Erich Fromm och humanistisk psykoanalys

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Valeria Sabater

Senaste uppdateringen: 08 november, 2023

Enligt Erich Fromm är allas huvudsakliga mål i livet att bli starkare, friare och ädlare – i grund och botten personen du var menad att vara. Detta är även representativt för hans humanistiska perspektiv, som gav upphov till humanistisk psykoanalys, vilket var revolutionerande för en så pass viktig figur inom psykologi på den tiden.

När man refererar till psykoanalytisk teori begår vissa misstaget att se på den som en stel och specifik företeelse med tydligt definierade koncept, dynamik och tillvägagångssätt framlagda av psykoanalysens fader, Sigmund Freud.

Kanske glömmer många att det inom denna metod finns andra tankeskolor som har berikat psykoanalysens grunder genom att avvika från Freuds ord och idéer.

Vad är humanistisk psykoanalys?

Erich Fromm var en av dessa avvikande individer. På 1940-talet beslutade sig den judisk-tyske socialpsykologen för att bryta sig loss från den psykoanalytiska doktrinen hos Frankfurts institut för social forskning. Han renoverade helt teorin och utövandet av psykoanalysen, vilket ledde till något nytt – humanistisk psykoanalys.

Han bytte till exempel ut Freuds idé om libido som livets drivkraft till en mer praktisk variant, som inkluderar ny förståelse för assimilering och socialisering.

Fromm var framförallt en fascinerande filosof och en av de bästa representanterna för 1900-talets humanism. I hans tre mest framstående böcker (Flykten från friheten, Kärlekens konst och Människohjärtat) lämnade han oss med ett universum av tankar, reflektioner och teorier. De satte psykologi hand i hand med antropologi och historia, och fortsatte arvet från Sigmund Freud och Karen Horney.

Erich Fromm och systemkriserna i västerländska samhällen

För att förstå Erich Fromms teori om humanistisk psykoanalys är det nödvändigt att lära känna honom som person och förstå hans rötter, omständigheterna han växte upp i och den bakåtsträvande värld som utgjorde hans omedelbara verklighet. Detta kommer belysa sakerna som tjänade som vägledning och inspiration för hans teorier.

När du läser hans självbiografi Bortom illusionens bojor: mitt möte med Marx och Freud och fokuserar på hans barndom och ungdom, blir det lätt att se att det inte direkt var lyckliga tider för honom.

Hans far var en aggressiv affärsman, hans mor led av kronisk depression och han uppfostrades under de strikta normerna hos den ortodoxa judendomen. Under denna tid upplevde han två definierande händelser.

Den första var när en 25-årig kvinna han var förälskad i som barn begick självmord. Hon var en målare som stod väldigt nära sin enda familjemedlem: sin far. Han dog plötsligt, och några dagar senare tog den unga konstnären sitt liv. Hennes självmord fick Fromm att undra vad som fick människor att gå till sådana extremer.

Den andra definierande händelsen var utbrottet av första världskriget, då skuggan av nationalism, radikaliseringen av massorna och budskap om hat samt “vi och dem” äntrade hans liv.

“Nationalism är vår form av incest, vår avgudadyrkan, vår dårskap. ‘Patriotism’ är dess kult.”

-Erich Fromm-

Världen började brytas upp, och sprickorna skapade inte bara oöverkomliga avstånd mellan olika makter, utan påbörjade även en period av systemkris i det västerländska samhället. Alla psykologiska, filosofiska och sociala teorier upp till denna punkt var tvungna att omformuleras i sökandet efter svar och förklaringar mitt bland allt kaos.

Förståelse och hopp för människan

Det är nästan obligatoriskt att läsa Fromms verk för att förstå kriserna inom värderingar, principer och social politik som exploderade under den första halvan av 1900-talet, då två världskrig försämrade människors hopp om mänskligheten.

Att läsa Fromm är i sig självt ett sätt att förlika sig med sin egen mänsklighet. Han talar om hopp och tillhandahåller, än viktigare, otroliga resurser från de sociala vetenskaperna och psykoanalysen. De kan bidra till att initiera en positiv och kreativ förvandling.

Låt oss nu ta en titt på de grundläggande principerna hos teorin om humanistisk psykoanalys.

Från en biologisk-mekanistisk till en biologisk-social syn på människan

Erich Fromm accepterade de flesta av Freuds koncept, inklusive försvarsmekanismer, det undermedvetna, undertryckande, överföring, idén om drömmar som uttryck för det undermedvetna samt idén om barndomen som en rot till många psykologiska tillstånd.

En sak han inte kunde förlika sig med var dock synen på människan som en biologisk-mekanistisk varelse. Som en organism som exklusivt svarar på de grundläggande impulserna aggression, överlevnad och fortplantning.

• Erich Fromm refererar till den biologisk-sociala människan som ett sätt att prisa “jagets psykologi”, där människor inte är begränsade till att reagera på eller försvara sina impulser och instinkter. Det är nödvändigt att bredda sitt perspektiv och erkänna den sociala aspekten. Hur de mest betydande figurerna för ett barn kan inducera negativa och traumatiska processer hos dem.
• Mellanmänskliga relationer var ryggraden för humanistisk psykoanalys. Detta ersatte helt Freuds klassiska teori om libidon som en motiverande och mekanistisk drivkraft hos människor.

