Leendet är inspirationens målarduk

Ett barn skrattar 400 gånger per dag, men den lyckligaste vuxna överskrider inte 100 gånger. Snittet är mellan 20 och 30 gånger per dag. När vi blir äldre försvinner skratten och leendet från våra liv trots deras fördelar, och vi lär oss att låtsas istället för att visa vår ledsamhet.

Vi döljer ofta våra känslor bakom ett leende genom att säga att inget har hänt, när vi i själva verket är ledsna men inte vågar förklara varför, och vi tycker det är lättare att le än att förklara vår ledsamhet för andra.

Till och med innan födseln ler bebisar. Ett japanskt forskningslag demonstrerade detta under 2012 genom att spela in 31 foster under 62 minuter med hjälp av ultraljud. De fann att under dessa 62 minuter så producerade de 51 leenden med en snittlängd på 3,21 sekunder. Därför visade man att vi kan le till och med innan födseln.

Hur man känner igen det falska leendet som döljer sorg

Över tid har man utfört flera studier i ämnet. 1862 genomförde den franske neurologen Guillaume Benjamin Duchenne de Boulogne en studie där slutsatsen var att ett falskt leende endast involverar musklerna i munnen och läpparna, medan ett aktivt och uppriktigt leende involverar musklerna runt ögonen.

1973 utförde psykologen Paul Ekman ett experiment där han visade 30 fotografier föreställande 14 personer från olika kulturer som uppvisade sex primära känslor (glädje, rädsla, förvåning, sorg, ilska och avsky), och slog fast att känslor, speciellt glädje, uttrycktes på samma sätt av de flesta.

Mer nyligen utvecklade forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) under 2012 ett system för att skilja ett falskt leende från ett genuint. För att göra det bad de en grupp volontärer först fejka frustration. De ombads sedan att fylla i ett formulär på internet som tagits fram specifikt för att orsaka frustration. Avslutningsvis visade man en video av en gullig bebis.

I det första fallet, där frustrationen var fejkad, log endast 10% av deltagarna. I det andra fallet så log dock 90% av dem trots att de uppenbarligen var besvikna. Gruppen som log mest var dock den sista, som fick se videon av bebisen. Skillnaden är att ett leende grundat i frustration är mycket mer omedelbart än ett av glädje.

Vidare så skiljer sig även de involverade musklerna. Verkliga leenden börjar faktiskt i musklerna som höjer upp kinderna och skapar rynkor runt ögonen.

Varför vi gömmer oss bakom ett leende

Bakom det falska leendet kan du hitta olika motivationer. En av de vanligaste är rädslan för att visa våra känslor när vi är ledsna eller mår dåligt. I dessa situationer känner vi oss sårbara, och att släppa ut våra känslor och försvara dem är mer komplicerat för oss än att bara le.

Vid andra tillfällen döljs vår sorg bakom ett leende för att inte såra den andra personen. Vi inser inte att detta falska leende förråder oss och kan skada både oss själva och personen vi ler mot när vi verkligen är ledsna.

Kraften hos ett uppriktigt leende

Från väldigt tidig ålder lär vi oss om kraften ett leende kan ha. En bebis tolkar leendet hos sin mamma och pappa som ett tecken på säkerhet som ställer saker till rätta eller att det inte finns någon fara. Baserat på detta utförde man 1957 ett experiment i USA där flera bebisar placerades vid kanten av en hög, transparent glasyta som kallades för en “visuell klippa”.

Barnen kände att om de tog sig över den transparenta ytan så skulle de falla ned. På andra sidan var deras mödrar, vissa leende och andra inte. De som log kunde få sina barn att övervinna sin rädsla och korsa ytan. Andra barn vars mödrar inte log valde att inte korsa den.

Vidare finns det bland vuxna män och kvinnor en obestridlig kraft som kommer från leenden. Under 2001 fann en studie faktiskt att människor var 10% mer troliga att lita på någon som ler. En annan studie visade att kvinnor som ler ökar sin attraktivitet för män med 40%.