor, J., Loitto, V., Magnusson, K., Ahlman, H., Lundgren, O., & Svensson, L. (2011). Rotavirus Stimulates Release of Serotonin (5-HT) from Human Enterochromaffin Cells and Activates Brain Structures Involved in Nausea and Vomiting PLoS Pathogens, 7 (7) DOI: 10.1371/journal.ppat.1002115