Människor och frihet

Fromms teorier influerades inte bara av Freud och Karen Horney. Att tala om Erich Fromm är även att tala om Karl Marx. Tänk tillbaka på dåtidens sociala omständigheter: den värderingsmässiga krisen, bristen på förklaringar för mänskligt beteende, krig, nationalism, hat, klasskillnader…

Freuds biologisk-mekanistiska perspektiv var ologiskt och värdelöst. Principerna som försvarades av Marx var mycket mer i linje med Fromms premisser. Enligt Marx är människor inte bara influerade av samhället, utan även av sina ekonomiska system.

Därför kan vi än idag känna igen oss i mycket av vad Fromm skrev.

Frihet bör alltid vara målet enligt humanistisk psykoanalys

En intressant komponent i humanistisk psykoanalys är att även om människor är påverkade av sina kulturer och ekonomiska system, bör vi alltid kämpa för och uppnå ett mål: frihet. Det är dessutom ett mål vi alltid kan uppnå.

Fromm uppmuntrade människor att gå bortom stelheten hos determinismen från Freud och Marx för att utveckla sin egen personliga frihet, som finns medfödd hos alla människor.

Fromm ansåg att människor definieras av vissa biologiska principer, precis som alla andra djur. Vi föds i en kropp, vi mognar, vi blir äldre och vi kämpar för vår överlevnad. Men vi är kapabla till mycket mer än vad dessa gränser antyder. Om vi till exempel kan gå vidare från de traditionella samhällena på medeltiden till det moderna samhället, kan vi inte ge upp i sökandet efter mer frihet, mer rättigheter, mer välmående.

Frihet är svårt att uppnå, men för att komma dit måste vi främja individuellt ansvar och social respekt. Annars löper vi risken för:

• Auktoritarianism
• Förgörelse (vilket inkluderar aggression, våld och självmord).
• Blind konformitet, där människor blir “sociala kameleonter” och antar färgen i sin omgivning utan att protestera eller ifrågasätta.

Fromm utvecklade dessa tre idéer i en oersättlig bok som är värd att konsultera då och då: Flykten från friheten.

Grunderna i humanistisk psykoanalys

En sak som står ut i Erich Fromms karriär är att han i kontrast till klassiska psykoanalytiker inte valde en karriär i de medicinska eller psykiatriska fälten. Han baserade sitt arbete på sociologi snarare än medicin, och var därför inte alltid väl ansedd. Hans relation med Karen Horney var faktiskt ganska komplicerad. Dessutom såg många psykologer honom som en fältteoretiker snarare än en ortodox psykolog.

Det är dock där Fromms sanna storhet ses: i hans bredare och mer integrativa syn på människor. Ur hans perspektiv var inte allt ett svar på en organisk patologi eller biologins krafter. Han menade att kultur, familj och samhälle ofta satte restriktioner på vårt självuttryck.

Fortsätt nedan för en titt på grunderna i hans teori om humanistisk psykoanalys.

Nycklar till att förstå Erich Fromms psykologiska tillvägagångssätt

• Fromms humanistiska perspektiv bidrog till ett nytt sätt att närma sig konceptet sjukdom. Enligt honom var psykoanalytikerna förpliktigade att omformulera inte bara definitionen av sjukdom, utan även verktygen som vi använder för att adressera den.
• Expertens mål är att möjliggöra patientens självupptäckt. Eller i mer moderna termer främja personlig utveckling för att uppnå lycka.
• Detta kan man endast uppnå genom att stärka dennes känsla av ansvar och egenkärlek.
• När man behandlar en patient är det inte logiskt att bara fokusera på dennes patologiska egenskaper, symptomen på sjukdomen eller de negativa aspekterna av dennes tillstånd. Att erkänna de positiva egenskaperna kommer förbättra den terapeutiska tekniken.
• Psykoanalytikern bör inte bara tillföra sin åsikt för att få patienten att förändras. Denne måste även hjälpa patienten att utveckla strategier så att han eller hon kan återintegrera sig i samhället och känna sig starkare. Liksom förstå att det även finns “patologiska” aspekter av samhället som de flesta personer anser vara giltiga.
• Psykoanalysen bör vara mottaglig för framsteg inom forskning och förändringar i samhället. Den bör förstå de kulturella, ekonomiska och politiska omständigheterna som omger oss för att bättre kunna hjälpa patienten. Det är ett misstag att arbeta från en reduktionistisk synvinkel.
• Experten bör använda tydligt, transparent och förståeligt vokabulär. Vidare bör denne inte försöka projicera en bild av makt eller överlägsenhet.

Fromms arv involverar ett gigantiskt kliv inom både psykologi och filosofi. Medan många ansåg att hans teorier var något utopiska, introducerade han en mer realistisk form av psykoanalys som ville utveckla det bästa hos varje person. Hans tillvägagångssätt var betydande och värt att komma ihåg.

Låt denna artikel utgöra en inbjudan att fördjupa dig i humanistisk psykoanalys.