Farmakologisk behandling av migrän
Migrän är ett mycket handikappande fenomen i samhället. Det är därför det är viktigt att studera farmakologisk behandling av migrän för akuta och förebyggande syften.
Migrän är en återkommande och intensiv huvudvärk som vanligtvis uppstår på sidan av huvudet. Det kommer ofta med illamående och kräkningar, såväl som hyperkänslighet för ljus och ljud.
Det finns några typer av migrän:
- Migrän med aura: den signaleras av visuella förnimmelser som kallas för auras, varpå den verkliga migränen uppstår.
- En migrän utan aura är den vanligaste typen. Det är en form av ensidig, pulserande smärta med måttlig till allvarlig styrka som förvärras av fysisk aktivitet.
- Ögonmigrän visar sig som episoder av synstörningar; en drabbad person kan endast se ljusa områden eller helt tappa synen i vissa delar av synfältet.
- Föregående symptom på migrän under barndomen: ibland kan personer med migrän i vuxen ålder ha upplevt återkommande symptom som barn, som kräkningar, buksmärta och yrsel.
Riskfaktorer
Även om orsakerna till migrän inte är helt kända än så vet vi att vissa riskfaktorer kan främja detta problem. Bland andra:
- Stress är en av de viktigaste riskfaktorerna.
- Viss mat och dryck, såsom alkohol, choklad, kaffe och starka ostar.
- Intensiv fysisk träning.
- Extrema temperaturförändringar.
- Vissa läkemedel, som nitroglycerin och gemfibrozil.
- Sömnlöshet.
- Vissa lukter, intensiva ljud och starka ljus.
- Hormonförändringar hos kvinnor kan leda till episoder av migrän under bl.a. menstruation och klimakteriet. De kan även uppstå vid starten av graviditeter.
Farmakologisk behandling av migrän
Angående farmakologisk behandling av migrän så finns det två stora läkemedelsgrupper:
- De som används för akut behandling av attackerna.
- Förebyggande eller profylaktiska.
Migränbehandlingar ämnar att eliminera smärtan och symptomen. Det finns tre grupper av läkemedel som används i detta syfte:
- Specifika: ergotaminalkaloider är icke-selektiva agonistiska läkemedel för serotonin 5-HT1-receptorn, så de verkar på olika receptorer. De orsaker vissa oönskade effekter, såsom beroende. Triptaner är selektiva agonistiska läkemedel för serotonin 5-HT1-receptorn. De utövar en kärlsammandragande och antiinflammatorisk effekt på specifika receptorer, som HT1B och 5-HT1D. Ett av de mest välkända är sumatriptan.
- Icke-specifika: NSAID:er och paracetamol. Generellt är de inte särskilt användbara för akuta kriser av måttlig till allvarlig smärta, men rekommenderas för episoder av lindrig till måttlig smärta.
- Adjuvans: dessa är läkemedel för att behandla associerade symptom, såsom antiemetika för behandling av kräkningar.
Profylaktiska läkemedel för farmakologisk behandling av migrän
När en migränattack inte svarar tillräckligt på läkemedel eller om de inträffar så ofta att de kraftigt försämrar personens livskvalitet, då kan man vända sig till preventiva behandlingar.
Några läkemedel som används i detta syfte är:
- Propanolol
- Timolol
- Metoprolol
- Natriumvalproat
- Topiramat
- Botulinumtoxin (som i försvagad form kallas för botox)
I skrivande stund finns det flera nya läkemedel som visat sig vara effektiva och i stor utsträckning sakna bieffekter.
Vissa av dem agerar på peptidbanorna som är kopplade till calcitonin-genen. De är faktiskt monoklonala antikroppar. Det finns även andra läkemedel i kliniska studier som väntar på att godkännas.
För korrekt behandling av migrän bör du kombinera rätt läkemedel med andra icke-farmakologiska åtgärder.
Precis som att det är viktigt att ha en bra behandling för akuta kriser måste man även förebygga. Det kommer hjälpa dig att minska frekvensen och styrkan hos attackerna.
Enligt American Neurological Association är över 40% av alla personer med migrän odiagnostiserade. Därför ska du tala med din läkare om du ofta lider av svår huvudvärk.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rodríguez, S. C. (2018). Migraña. Panorama actual del medicamento, 42(415), 634-653.
- Deza Bringas, Luis. (2010). La Migraña. Acta Médica Peruana, 27(2), 129-136.
- Ribas, G. G. (2008). Fármacos profilácticos de la migraña. yTerapéutica, 6(1).
- Domínguez-Moreno, R., Vega-Boada, F., & Mena-Arceo, R. G. (2019). Nuevos tratamientos contra la migraña. Medicina Interna de México, 35(3), 397-405.
