Depression och ångest är inte tecken på svaghet
Depression och ångest är inte synonymt med svaghet. Ej heller är det en konsekvens av något som man har valt själv som person.
Det handlar inte om att “jag vill må dåligt och därför väljer jag ångesten”.
Man kan faktiskt säga att de är tecken på strid, på strider inför hinder
eller personliga obekväma och smärtsamma situationer,
situationer av förlust och dåliga erfarenheter.
Depression och ångest är inte personliga val
Det kan drabba oss alla. En dag förstår du att du har förlorat den känsla som du hade innan och att det nu inte finns något som gör dig glad eller som motiverar dig. Det känns följaktligen svårt att gå upp ur sängen och du känner dig ledsen och irriterad.
Det kan samtidigt hända att något gör oss trötta och utmattade. Vår andning accelereras och vi är oförmögna att möta livet på ett enkelt sätt. Vi känner att omständigheterna har övermannat oss och vi har ingen styrka att fortsätta. Detta är en situation som kommer och går.
Vi börjar då tänka att vi kanske måste konsultera en specialist på grund av denna enorma tristess som vi känner från dag till dag.
Och då vi stöter på en stor personlig förlust
stöter vi på gamla känslor igen. Detta gör oss ostabila eftersom
vi inte vet vad som händer eller varför.
Som en konsekvens av detta blir vi fyllda av depression och ångest. Vi vill därmed inte lämna hemmet och träffa de människor som vi har runt omkring oss.
Allt känns tungt, men vi kan ta oss ur denna situation. Detta är en punkt då vi behöver konsultera professionell hjälp som ger oss en förklaring till vårt emotionella tillstånd så att vi ska kunna komma över denna situation.
Det är viktigt att vi tar de viktiga steg som tillhör denna process:
Att be om psykologisk hjälp för att förbättra vårt emotionella tillstånd och “hela” våra känslor.
Kommentarerna som kväver oss
Och denna slutliga punkt är själva poängen med denna artikel: Vår relation med omgivningen och de personer som vi har runt om oss förändras. Detta är inte en bekväm situation för någon, och i denna situation kan det uppstå påfrestande kommentarer, attityder och en brist på förståelse.
“Du är sådär för att du vill vara det”, “Res dig upp och gör något med ditt liv”, “Du är lat”, “Du är omogen”, “Gråt inte, det varar inte för evigt”, “Du är en fegis”, “Möt livet och sluta tramsa”…
Detta kommer dock att göda ledsamheten ännu mer, apatin samt den ångest som vi känner från dag till dag. Dessa kommentarer och attityder blir till interna negativa känslor som förstör vårt sinne, och som en konsekvens av detta känns världen ännu mer dyster.
Detta gör att vi blir ännu mer isolerade från livet. Den onda cirkel vi är inne i kommer att förstärkas.
I vårt samhälle finns det en stor grymhet när det kommer till psykiska och emotionella smärtor, som kommer långt ner på listan av betydelse. Det är egentligen fruktansvärt hur vi ser på psykisk hälsa.
Det är som att ignorera ett infekterat sår som inte slutar blöda, en evig smärta i magen eller en huvudvärk som inte vill ta slut.
Vi måste ge den vikt åt emotionella smärtor som de förtjänar,
för psykisk ohälsa kräver ett botemedel och en hjälp för att helas.
Tiden läker inte allt
För att säga det på ett annat sätt; vi kan inte låta tiden läka detta eftersom det för med sig risken att det inte kommer att läkas utan att det istället kommer att öppnas nya sår dit infektionen sprider sig med våra problem.
Förhoppningsvis kan vi välja att inte ha problem, att njuta av varje ögonblick och att alltid må bra. Depression och ångest är dock inget vi kan undvika helt och därför går ingen helt säker.
När vi förstår detta kommer vi att lära oss att ta hand om oss själva och andra så som vi förtjänar och skapa en social dialog runt våra känslor och våra problem.
