Att lösa problem: varför gör vi alltid samma misstag?

När du har ett problem, har du märkt hur du ofta tillgriper samma lösningar om och om igen, även om resultaten inte är effektiva? Varför gör vi så? Och, än viktigare, hur kan vi ändra på detta?

Problem är, naturligt nog, bland de största bekymren i våra liv. Livet är inte lätt och det bromsar ofta upp på grund av de svårigheter som gång på gång dyker upp i vår vardag. Och ännu värre är det när dessa svårigheter blir till verkliga problem. Så vilka är de bästa metoderna för att lösa problem? Läs vidare så finner du svaret!

Problem sätter stopp för och hämmar din naturliga utveckling och hindrar dig från att växa. Detta gäller särskilt när de inte blir lösta. Följden blir att vi människor lever med problemen och att hela våra liv kretsar kring den kontroll problemen får över oss.

När svårigheter hela tiden blir till problem tyder detta på att upprepade försök att lösa dem har misslyckats. Försöken att lösa problem kan även göra saker och ting värre, eftersom dessa i sig leder till problem! Ju mer du försöker lösa dem, desto mer upplever du samma slutresultat. På så sätt får problemet allt starkare fotfäste i ditt liv.

Vad kan man göra för att lösa problem?

Försök att lösa problem är en rad av handlingar och interaktioner som man hoppas ska reda ut de svårigheter man upplever. Dessa handlingar är typiska mekanismer som vi använder oss av när vi ställs inför ett hinder.

I regel utnyttjar vi inte vår kreativitet vid problemlösning. Våra begreppsramar, vilka styrs av rationell logik (och det finns många situationer då logik inte är effektivt), har en mycket begränsad repertoar. De varierar inte mycket i kvalitativ bemärkelse.

I stället är vi som människor i allmänhet mer kvantitativt inriktade. Vi har tendens att göra samma sak om och om igen, även om resultaten inte får önskad effekt utan leder till misslyckanden. Här är några exempel:

• Trots att deras barn fortsätter att ha problem med sina studier envisas föräldrarna med att anlita privatlärare. De märker bara minimala framsteg, om ens det.
• Dottern som vägrar att äta och mamman som trugar henne att äta samma mat hela tiden. Detta ger bara upphov till en ökad motvilja mot mat.
• Chefen som ständigt klagar över sin anställdes ineffektivitet. Följden blir att spänningen stiger, vilket bara leder till större ineffektivitet.
• Föräldrarna som ryter åt sina barn för att få dem att sluta skrika.

Som du ser blir dessa försök att lösa problem bara till självuppfyllande profetior. Folk använder väldigt mycket tid och kraft åt att försöka undvika en viss situation, men det gör bara att den förvärras.

Varför gör vi om samma sak gång på gång?

Vilka är skälen till att du fortsätter att använda samma metoder trots att de inte fungerar? Varför försöker du hela tiden att lösa problem på samma sätt, även om det leder till motsatt resultat mot vad du vill uppnå?

Svaret finner du i ditt psyke och i ditt sätt att bearbeta information. De processer och mekanismer som du ofta använder bygger på:

• Sökandet efter orsaker. Ditt tänkande bygger på linjär logik och orsak och verkan. Det betyder att varje gång du ser ett resultat så försöker du förklara varför det inträffat.
• Förklaringsprincipen. Tendensen att förklara det du gör på ett enkelriktat och schematiskt sätt.
• Den analytiska metoden. Du bryter ner allt i delar och analyserar var och en, och sätter ihop dem i förhoppningen att förstå helhetsbilden.
• Binärt tänkande. Detta pendlar linjärt mellan ytterligheter (svart/vitt, högt/lågt, stängt/öppet).
• Matematisk logik. Du använder ofta deduktiv logik för att lösa emotionella problem.
• Objektiv realitet. För att till varje pris upprätthålla sökandet efter, och tron på, en absolut realitet som inte kan ses i egentlig mening, men som kan observeras på ett objektivt sätt.
• Sökandet efter absolut sanning. Uppfattningen att det bara finns en sanning och att denna ska uppdagas när du löser problemet.
• Insikt. Tron att upptäckten av den yttre verkligheten, den absoluta sanningen och förklaringen till och förståelsen av denna är avgörande för lösningen av problemet.
• Kognitiv orubblighet. Tendensen att använda samma repetitiva tankemönster och stereotypa kognitiva dominoeffekt-liknande processer.

Dessa komponenter erbjuder en möjlighet att angripa problem, att analysera dem och att tillämpa formler för att lösa dem.

Användningen av memorerade lösningar

Vad du i allmänhet gör är att använda memorerade lösningar som du upprepar gång på gång genom att hela tiden tillämpa repetitiva system. Det är dessa rigida mentala system som ligger till grund för människans kognitiva modeller. Du blir till en fånge av dessa modeller om du inte kan bruka kreativitet och frigöra dig från dessa mentala begränsningar.

Det är den vänstra, rationella och logiska hjärnhalvan som dominerar när du analyserar situationen för att hitta en rimlig lösning. Den högra hjärnhalvan är istället mer kreativ och emotionell och din hjärna kommer automatiskt att avfärda den just i de lägen då du behöver den som mest.

Att tänka utanför ramarna

Du märker svårigheterna tydligt i logiska problem, som exempelvis problemet med de nio punkterna. Det är ett enkelt problem som är svårt att lära sig, men det är ett klart exempel på misslyckade försök att lösa problem.

