Tre experiment om leendets kraft
Det har förekommit flera experiment om leendets kraft för att försöka bevisa den; nästan alla av dem kom fram till samma slutsats.
Forskarna säger att det bara är människan som ler. Vissa personer kan dock uppfatta leenden hos sina husdjur eller andra djur.
Det vi vet är dock att det är ett uttryckt som har stor påverkan, både för den som ler och för de som får ta emot leendet.
Men du behöver inte lyssna på forskarna, för du kan utföra dina egna experiment och dra dina egna slutsatser.
Be exempelvis någon om en tjänst genom att visa ett allvarligt ansiktsuttryck och gör sedan samma sak men med ett leende. Se om svaret förändras.
Vi tenderar alla att lita på personer som ler. Vi har omedvetna mekanismer som låter oss upptäcka då en person ler autentiskt eller inte.
Då gesten inte är genuin så kommer leendet har en motsatt effekt och vi kommer inte lita på personen. Detta är en del av vad dessa experiment bevisar. Låt oss ta upp tre av dem.
Experiment om leendets kraft – socialt lim
Ett av de mest intressanta experimenten med leendes kraft utfördes av forskaren Ron Gutman. Hans slutsatser publicerades i Forbes Magazine i en artikel som kallades “The Untapped Power of Smiling”.
Med hjälp av denna studie lärde vi oss något intressant. Forskarna placerade en ung apa bredvid två personer. En av dem log och den andre log inte.
Djuret gick fram till den person som log. Testet upprepades flera gånger och fick samma resultat varje gång. Som du säkert ser så uppstår något liknande hos människor.
Artikeln ovan tar även upp en studie som utfördes vid Uppsala universitet, och den hade som mål att studera reaktionerna hos personer som uppvisade olika ansiktsuttryck.
Studien slog fast att personer som log tenderade att även få andra att må bättre och le. Ett leende fungerar därför som ett “socialt klister”.
Experiment om leendets kraft: man kommer ihåg ett leende
Ett annat experiment rörande leendets kraft utfördes vid Duke University i Durham. 50 frivilliga blev ombedda att interagera med en kvinna från en “resebyrå”.
Vissa av dem pratade med en kvinna som var allvarlig medan den andra gruppen pratade med en som verkade ledsen. Den tredje gruppen pratade med en kvinna som log.
Alla som interagerade med den leende kvinnan sade att de tyckte bättre om verksamheten. De sade också att de definitivt ville samarbeta med henne igen.
Samma forskare etablerade att en persons orbitala cortex aktiveras då denne är i närheten av en person som ler. Detta område har att göra med tillfredsställelse.
De fann även att ett leende ansikte gör att man kommer ihåg det bättre. Man tenderar samtidigt också att vara mer öppen för att samarbeta med folk som ler.
Falska leenden är inte till hjälp
1980 utförde den tyske psykologen Fritz Strack vid Würzburg universitet ett annat experiment rörande leendets kraft. Resultaten av denna studie blev väldigt populära trots att han hade en ganska så speciell metodologi.
Han slog även fast att om en person är ledsen och han tvingar sig själv till att le så kommer hans humör att förbättras.
Då 17 andra forskare från olika delar av världen försökte replikera Stracks experiment så fick de oklara resultat.
Det är anledningen till varför Eric-Jan Wagenmaker, psykologiprofessor vid Amsterdams universitet, valde att utföra en betydligt djupare studie för att analysera ämnet vidare.
Han utförde en undersökning med 1894 personer och en väldigt gedigen metod. Wagenmaker slog fast att det inte finns några bevis på att ett påtvingat leende förbättrar en persons humör.
Faktum är att han inte såg någon skillnad hos de personer som fejkade ett leende.
Som du kan se så är leenden inte bara ansiktsuttryck. Det måste även förekomma en riktig känsla för att de ska kunna vara effektiva. Du kan säkert hitta något som får dig att le och som förbättrar ditt humör.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rulicki, S. (2013). Detective de sonrisas: curso avanzado de comunicación no verbal. Ediciones Granica.