Att släppa taget om personer som inte gjorde något för att stanna

Vi måste släppa taget om personer som aldrig gjorde något för att stanna. De med tillfälliga känslor som fick oss att investera vår tid och vårt hopp. Att släppa taget kräver mod, men istället för att tänka på det som ett slut, borde vi se det som en början på något nytt. Vem har inte någon gång tvingats avsluta ett kapitel i sitt liv? Ibland kallar vi det att “sluta cirkeln”.

För att växa som människor släpper vi vissa saker samtidigt som vi vinner andra. Livet är en resa utan uppehåll som ibland kan överväldiga oss och ta andan ur oss. Men det är inte värt det att fastna i något eller med någon som trycker ner oss som en sten som faller ner i en brunn. Personer som inte erkänner oss, som sårar oss och urholkar vårt väsen, vår mänskliga essens, kränker vår tillväxt.

Vi kan ha svårt att erkänna det och kanske inte vill inse det till en början, men olycka går till slut inte att dölja. Det gör ont, får oss att sloka och paralyserar oss. Så tillåt det inte att gå så långt. I livet kommer det ibland en tid då det är bäst att släppa taget…

Att släppa taget om personer är lättare sagt än gjort

Att släppa taget och avsluta ett kapitel i vårt liv innebär inte bara att säga adjö till en person som delar livet med oss, det är en handling av mod. Eller så kanske det inte var du som lämnade, du kanske faktiskt var den som blev övergiven. I det senare fallet är handlingen att släppa taget och gå framåt igen avgörande.

Att sluta denna cykel av vårt liv där det fortfarande finns en svidande smärta av övergivenhet tar tid. Sorg måste genomlevas och accepteras för att vi till slut ska kunna förlåta. När såret har läkt och vi blivit befriade från tyngden, kommer vi att känna oss lättare och redo att släppa taget fullt ut.

Vi måste släppa taget om personer som har övergett oss. Om vi inte gör det kommer vi nämligen att fortsätta hålla fast vid en mängd negativa känslor. Dessa kommer att skada oss mer och mer varje dag och den här gången är det vi som är ansvariga.

Övergivning innebär ett brutet band och för att återhämta oss måste vi “återvända” till oss själva. Vi måste alltså hitta oss själva igen och ta hand om oss själva. Vi måste hjälpa oss själva att stärka relationen med vår självkänsla för att komma vidare.

Mata inte nostalgi och stirra dig inte blind på gårdagen. Det förflutna finns nämligen inte längre, det har du lämnat, det är inte där… Och kom framförallt ihåg att den som lever i nostalgi inte gör annat än att mata lidandet. Det är att klamra sig fast vid det, idealisera det förflutna och missa nuet. Din chans att vara lycklig är “här och nu”.

Det är nödvändigt att lämna ilska och förbittring bakom sig

Människor som matar ilska, trots och förbittring blir fångar av det som sårade dem. Den som orsakar dig ilska och gläds åt din olycka, gör dig till en fånge av dina egna eviga negativa känslor.

Att förlåta är inte lätt. Ibland antar vi att förlåtelse är ett svek mot oss själva, vilket är som att ge efter och se oss själva som offer. Det är så långt ifrån sanningen man kan komma.

För att förlåta måste du återfå förtroendet för dig själv. Ingen är så stark som den person som kan förlåta dem som sårat honom eller henne. Det visar nämligen att personen har övervunnit sina hinder, inte längre är rädd för fienden och känner sig fri.

Att släppa taget om förbittring och ilska tar oss tillbaka till vårt ursprungliga tillstånd. Våra hjärtan läks igen och vi förkastar dessa negativa känslor. Först då blir handlingen att “släppa taget” lättare att uppnå och känns befriande.

Lägg inte tid och energi på någon som inte längre förtjänar det, på någon som inte gjort något för att stanna vid din sida eller kämpa för dig. Bered vägen och befria dem, släpp dem och låt dem gå. Det är inte värt det att kämpa mot strömmen, för varje dörr som stängs är en möjlighet som öppnar sig.

Bilder med tillstånd av Mila Marquis, Shawna Erback och Lucy Campbell.