Den vrede vi skyddar är den farligaste
Om du känner vrede, varför låtsas? Ja, ofta låtsas vi men säger att vi inte gör det. Vid många tillfällen låtsas vi inte vara arga för att inte tappa ansiktet och för att upprätthålla fasaden utåt, men detta åsamkar oss inte bara stor skada, utan ger även andra tips om hur de kan kontrollera och utnyttja oss.
Det verkliga problemet är att du inte vet hur du ska kanalisera din vrede, och föredrar att hålla den inne. Men den bubblan kommer att spricka förr eller senare.
Och om vi inte bryr oss om att lära oss att kontrollera vår vrede är det på grund av en känsla vi inte vill tänka på. Detta eftersom vi tror att den inte har med oss att göra. Eller eftersom vi tror att vi kan övervinna den. Ofta blir vi lärda att undvika den för att förhindra att omgivningen skadas.
Detta kan förhindra giftiga situationer, men att helt undertrycka sin vrede kan även få negativa konsekvenser.
Undertryckt vrede och din hälsa
Vi tenderar att tänka på känslor som abstrakta; som om kroppen är en behållare de finns i och ett verktyg för att uttrycka dem fysiskt. Känslor kan dock visa sig fysiskt såväl som i våra tankar.
Instängd ilska kan orsaka allvarliga hälsoproblem som, även fast det kanske inte verkar så, är relaterade. Vissa av dessa problem inkluderar huvudvärk, matsmältningsproblem, sömnlöshet, ökad ångest, depression, högt blodtryck, hudproblem eller hjärtproblem (hjärtinfarkt, takykardi etc.).
Obehandlad vrede och ditt beteende
När vi inte hanterar dem på rätt sätt kan våra känslor leda till oväntade och okontrollerbara händelseförlopp.
Vi kanske mår bra inledningsvis genom att kontrollera ett vredesutbrott för att inte skada eller såra någon. Men senare kommer vi troligen ta ut detta över någon annan – oskyldiga personer som inte har något att göra med situationen – på ett annat sätt eftersom de utgör ett mindre hot mot oss. Du menar inte att såra dem, men vreden sjuder inom dig och detta kan få din självkontroll att gå upp i rök.
Undertryckt vrede kan även orsaka ångestproblem, irrationell rädsla och ilska. Känslan måste komma ut var den kan.
Hur och var man ska dra gränsen
Att inse att vrede är en del av oss är ett viktigt första steg. Det är nämligen det enda sättet vi kan börja etablera hälsosamma gränser på. Är vi arga över något som andra gör eller är det vrede som orsakas av en personlig skada från det förflutna som vi kommer ihåg. Är det på grund av osäkerhet från vår sida eller behandlar den andra personen oss illa?
Svaren på dessa frågor upptäcks när vi konfronterar vreden. Denna kunskap kommer ge oss klarheten att ta goda beslut kring relationer vi har med andra. Vi kanske måste ta ett steg tillbaka och inse att andra inte är så dåliga som vi trodde.
Att kommunicera vreden
Trots att människor ibland agerar i syfte att orsaka skada är detta inte fallet de flesta av gångerna. Eftersom vi inte vill såra andra med vår vrede väljer vi att undertrycka den. Och framförallt om vi själva känner oss skyldiga till vår vrede kan vi internalisera den och skylla på oss själva, utan att ta tag i det verkliga problemet.
När vi ges tillfälle att bli arga och analysera anledningen till vår ilska kan vi bli mer medvetna om den bakomliggande orsaken. Därför kan vi implementera verktyg som behövs för att långsamt släppa vreden och inte orsaka vidare skada, genom att genomföra en hälsosam självbehärskningsövning.
Att uppleva vrede kan vara skönt
Precis som undertryckt vrede kan få dig att må dåligt kommer du känna att det är skönt att släppa på den. Det är som att ta bort en stor börda. Att uppleva vrede är helt annorlunda än förnekelse. Det kan hjälpa oss att förstå oss själva bättre och förstå varför vissa saker gör oss arga.
Detta handlar inte om att leva i ett konstant stadium av vrede, utan snarare om att inte låtsas att den inte existerar. Vrede är en naturlig, mänsklig känsla, och vi måste ge oss själva tillåtelse att uppleva den. Endast när vi lär oss att uttrycka den hälsosamt kommer vi kunna hindra den från att kontrollera oss.