Förstå dysgrafi

6 minuter

Att ha oläslig handstil, att inte kunna uttrycka idéer i skrift eller att ha kramper när man skriver är kännetecken på en inlärningsstörning som beskrivs i den här artikeln.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 08 februari, 2024

Frustration, inlärningsproblem och känslomässigt lidande är några av konsekvenserna av dysgrafi. Att erkänna detta problem tidigt borde därför vara ett av huvudmålen i utbildningsmiljöer. Det finns faktiskt många barn som misslyckas i skolan på grund av denna störning, trots att de har en normal eller högre intelligenskvot.

Detta tillstånd, som dyslexi eller dyskalkyli, är en informationsbehandlingsstörning. Dess symtom försvinner inte. Faktum är att de följer med de drabbade livet ut och kan påverka dem på många sätt. Lyckligtvis finns det några effektiva strategier som gör att de kan dra nytta av sin fulla potential och leva ett normalt liv.

Vid diagnos av dysgrafi är flera bedömningar nödvändiga. Till exempel att analysera barnets finmotoriska färdigheter, rumslig bearbetning och färdigheter i skriftlig komposition.

Vad är dysgrafi?

Dysgrafi är en inlärningsstörning av neurologiskt ursprung som orsakar svårigheter med handstilen. Som vi väl vet är läsning och skrivande en väsentlig kompetens för barns läskunnighet och psykologiska utveckling i skolan. Om begränsningar i formandet av bokstäver och siffror inträffar tidigt, kommer de drabbade därför få svårt att hänga med i skolans läroplan.

Enligt en studie publicerad i Frontiers in Psychology lider mellan sju och 15 procent av barnen av någon utvecklingsstörning i skrift. Pojkar är mer drabbade än flickor. Dysgrafi kan påverka den drabbades förmågor relaterade till skriftligt uttryck, grammatik, skrivande och till och med matematik.

För att få en tydligare och mer exakt bild av denna inlärningsstörning är det viktigt att agera så snart som möjligt.

Hur visar sig dysgrafi?

Dysgrafi gör handlingen att skriva till en utmattande, svår och långsam process för de drabbade, barn som vuxna. Det bör noteras att Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) inte inkluderar denna term som ett tillstånd som sådant. Den nämner dock förekomsten av vissa neurologiska störningar som påverkar skriftligt uttryck.

Dysgrafi är ett kliniskt tillstånd som vanligen resulterar i följande:

Extremt slarvigt skrivande.
Kramper i händerna.
Felskrivna bokstäver.
Överhoppade bokstäver i ord.
Frekvent trötthet när du skriver.
Problem med att hålla en penna.
Osammanhängande meningar.
Extremt långsam kopiering av texter.
Svårighet att skriva i en rak linje.
Oförmåga att lägga pussel.
Bakåtskrift (spegelskrift).
Svårigheter att tänka och skriva samtidigt.
Svårigheter att knyta skosnören.
Bokstäver skrivna långt ifrån varandra.
Oförmåga att skilja versaler från gemener i skrift.
Svårigheter att skicka sms och skriva på tangentbord.
Avsaknad av skiljetecken och accenttecken.
Dålig finmotorik.
Svårigheter i matematik och att skriva siffror.

Störningen har en betydande psykologisk inverkan på de drabbade. Faktum är att en forskningsstudie utförd av Johns Hopkins University i USA visar att detta neurologiska tillstånd helt kan betinga elevernas akademiska liv. Faktum är att de inte bara upplever ökad stress och ångest, utan de kan också möta begränsningar i sina karriärval.

När barn bara fokuserar på att försöka skriva bättre, koncentrerar de alla sina kognitiva resurser på det området, och lämnar därhän andra uppgifter, såsom att bearbeta daglig akademisk information.

Olika typer av dysgrafi

University of California Irvine i USA skiljer mellan två grundläggande typer av dysgrafi: förvärvad och utvecklingsmässig. Den första uppstår till följd av neurologiska skador såsom en olycka. Den andra uppträder hos barn i skolåldern, som en konsekvens av faktorer i deras egen hjärnutveckling, utan att det finns yttre trauma.

Dessa två modaliteter manifesteras i sin tur på tre specifika sätt:

Spatial dysgrafi

Extremt rörigt skrivande.
Bokstäver och siffror i olika storlekar.
Spegelskrift (att skriva med orientering från höger till vänster).

Dysortografi eller dyslektisk dysgrafi

Läsproblem.
Problem med skriftligt uttryck.
Svårigheter att tala och uttrycka sig.
Begränsningar när det kommer till att förstå vad man läser.

Motorisk dysgrafi

Svårigheter att omforma små föremål.
Begränsningar i att rita linjer och skriva bokstäver och siffror.
Oförmåga att hålla en penna i handen och göra drag.
Oförmåga att plocka upp och omforma små eller medelstora föremål.
Svårigheter med finmotorik.

