Drunkorexia: Vad det är och dess konsekvenser
Drunkorexia är en ätstörning. Den berusade personen begränsar kalorierna i sin mat för att göra plats för kalorier i alkoholhaltiga drycker. Personen försöker med andra ord kontrollera sin vikt för att kompensera för planerad alkoholkonsumtion.
Under de senaste åren har termen drunkorexia använts för att beskriva ett nytt fenomen med en hög förekomst hos personer mellan 18 och 26 år. Studier indikerar faktiskt att 39 till 46 procent av högskolestudenter rapporterar att de avsiktligt begränsar och ändrar sitt ätbeteende innan de dricker alkohol (Giles et al. 2009; Roosen och Mills, 2015).
I allmänhet känner de som uppvisar denna typ av beteende till energiinnehållet i alkoholhaltiga drycker och försöker balansera sitt matintag för att förhindra en ökning av kroppsvikten. Tyvärr leder bibehållandet av denna balans till att de drastiskt slutar äta för att konsumera överdrivet mycket alkohol (Martínez et al. 2014).
Under alkoholintag äter den berusade personen för att undvika skador som orsakas av alkohol på fastande mage. Ett annat problem är dock att dessa livsmedel vanligtvis är ohälsosamma. Till exempel godis eller pommes frites. Därför upplever de drabbade problem på grund av en ohälsosam kost (Villarino, 2012).
Drunkorexia: komponenter och huvudaktiviteter
Drunkorexia har tre huvudaspekter. Dessa är alkoholanvändning eller missbruk, begränsning av matintag och överdriven fysisk aktivitet. Personer som lider av detta tillstånd kommer att:
- Hålla koll på sitt dagliga kaloriintag för att säkerställa att de inte går upp i vikt när de konsumerar alkohol.
- Hoppa över måltider för att spara kalorier så att de kan konsumera alkoholhaltiga drycker.
- Träna överdrivet för att kompensera för kalorierna de konsumerar från alkoholhaltiga drycker.
- Dricka en extrem mängd alkohol för att kräkas upp tidigare intagen mat.
Vilka problem kan drunkorexia orsaka?
Det är extremt riskabelt att dra ner på kalorierna i mat till förmån för de kalorier som alkoholhaltiga drycker ger. Dessutom kan dessa risker förvärras av kombinationen av ätstörningar och kraftig alkoholkonsumtion. Problemen som härrör från dessa beteenden är följande:
- Att dricka på fastande mage kan leda till en oväntad grad av berusning. Detta hämmar omdömet och ökar risken för fysiska skador.
- Alkoholens metabolism ökar behovet av vissa näringsämnen. Men att begränsa matintaget minskar deras tillgänglighet. Denna kombination ökar risken för näringsbrist.
- Att dricka alkohol efter träning hämmar proteinsyntesen och muskelreparationen. Detta saktar ner återhämtningsprocessen och minimerar potentiella förbättringar i konditionen.
- Att dricka alkohol kan leda till en tendens att ägna sig åt ohälsosamma ätbeteenden.
- Kvinnor som begränsade sina kalorier på detta sätt var mer benägna att rapportera minnesförlust, skada, missbruk och oskyddat sex när de drack. Män var mer benägna att hamna i ett fysiskt slagsmål (Giles et al. 2009).
En befolkning i riskzonen
I en studie som undersökte kalorirestriktioner bland nybörjare före planerad alkoholkonsumtion, fann man att 99 av 695 (14 procent) av nybörjarna rapporterade att de hade begränsat kaloriintaget innan de drack. Sex procent hävdade att detta beteende var för att undvika viktökning och tio procent sa att det var för att påskynda effekterna av alkoholen (Burke et al. 2010).
I en undersökning bland 107 högskolestudenter fann man att 59,8 procent som rapporterade att de drack alkohol också rapporterade självframkallade kräkningar efter att ha druckit. Deltagare som rapporterade självframkallade kräkningar sa också att de upplevde fler symtom på bulimia nervosa, såväl som depression (Blackmore & Gleaves, 2013).
I en annan undersökning bland 1000 högskolestudenter fann man att 14 procent av studenterna begränsade kaloriintaget före alkoholkonsumtion (25 procent av kvinnorna och 11 procent av männen). Nio procent gjorde det för att slippa gå upp i vikt och fyra procent för att bli berusade snabbare. Av dessa 14 procent som begränsade sitt kaloriintag gjorde 64 procent det för att undvika viktökning, 25 procent för att bli berusade snabbare och två procent på grund av grupptryck (Osborne, Sher och Winograd, 2011).
Ytterligare forskning
I Australien genomförde man en annan studie med 139 universitetsstudenter i åldrarna 18 till 29 år. De genomförde självrapporten Compensatory Eating and Behaviours in Response to Alcohol Consumption Scale (CEBRACS) för att upptäcka symtom på drunkorexia.
Resultaten visade att mer än 79,1 procent av deltagarna rapporterade att de deltagit i berusade beteenden. Analysen visade att överdriven alkoholkonsumtion, den sociala normen att vara slank och den sociala normen att dricka var positivt relaterade till dessa beteenden (Knight & Simpson, 2013).
Tidigare forskning tyder på att högskolestudenter är en befolkningsgrupp som löper risk för drunkorexia. Detta kan bero på socialt tryck att konsumera alkohol, sociala normer för skönhet, en hanteringsmekanism mot ångest och depression, eller en som svarar på högskolestress.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Blackmore, N. P. y Gleaves, D. H. (2013). Self-induced vomiting after drinking alcohol. International Journal of Mental Health and Addiction, 11(4), 453-457.
- Burke, S. C., Cremeens, J., Vail-Smith, K., & Woolsey, C. (2010). Drunkorexia: Calorie restriction prior to alcohol consumption among college freshman. Journal of alcohol and drug education, 54(2), 17-34. https://www.researchgate.net/profile/Conrad-Woolsey/publication/236145008_Drunkorexia_Calorie_restriction_prior_to_alcohol_consumption_among_college_freshman/links/00b7d519a5729b90eb000000/Drunkorexia-Calorie-restriction-prior-to-alcohol-consumption-among-college-freshman.pdf
- Giles, S. M., Champion, H., Sutfin, E. L., McCoy, T. P., & Wagoner, K. (2009). Calorie restriction on drinking days: An examination of drinking consequences among college students. Journal of American College Health, 57(6), 603-610.
- Knight, A. y Simpson, S. (2013). Drunkorexia: an empirical investigation of disordered eating in direct response to saving calories for alcohol use amongst Australian female university students. Journal of Eating Disorders, 1(1), 1-1.
- Martínez, A. G., López-Espinoza, A., Navarro, M., López-Uriarte, P. y Salazar, J. G. (2014). Trastornos de la conducta de beber: una propuesta de investigación. Revista mexicana de trastornos alimentarios, 5(1), 58-69. http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2007-15232014000100008
- Osborne, V. A., Sher, K. J. y Winograd, R. P. (2011). Disordered eating patterns and alcohol misuse in college students: evidence for “drunkorexia”?. Comprehensive Psychiatry, 6(52), e12.
- Roosen, K. M., & Mills, J. S. (2015). Exploring the motives and mental health correlates of intentional food restriction prior to alcohol use in university students. Journal of health psychology, 20(6), 875-886.
- Villarino, A. (2012). Trastornos de la conducta alimentaria. No todo es anorexia y bulimia. En A. Grau, J. Martínez, A. Perote y M. Sánchez (eds.). Controversias sobre los trastornos alimentarios (pp. 33-46). International Marketing & Communication, S.A.