De tre grundstenarna för disciplin i Japan
För Japanerna är disciplin grundläggande och barnen måste lära sig det då de är väldigt unga. Tack vare detta och deras känsla för integritet så finns det stark disciplin i Japan.
Västerlänningar är ofta imponerade av japanernas beteende. Men det som också uppmärksammas är hur de har positionerat sig på världsmarknaden genom att skapa teknologiföretag som är både stabila och produktiva.
Vi beundrar också deras förmåga att återhämta sig från motgångar. De gjorde det under andra världskriget och dessutom nyligen efter katastrofen i Fukushima. Japanerna är uthålliga och disciplinerade.
Behovet att bidra till arbetet och samhället är något som fortfarande gör att många blir intresserade av japanerna, och som inspirerar andra att också ha höga förväntningar på sig själva.
Dessa höga förväntningar har dock lett till ångest, stress och höga självmordstal år efter år.
Grundstenarna till disciplin i Japan
Det japanska språket i sig har dragit till sig mycket uppmärksamhet. Det har uttryck som inte existerar i andra språk. Det är här som japanerna visar att de uppskattar andra.
Fraser som “Otsukaresama desu” (tack för ditt hårda arbete) är exempelvis ett sätt att visa uppskattning för andras arbete.
Disciplinen är därför den rot som ger näring åt allt annat. Disciplin i Japan hjälper till att förstärka talanger. Det är till och med något som är mer uppskattat än intelligens i Japan.
Här är de tre grundstenarna för disciplin i Japan.
Organisation och disciplin i Japan
Organisation låter oss spara tid och bli mer effektiva. Ett organiserat hus återspeglar harmoni. En skola där varje lärare, student och all personal har klara funktioner förbättrar effektiviteten i det dagliga arbetet.
Genom att organisera din miljö optimerar du hur du sköter dina uppgifter och har lätt för att bemöta förändringar.
Man kan inte ignorera faktumet att japanska ledare är medvetna om nästan varje detalj i det dagliga arbetet. För dem är det viktigt att varje individ hänger sig till fullo åt sitt arbete.
Rengöring
I den japanska kulturen handlar rengöringen om mer än att ta bort smuts. Det är också ett sätt att balansera livet. Marie Kondos metod med att organisera och rengöra hus är något som många känner till.
Allt som är smutsigt och oorganiserat kommer påverka ens välmående och själva sinnet. Det är därför viktigt att man vidtar åtgärder för att göra ens utrymme mer harmoniskt.
I Japan använder man sig av en metod som kallas 5S:
- Seiri: Kasta allt som inte är användbart eller önskvärt.
- Seiton: Allt måste ha sin egen plats.
- Seiso: Varje person, inkluderat barnen, har som uppgift att hålla alla ytor rena.
- Seiketsu: Ha standardiserade rengöringsrutiner och tydliga regler som förstås av alla.
- Shitsuke: Denna term betyder också “disciplin” och implicerar att man applicerar det som vi har tagit upp ovan dagligen.
Punktlighet
En annan grundsten till disciplin är punktlighet. Denna term betyder inte bara att man alltid måste vara i tid. Punktlighet innebär att man är beslutsam, att man sätter upp ett mål och att man fullföljer det.
Det innebär att man har ett antal dagliga mål som man uppnår snabbt och effektivt.
Dessa dimensioner leder till väldigt höga förväntningar. Vi vet att många unga vuxna under 30 i Japan väljer att begå självmord då de inte lyckas uppnå dessa höga förväntningar.
Ingen bör gå till sådana extremer då man bemöts av sådana förtryckande krav som begränsar ens frihet och livskvalitet. Vi bör lära oss från denna disciplin i Japan.
Vi bör inspireras av deras integritet och uthållighet, men vi bör inte gå till psykologiska extremer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Blocker, Gene (2001) Japanese Philosophy. Sunny Press
