Var viljestyrka kommer ifrån

· 7 juli, 2016

Även om ”viljestyrka” är ett uttryck vi alla använder utan större tanke på det, är sanningen att det är ett koncept som det varit stor kontrovers kring.

Filosofer, inklusive Aristoteles, har traditionellt hävdat att den kommer från metafysik. Det är dock även ett ämne som intresserat diverse västerländska religioner, varav många anser att viljestyrka är en av de främsta dygderna.

”Viljestyrka är att ha ett sinne lika starkt som en blind man som bär en lam man som kan se på sina axlar.”

-Arthur Shopenhauer-

Viljestyrka definieras som förmågan att styra och kontrollera sina egna handlingar.

De metafysiska och religiösa synvinklarna vidhåller att sådan styrka endast kommer från varje persons självbeslutsamhet.

Psykoanalys har dock gjort stora invändningar om både konceptet ”vilja” såväl som ”viljans styrka” på grund av upptäckten av det undermedvetna.

Balansakt med elefanter

Vad är bortom kontroll?

Enligt psykoanalys är medvetna processer endast ”toppen på isberget” av mental aktivitet. I verkligheten bestäms tankar och handlingar av en kraft som inte är från viljan, utan det undermedvetna.

Denna upptäckt förklarar många fenomen, såsom ”att låta tungan slinta” eller tillfällen när en person vill säga en sak, men ”oavsiktligt” säger något annat.

Det undermedvetna är också ansvarigt för så kallade ”dåliga handlingar”: personen ämnar att göra något medvetet men gör i slutänden något väldigt annorlunda.

Vi ser det på daglig basis. Någon vill anlända tidigt för sitt möte men blir ”av misstag” försenad eller dyker aldrig upp. Eller de som vill ”lägga manken till i arbetet” men i slutänden gör andra saker medan de jobbar.

Enligt psykoanalys är därför viljan inte en kraft, utan uttryckandet av en undermedveten önskan. Endast när en person är konsekvent med sin önskan kommer viljan faktiskt agera. Om inte så ”bedrar viljan dig”.

Det är därför det alltid finns planer som skjuts upp, beslut om förändring som aldrig blir verklighet eller avsikter som aldrig blir till handlingar.

Österländska filosofier, som Zen, adresserar inte ”viljestyrka” i sina utövanden. De hävdar att fokus på viljestyrka måste ersättas av förståelse och kärlek, vilka i slutänden är krafter som leder till handling.

Vilja och medvetenhet

Det som psykoanalys och österländska filosofier har gemensamt är idén att vilja inte är en handling av kraft och att den endast kan födas av förståelse och därigenom medvetenhet.

Mänsklig viljestyrka

När det finns definierade och medvetna syften som inte blir till handlingar är lösningen inte kraft. Dessa situationer innehåller snarare ett värdefullt meddelande – det finns ”något” som blockerar viljan att agera på ett visst sätt. Det är faktiskt inte så att viljestyrkan misslyckas, utan snarare en triumf för en önskan vi inte är medvetna om.

Vi följer en strikt diet, men samtidigt vill vi äta tills vi är mätta. Vi påbörjar rutinen men upptäcker förr snarare än senare att vi ger oss själva en utsökt ”sista” måltid, mellan skuld och tillfredsställelse.

I sådana fall agerar inte viljan. När vi gör det så går det mot vår medvetna vilja. I detta fall är det inte på grund av svag karaktär, utan ett symtom på det undermedvetna. När detta symtom uppmärksammas och förstås, försvinner det.

Kanske måste vi tvinga oss själva mindre och förstå oss själva mer för att få våra avsikter att bli till handlingar och få dessa handlingar att bli konsekventa med vad vi verkligen vill göra med livet.