Du markerar nio punkter, såsom visas i nedanstående exempel, och du ska försöka sammanbinda allihopa utan att lyfta på pennan och genom att bara dra fyra raka linjer.

Problemet med nio punkter

När du analyserar figuren och ser på mönstret och de nio punkterna är det omöjligt att inte se fyrkanten. Detta beror på gestaltlagen om närhet, som säger att en rad av punkter bildar en rak linje.

Så på sätt och vis är du fånge inom detta rutnät. Alla försök att lösa problemet begränsas av fyrkantens kanter och inte av de andra punkterna.

För att lösa problemet måste du se bortom illusionen av fyrkantens ramar. För det är just vad det är: en illusion. De linjer som du behöver rita för att lösa problemet måste gå förbi gränserna för den imaginära fyrkanten.

Fyrkanten du ser är inte bara en fyrkant, utan även en metafor för ditt “fyrkantiga” sätt att se på saker och ting: de rigida idéer som gör att du inte kan överge de metoder du normalt använder för att bearbeta information.

Behovet av kreativitet

Att gå utanför den “mentala fyrkanten” kräver kreativitet. Här är teorin om de två hjärnhalvorna användbar. Fyrkanten representerar din vänstra hjärnhalva, den rationella, matematiska delen. Mer emotionell är däremot är den högra hjärnhalvan (som här representeras av de linjer som går förbi fyrkantens ramar). Det är denna sidan av hjärnan som kommer att hjälpa dig att hitta kreativa lösningar.

Din hjärna systematiserar inte bara innehåll utan även processer eller sätt att bearbeta information. Dock är din hjärna så fylld av rationell logik att den ständigt använder sig av formler för att lösa dina problem, och den tar inte hänsyn till att mänskliga problem i huvudsak styrs av känslor.

Det är sant att vi människor är “vanedjur”, och vi använder alla samma formler om och om igen, även om det hela tiden leder till resultat som är motsatsen till det vi önskar. Och när så sker har vi en tendens att ifrågasätta resultatet istället för principerna som fick oss att hamna där vi gjorde.

Experter har undersökt varför vi som människor ideligen försöker att lösa problem på samma sätt, och systematiserar våra mentala operationer. De har upptäckt att detta förfarande ger oss en form av tillfällig lättnad.

Du påverkas av din omgivning

Här är ett exempel. En kvinna känner sig nedstämd och hon försöker förstå varför hon känner sig ledsen. Så tittar hon ut och observerar att det är en grå och regnig dag, vilket hon genast ser som förklaringen till sin betryckthet. Helt klart är inte detta något som förbättrar hennes stämningsläge på något vis. Men när hon “skyller” sin nedstämdhet på det regniga vädret ger det henne tillfällig sinnesro.

Många metoder för att lösa problem är dömda att misslyckas

Försök att lösa problem bygger inte alltid på personliga initiativ. När en person hela tiden misslyckas med att lösa sina problem, efter att år ut och år in ha systematiserat samma process, blir hon allt mer sårbar och beroende av den omedelbara omgivningen. Personen i fråga blir beroende av dessa element i sitt sökande efter svar som skulle kunna hjälpa henne att klara sig bättre och finna bättre lösningar.

Bland alla misslyckade försök, är en del personliga försök som man använder sig av om och om igen i jakten på lösningar. Exempel på sådana försök är personliga “mantran”, såsom “det kommer inte hända mig, det kommer inte hända mig” eller “snälla, måtte det gå vägen, snälla, måtte det gå vägen”, osv.

Förutom dessa personliga försök förekommer det även professionella försök, där människor ber olika experter om hjälp för att hitta lösningar.

Slutligen försöker människorna som står dig närmast (familj, vänner, grannar osv) också att hjälpa dig att lösa dina problem. De försöker ofta att ge dig “praktiska” råd som visar sig vara mycket opraktiska. De har en benägenhet att försöka motivera och uppmuntra dig att kämpa på, men svaren de ger dig är helt obrukbara. Antingen det, eller också styrs de bara av det de ser händer med dig (utan att tänka utanför ramarna).

Att lösa problem: du grejar det!

Många av dem kommer att sporra dig genom att säga saker som “Det här grejar du!” Men vad som då sker – förutom att det inte hjälper dig att hitta en lösning till ditt problem – är att du känner dig fången mellan ditt eget sinne, som kräver att allt ska gå som på räls, och de omkring dig som säger “Det här grejar du”. En sådan situation kommer bara att skapa mer ångest för dig och detta hjälper dig inte att lösa dina problem.

Om du fortsätter på detta vis kommer du inte att närma dig någon lösning. Här tar vi hjälp av en fotbollsanalogi för att förklara vad vi menar. Föreställ dig att du befinner dig mitt i en fotbollsmatch. Du har en känsla av att ditt lag kommer att förlora matchen. Alla spelarna springer bara runt i ett desperat försök att komma åt bollen. Detta är emellertid ett totalt fruktlöst tillvägagångssätt. Så vad kan du göra?

Detta är vad vi rekommenderar: ta bollen med dina fötter, håll den där, ha kontroll över den, stanna upp, lyft huvudet för att se vilken riktning du vill ta. Kanske väljer du att passa bollen till någon som har större möjligheter att göra något eller kanske beslutar du dig för att själv ta chansen och skjuta. Alla alternativ är bra, så länge du upphör att använda dig av sådana som inte fungerar.