Är din ilska destruktiv eller produktiv?

Ilska är en känsla som vi alla upplever många gånger under våra liv. Det kan vara i stunder av mindre betydelse, som när vi sitter i bilköer. Men det kan också komma i samband med mycket viktigare angelägenheter, som till exempel vid uppsägning på jobbet. Många gånger är det fråga om en destruktiv ilska.

Ilska, precis som alla känslor, är nödvändig och har olika intensitetsnivåer. Ilska föds ur en känsla av frustration, ur ett hopp eller en önskan som har gått förlorad.

Vi upplever såväl konstruktiv som destruktiv ilska

Det finns många olika orsaker och utlösande faktorer som driver oss till ilska. Det beror på varje person. Sådant som driver en person galen gör inte nödvändigtvis någon annan arg. Vi kan även känna ilska och raseri i olika grader av intensitet än andra människor.

Ilska uppkommer när vi vill ha något som är viktigt för oss och vi möter någon form av hinder som blockerar oss från att uppnå vårt mål.

Ett exempel på ett vanligt scenario

Du vill verkligen gå på bio, du har gjort upp en plan med din partner, och har även valt en film du vill se. Därefter kommer personen hem väldigt trött och vill inte längre gå på bio. I ett ögonblick som detta blir vi frustrerade, och detta kan leda till att vi känner vrede.

Denna slags situation kan förekomma inom många områden i vår vardag. De känslor av ilska och frustration som vi står inför i dessa situationer ger oss energi att konfrontera hindret vi har stött på. Men många av dessa hinder är oplanerade. Därför är det viktigt att kanalisera denna energi för att förebygga ett destruktivt beteende som skulle kunna plåga oss senare.

Denna överbelastning av energi är vad vi kallar vrede. Den fungerar som en väsentlig funktion så att vi kan möta vår frustration med huvudet före för att säkra vårt behov eller vår önskan som har hotats.

Vilka faktorer avgör huruvida vår ilska är destruktiv?

Huruvida ilskan vi upplever är destruktiv eller ej – vilket innebär att vår överskottsenergi inte bara gör det möjligt för oss att lösa saker, men i själva verket gör dem ännu värre – kommer att bero på vår tro, hur vi tolkar vår ilska samt de slutsatser vi drar från hindret som är källan till vår frustration.

Om vi ​​ utvärderar hindret som något som avsiktligt hindrar oss kan vi frigöra tillräckligt med energi för att bekämpa en strid.

Vår kropp kommer utsöndra en större mängd av signalsubstanserna adrenalin och norepinefrin (även kallad noradrenalin) för att aktivera våra vaksamhets- och beredskapssinnen för att kunna konfrontera och slåss.

Beroende på uppfattningen ​​vi har om hindret som konfronterar oss, och om det hämmar våra önskningar frivilligt eller ofrivilligt, kommer vi att justera vår respons efter situationen.

När hindret anses blockera oss frivilligt är ilskan destruktiv, och vi kommer att ta ut våra känslor på hindret på samma sätt som vi tror att det påverkar oss, som om vi var på väg in ​​i en strid.

Tillbaka till exemplet ovan…

Med detta i åtanke; om vi står inför samma scenario som tidigare och vi tror att vår pojkvän, flickvän eller make avsiktligt förnekar oss vad vi vill, då vänder vi vår ilska mot den personen. Detta skapar en konflikt som skulle kunna leda till starka känslor av oro och obehag.

Varje gång vi upplever frustration får vi en möjlighet att utvärdera, medvetet eller omedvetet, orsaken som har skapat den. Omedelbart har vi möjligheten att ge en respons oavsett om avsikten var negativ eller inte.

På grund av det faktum att våra reaktioner beror på våra personliga erfarenheter och arten av vår karaktär, lever en del människor sina liv med en ständig känsla av destruktiv ilska. De tolkar alla sina hinder och frustrationer som krafter som är illvilliga och avsiktligt riktade mot dem. Detta oavsett om det är människorna omkring dem eller helt enkelt deras egna öden.

Bibliografi:

– Levy, N. (2000). La sabiduría de las emociones. Plaza & Janés.