Orsakerna

Denna inlärningsstörning har flera etiologiska orsaker och förekommer inte bara i skolmiljöer. Ofta leder en neurovaskulär olycka till svårigheter att uttrycka sig i skrift. Dessa är dess möjliga ursprung:

Stroke
Cerebrala vaskulära störningar
Genetiska och ärftliga faktorer
Neurodegenerativa sjukdomar
Motorneuronstörningar
Försening i utvecklingen av hjärnområden relaterade till finmotorik.
Svårigheter med finmotorisk koordination av hjärnan och arbetsminnet (där information lagras om hur något går till).
Kranioencefaliskt trauma. Till exempel nämner tidskriften Language and Cognitive Processes fallet med en 24-årig flicka som utvecklade dysgrafi till följd av en olycka.

Vid diagnos av dysgrafi är det viktigt att veta om tillståndet också finns hos föräldrarna.

Psykolog med flicka som lider av dysgrafi — Pedagogiska psykologer är de specialister som har som uppgift att upptäcka inlärningsproblem hos elever.

Utvärderingen av dysgrafi

Dysgrafi kan uppträda hos barn, men även hos vuxna till följd av neurologisk sjukdom eller cerebrovaskulärt trauma. I båda fallen är det lämpligt att söka hjälp hos en neuropsykolog.

Detta är den idealiska specialisten för att utvärdera och behandla patienten. Dessa specialister diagnostiserar och utför behandlingar för alla kognitiva, emotionella och/eller beteendemässiga tillstånd, orsakade av störningar i centrala nervsystemet på grund av skador eller utvecklingsproblem.

I skolmiljön är det pedagogiska psykologers uppgift att upptäcka inlärningssvårigheter hos elever. De hänvisar dem sedan till specialister. De kan också utveckla kursplaner för att behandla dem i skolan.

Hur diagnostiseras dysgrafi?

Detta tillstånd kan inte diagnostiseras genom att bara bedöma individens skrivande. Det räcker faktiskt inte att någon skriver dåligt. En adekvat diagnos måste ställas för att utvärdera vilka rehabiliteringsmekanismer som är mest lämpliga. Till exempel kommer behandlingen inte att vara densamma för ett barn som för en vuxen som har drabbats av en stroke.

Tester för att ställa diagnosen

När man utvärderar inlärningsstörningar, såsom dysgrafi, utförs olika tester. Detta hjälper specialisten att skilja tillståndet från andra, såsom dyslexi. Testerna är som följer:

Ritningsuppgifter
Familjehistoria
Elevens akademiska historia
Utvärdering av fonologiska färdigheter
Medicinsk historia
Utvärdering av grafomotorisk koordination
Diktering av ord och pseudoord
Test för att mäta intelligenskvoten (IQ)
Bedöma nivån på muntlig språkutveckling
Standardiserat prov för utvärdering av skrivande
Utvärdering av planeringsförmågan gällande skriftliga kompositioner
Neurologiska tester om tillämpligt (efter ett trauma eller en olycka)

Det är viktigt att notera att denna störning ofta förekommer tillsammans med andra inlärningssvårigheter eller andra neurologiska eller psykologiska tillstånd. Till exempel ADHD. Därför är en korrekt bedömning av största vikt.

Behandlingar för dysgrafi

Detta tillstånd går inte att bota, endast rehabilitera. Drabbade kan få ett framgångsrikt yrkesliv om de hanterar tillståndet med lämpliga strategier. De är som följer:

Terapi för att behandla finkoordinationsstörning. Dess syfte är att förbättra finmotoriken. De drabbade utför övningar som främjar mognad av manuella rörelser och hållning. Detta kommer inte bara att påverka deras skrivande, utan också all interaktion de utför med sina händer.
Individuellt anpassat utbildningsprogram. Barnet eller den vuxne följer ett program anpassat efter dess behov, i skolan eller på en rehabiliteringsmottagning. I dessa utrymmen utför man olika terapier som erbjuder den drabbade strategier för att etablera nya färdigheter och lära sig att hantera sin diagnos.
Kognitiv rehabilitering och psykologisk intervention. Kognitiv rehabilitering syftar till att förbättra hand-öga-koordinationen. För detta genomförs mönsterigenkänningsövningar och tekniker som samordnar händernas rörelse med språk, skriftligt och muntligt uttryck med mera

Ur psykologisk synpunkt strävar man efter att göra de drabbade medvetna om att de måste delta aktivt i dessa rehabiliteringsuppgifter. Det är lämpligt att ge dem stöd för att hantera stress och frustration och förbättra deras självförtroende och akademiska självkänsla.

Respekt, empati och tålamod: nycklarna till behandling

Avslutningsvis måste man komma ihåg att problem med inlärning och utveckling av skrivande är vanligt bland befolkningen. Tidig intervention är inte den enda åtgärden som hjälper, även om det är viktigt.

Faktum är att vi måste vara medvetna om dessa tillstånd så att vi kan bemöta de drabbade med respekt och empati. När allt kommer omkring bör problem med att skriva, räkna eller läsa aldrig begränsa människans potential.