Betydelsen av katarsis inom psykologi
Katarsis, eller rening, inom psykologi refererar till en process genom vilken vi “rensar” bort negativa känslor. Det är som att öppna ett fönster för att ventilera de utrymmen där problem har funnits under en lång tid.
Det är att låta din vrede och sorg lyftas bort från dig för att bereda plats för hälsosammare, lättare och fridfullare sinnestillstånd.
Denna term är rotad i Sigmund Freuds psykoanalytiska tillvägagångssätt. Det bör dock noteras att själva ordet redan upplevde en gyllene tidsålder på Aristoteles tid. Den grekiska filosofen använde ordet för att definiera målet för tragedi inom scenkonsten.
Med andra ord definierade han det som en mekanism genom vilken vi kan rena oss själva emotionellt, mentalt och spirituellt.
Han trodde att människor kunde frisätta sig själva från sina egna problem enbart genom att engagera sig i handlingen i dessa pjäser. De behövde bara relatera till huvudkaraktärerna i berättelserna för att reflektera, känna och till slut bryta sig loss från sina egna problem.
Sekel senare använde Sigmund Freud och Joseph Breuer ordet för att definiera vad de kallade för den “katartiska metoden”. Det är en terapeutisk strategi för att frisätta undertryckta känslor genom hypnos eller terapi.
För detta var det nödvändigt att “låsa upp” minnen och öppna de psykologiska fällor under vilka vi ofta gömmer våra problem för världen utanför.
Nuförtiden används denna term fortfarande ofta i många psykologiska sammanhang. Låt oss fördjupa oss i detta.
Katarsis inom psykologi: nyckeln till terapeutiska processer
Varje dag anstränger vi oss för att verka starka och odödliga. Samhället och trycket från vår omgivning pressar oss att göra det. Ibland låter samhället oss faktiskt inte ta oss tid att bearbeta vissa saker, förstå upplevelser, hantera förlust, lösa problem och läka frustrationer såväl som besvikelser.
Dag efter dag sväljer vi varje händelse utan att stanna upp för att mäta den möjliga skadan. Och vi gör inte bara detta på grund av att vi inte har tillräckligt med tid för att återhämta oss från vissa saker.
I verkligheten vet vi inte vad vi ska göra med många av de saker som drabbar oss. Ingen har alltså lärt oss att hantera dessa upplevelser, och samtidigt är vi i viss mån emotionellt inkompetenta.
Katarsis inom psykologi är nyckeln i varje terapeutisk process. Den hjälper oss att släppa på ansamlade spänningar. Känslor kommer dyka upp kaotiskt då och då, kanske i form av tårar, vrede eller sorg.
Efter att ha skruvat av korken för att låta vår inre konflikt rinna ut, kan vi börja analysera. Emotionell rening överskrider sökandet efter en förklaring av orsaken till problemet. När du genuint förstår vad som sker kommer förändringens mekanismer börja röra på sig.
Konsten att rena dina känslor
En studie som publicerades av Brad Bushman, Roy Baumeister och Angela Stack i Journal of Personality and Social Psychology avslöjade något som är värt att reflektera över. Katarsis inom psykologi är en konst du måste lära dig att kontrollera och vägleda.
Studien demonstrerade att när vi låter en person släppa ut all sin undertryckta vrede, kan det leda till en förstärkning av tillståndet av frustration snarare än lindring och rening. Allt detta får oss att förstå en väldigt viktig aspekt: att föra ut våra problem i världen kan vara väldigt smärtsamt.
Terapeuten eller psykologen har ett stort, betydelsefullt och viktigt ansvar under detta skede av den terapeutiska processen. Han eller hon måste nämligen kunna hantera all emotionell energi som patienten släpper ut. Han eller hon måste välkomna känslorna, bryta ned dem och omdirigera dem. För rening handlar inte nödvändigtvis om att bli av med det dåliga, utan om att omvandlas och läka.
Filmer och TV som renande kanaler
Katarsis var ett vitalt verktyg för Freud såväl som andra experter, såsom Jacob Levy Moreno. Moreno hade en psykodramatisk teknik där befrielsen av känslorna sker individuellt eller i grupper genom teaterövningar.
Nuförtiden säger folk att många TV-serier och filmer är renande kanaler genom vilka en person kan rena en del av sina motstridiga känslor. Enligt denna moderna teori om katarsis kan action- eller skräckfilmer hjälpa oss att komma i kontakt med våra rädslor eller aggressiva impulser. Alla håller inte med om denna idé.
Men vare sig vi vill eller inte så är det alltid bra att öppna våra inre fönster för att släppa ut negativa känslor. I slutänden kan psykologisk katarsis och experter på området vara till stor hjälp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- APA Dictionary of Psychology. (s. f.). Catharsis. Consultado el 29 de agosto de 2023. https://dictionary.apa.org/catharsis
- Childs, E., & De Wit, H. (2014). Regular exercise is associated with emotional resilience to acute stress in healthy adults. Frontiers in Physiology, 161. https://www.frontiersin.org/journals/physiology/articles/10.3389/fphys.2014.00161/full
- Figueroa, G. (2014). Freud, Breuer y Aristóteles: catarsis y el descubrimiento del Edipo. Revista chilena de neuropsiquiatría, 52 (4), 264-273. https://www.scielo.cl/scielo.php?pid=S0717-92272014000400004&script=sci_arttext
- Freud, S. (2021). Introducción al psicoanálisis. Alianza Editorial.
- Giacomucci, S., & Marquit, J. (2020). The effectiveness of trauma-focused psychodrama in the treatment of PTSD in inpatient substance abuse treatment. Frontiers in Psychology, 896, 1-12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7252437/
- Hemingway, E. (2020). Catarsis: una estrategia para el desarrollo de la inteligencia emocional y las competencias cognitivas a través de la cultura escrita. Premio a la Investigación e Innovación Educativa. https://repositoriosed.educacionbogota.edu.co/bitstream/handle/001/3296/Libro_Premio_Innovacion_2020_V5_26Julio%20(1).pdf?sequence=1#page=146
- Jackson, S. W. (1994). Catharsis and abreaction in the history of psychological healing. Psychiatric Clinics of North America, 17(3), 471-491. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0193953X18300947
- Prieto, C. B., Gómez, S. J., Alvarado, G. F., Dias, A., García, J. J, & Ruiz, F. C. (2020). Revisión sistemática sobre la reducción de efectos emocionales negativos en trabajadores del área de emergencias y catástrofes mediante técnicas de catarsis. Archivos de Prevención de Riesgos Laborales, 23 (1), 52-67. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7279676
- Población, P. (2019). Tratado de psicoterapia activa: un psicodrama actual. Ediciones Morata.
- Scheff, T. J. (2012). A theory of catharsis. In N. Seel (ed.). Encyclopedia of the Sciences of Learning (p. 518-520). Springer. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-1-4419-1428-6_573