Evgeny Morozov och cyberutopism

Evgeny Morozov är en filosof som är extremt kritisk till internet och hur vi använder det. Han anser att det döljer nya former av kolonisering som är mycket mer skadliga och kraftfulla än de vi sett tidigare i historien.
Evgeny Morozov och cyberutopism
Sergio De Dios González

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 26 maj, 2023

Cyberutopism kan definieras som tendensen att se internet som ett utrymme för att försvara frihet och bekämpa auktoritarianism. Evgeny Morozov är en belarusisk filosof som radikalt motsätter sig denna idé. Faktum är att han varnar för den mörka sidan av internet och dess konsekvenser.

Morozov har studerat de politiska, sociala, ekonomiska och kulturella effekterna av teknik på djupet. Han framför en del hård kritik i sina böcker, The Net Delusion: The Dark Side of Internet Freedom och To Save Everything Click Here: The Folly of Technological Solutionism. Faktum är att han idag är en av de mest auktoritativa rösterna på detta område.

I mer än tio år har den här filosofen faktiskt varnat för priset vi betalar för det digitala samhället. Bland dess baksidor finner vi intrång i privatlivet, riggade val, dataläckor, falska nyheter och chockerande propaganda. Han är dock övertygad om att detta bara är början på en mycket mer omfattande nivå av kontroll.

“Big tech samlar in vår data, bygger produkter baserade på den och säljer den till Pentagon och investeringsbanker utan att vi får en enda euro tillbaka. Det är en strålande affär: en parasitisk ekonomisk modell.”

-Evgeny Morozov-

Evgeny Morozov, internetkättaren

Trots det faktum att han är en hängiven twittrare, är Morozov känd som en kättare på internet på grund av sina kritiska synpunkter på detta nätverk. Han är en av de filosofer som lyfte fram begreppet cyberutopism eller teknikutopism. Han varnar för att det finns en hel del naivitet bland allmänheten om den verkliga omfattningen av den virtuella världen.

Morozov menar att “ultrauppkoppling” gradvis har koloniserat våra liv. Dessutom hävdar han att teknikjättarna, som Google, Facebook och Twitter, inte lever på sin reklam så som många tror. Enligt hans mening går deras verksamhet ut på att samla in användardata och utifrån den skapa produkter som de senare erbjuder till samma användare. Till syvende och sist arbetar alltså deras användare åt dem.

Morozov konstaterar att teknologisk triumf är en biprodukt av slutet på det kalla kriget. Han menar att det får oss att tro att det är det enda sättet genom vilket vi kan observera världen. I själva verket är det som om det inte fanns något giltigt alternativt samhälle eller någon annan giltig kultur. Detta är dock inte fallet. Med det sagt verkar det som att Silicon Valley är den drivande kraften bakom beteendet i västvärlden.

Kvinna som utnyttjar internet
Även om internet är ett användbart verktyg för många människor, klassificerar Morozov det som en kontrollerande resurs.

Cyberutopism och diktaturer

Evgeny Morozov har inte alltid sett på internetvärlden och ny teknik på detta sätt. Faktum är att han blev intresserad av ämnet genom obeveklig cyberaktivism, med syftet att förändra världen. Han inspirerades av den arabiska våren och de politiska processerna i Georgien och Ukraina. Vid den tidpunkten såg han en frihetlig potential i nätverken.

Men med tiden blev han desillusionerad av kraften i den virtuella världen för att uppnå mer rättvisa och frihet. Han insåg att precis som detta utrymme gjorde det möjligt att främja nya idéer och förslag, var det också ett minfält där auktoritär propaganda och lögner florerade. Från att ha varit den “sista bastionen för yttrandefrihet”, har internet blivit ett effektivt verktyg för tyrannier, åtminstone på många ställen.

Morozov menar att orsaken till detta till stor del är att människor inte förstår hur den virtuella världen fungerar. De må använda internet dagligen och spenderar tid på sociala medier, men de är omedvetna om dess konsekvenser och implikationer. I själva verket menar han att vanliga medborgare omedvetet använder dessa teknologier till förmån för vissa krafter.

Kvinna som kollar på sin smartklocka
Enligt denna filosof kommer samhället att splittras mellan de få som förstår implikationerna av internet och en majoritet av digitalt utstötta människor.

Saker och ting kommer att bli värre

Det är uppenbart att Evgeny Morozov inte är en optimistisk filosof. Snarare tvärtom faktiskt. Enligt hans åsikt kommer internet i framtiden användas i kontrollsyfte i allt högre grad. Dessutom kommer världen att tudelas mellan en kognitiv minoritetselit, som känner till, skapar och återskapar den digitala världen, och en stor majoritet av digitalt utstötta människor. De senare är de som kommer att betala priset.

För att förklara denna uppfattning ger han ett enkelt och vardagligt exempel. En smartklocka mäter en persons vitala funktioner och samlar in mycket data om dennes livsstil. När denna information hamnar i händerna på ett försäkringsbolag, innebär det att många människor inte ens kommer att kunna köpa en av dessa produkter. Åtminstone kommer de att göra dem extremt dyra.

Detta exempel är rent illustrativt. Men det påminner om det som har hänt och kommer fortsätta att hända alltmer frekvent inom alla områden av livet.

Evgeny Morozov menar att många internettjänster i en nära framtid inte längre kommer att vara gratis. Kommer människor betala för att använda dem? Självklart. Många har trots allt redan gjort dem till en väsentlig del av sina liv. Den nya tekniken är en kassako för big tech. Liksom alla företag är deras främsta mål att uppnå så stor lönsamhet som möjligt och maximera sina vinster.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Rodríguez, I. S., & Morozov, E. (2014). Un paseo por el lado oscuro de la red: entrevista con Evgeny Morozov. Minerva: Revista del Círculo de Bellas Artes, (22), 66-71. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=4718142
  • Salomon, G. (1992). The different effects of technology in the development of the mind. Journal for the Study of Education and Development, 15(58), 143-159, DOI: 10.1080/02103702.1992.10822337
  • Silva Robles, C., Jiménez-Marín, G., Elías Zambrano, R. (2012). De la sociedad de la información a la sociedad digital. Web 2.0 y redes sociales en el panorama mediático actual. Revista F@ro, 15, pp. 14. https://idus.us.es/handle/11441/29116

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.