Att lida av krisutmattning – när verkligheten blir överväldigande
I dagens verklighet är det ett vanligt fenomen att lida av krisutmattning, och denna term är mer än bara en ny modefluga som alla pratar om på sociala medier. Det är en känsla som en betydande del av befolkningen upplever i ett sammanhang av osäkerhet, förändringar, stress och rädsla. Det manifesterar sig som en form av utmattning, fysisk smärta med oklart ursprung och apati.
Psykiatriker och psykologer definierar det inte som en klinisk störning ännu men påpekar att de låter detta få gå sin gång medan de betraktar hur det fortskrider. Det här är helt klart en ny världsomfattande hälsokris. Att förvänta sig nya psykologiska manifestationer inför dessa fakta är sålunda förståeligt och till och med förväntat.
När vi människor utsätts för oförutsägbara, krävande och ofta ogynnsamma händelser är det normalt att vi känner oss överväldigade. Ändå får detta faktum större komplexitet när det möter människor som redan är nedtyngda med psykiska problem.
Vad innebär det att lida av krisutmattning?
Arianna Galligher, chef för Stress, Trauma and Resilience Program (STAR) vid Ohio State University, påpekar ett intressant faktum. Människor är generellt sett vana vid att möta kriser, men situationen idag efter året 2020 är annorlunda. Enkelt uttryckt är det en stor kris som kommit med många relaterade kriser. Detta kalejdoskop av utmaningar placerar människor i en nutid och en framtid. Dessa är ofta överväldigande och immobiliserande.
Att lida av krisutmattning är att uppleva ett fenomen där sinne och kropp försöker anpassa sig till en miljö som oproportionerligt accelererar dess naturliga stressrespons. Frisättningen av adrenalin och kortisol är kontinuerlig och överdriven. Det vill säga, det är inte begränsat till ett specifikt ögonblick, till ett konkret hot som du måste försvara dig från. Verkligheten är full av små (eller stora) hot som leder till en serie specifika manifestationer.
Symtomen på krisutmattning
Tecken och symtom på detta tillstånd kan variera mycket från person till person. Man kan dock lyfta fram några vanliga element, till exempel:
- Hyperexcitation. Dess huvudsakliga kännetecken är en markant nervositet, den typ av ångest som aktiverar dig mer än normalt. Där finns även irritabilitet, dåligt humör och ett gnagande underliggande behov av att man måste göra saker. Du vill agera och reagera men vet inte hur du ska gå tillväga.
- Försakande. I den andra fasen slutar du uppleva hyperaktivitet för att istället sjunka ner i apati, lustlöshet och ett tillstånd där du uppfattar allt som omger dig som om det vore en dröm. Dessutom finns där mentala blockeringar, du vet inte hur du ska reagera på saker och kan inte koncentrera dig. Du kan helt enkelt inte hitta modet eller motivationen till att lösa vardagliga problem.
- Där finns också ihållande och svår fysisk utmattning.
- Dessutom finns där en rädsla, en konstant negativitet och ångest.
- Du får ingen god sömn och känner dig därmed extremt trött.
- Dessutom minskar din matlust och du kan till och med anta ohälsosamma vanor som att dricka för mycket alkohol eller frossa i skräpmat etc.
- Slutligen kan väldigt tydliga beteendeförändringar förekomma i de mest extrema fallen av krisutmattning. Du kan till exempel överge dina arbetsuppgifter och försumma din familj etc.
Orsaker
Det finns flera skäl med vilka man kan förklara krisutmattning. Den första vi nämnde ovan är att du kan leva i en omedelbar verklighet där det inte bara finns ett hot, eller en utmaning, utan en värld av överväldigande osäkerheter. Bristen på kontroll över lösningen av en viss situation hjälper inte heller till.
Dessutom finns där psykologiska mekanismer. Då du försöker hantera dem kan det tömma många av dina resurser. Med andra ord kan du bli trött på att vara stark och nå en gräns där du inte längre vet hur du ska reagera eller vad du ska göra.
Den kontinuerliga frisättningen av kortisol, stresshormonet, kan också orsaka många negativa effekter som takykardi, muskelsmärta, utmattning, huvudvärk och högt blodtryck.
Dessutom, ur en emotionell synvinkel, är rädsla och negativitet smittsamt. Det finns tillfällen då kontinuerlig exponering för media eller tryck från närmiljön kan intensifiera känslan av utmattning och hjälplöshet.
Tillämpbara strategier
En sak som är tydlig utifrån psykologins område är att när den nuvarande situationen stabiliseras och du återställer din normala rutin, är nästa steg att plana ut kurvan för mental hälsa. Det har under senaste tiden skett en enorm ökning av depressioner och ångeststörningar.
Psykologer kan samtidigt inte försumma patienter med problem som exempelvis borderline personlighetsstörning, schizofreni och bipolär sjukdom. Det är många människor som går igenom en hård verklighet just nu och behöver hjälp på detta område.
Således är det mest lämpliga just nu att hitta effektiva strategier och aktiviteter hos dina lokala samhällstjänster för att lära dig att delta, upptäcka och förhindra problem.
Att lida av krisutmattning – hur man hanterar situationen
- Anta en hälsosam livsstil och ta hand om din personliga säkerhet, hygien och kost. Att veta hur man prioriterar allt detta är viktigt för ditt välbefinnande.
- Skapa ett supportnätverk som består av vänner eller familj, eftersom det är viktigt att inte känna sig ensam. Alla behöver någon att prata med.
- Sök professionell hjälp direkt du tror att du kan behöva det.
Att behålla hoppet, utveckla nya hanteringsstrategier för stress och andra känslor är andra grundläggande aspekter att tänka på. Hur som helst är det bra att komma ihåg att dessa reaktioner är helt normala. Under dessa tider kan du nästan förvänta dig att vara sjuk, rädd och hjälplös.
Slutligen, tveka inte att söka stöd för att navigera i denna komplexa verklighet.
