Farmakologiska behandlingar för sömnlöshet
Sömnlöshet är ett av de vanligaste tillstånden och drabbar en stor del av befolkningen. Därför kan det vara bra att lära sig om farmakologiska behandlingar för sömnlöshet såväl som andra alternativ.
Sömnlöshet kan definieras som svårigheten att somna eller bibehålla sömnen. Ibland är detta tillstånd kopplat till organiska sjukdomar eller psykologiska såväl som psykiatriska problem.
Andra gånger visar det sig utan påtaglig orsak. Några av symptomen som kan inkluderas i denna diagnos är som följer:
- Svårigheter att somna.
- Sömn av dålig kvalitet som inte är tillfredsställande.
- Kortsiktig sömn.
- Att vakna mitt i natten.
- Trötthet när man vaknar.
- Problem under dagen kopplade till brist på sömn, såsom trötthet, koncentrationsbrist, minskad motivation, huvudvärk och oro.
Vissa experter inom detta ämne anser att dessa problem måste pågå i minst en månad för att det ska handla om diagnosen sömnlöshet. Det finns dock många olika klassifikationer och kriterier.
Enligt flera forskningsrapporter uppskattar man att runt 30% av alla vuxna drabbas av sömnlöshet någon gång under sitt liv. Närvaron av detta tillstånd ökar avsevärt med åldern och är högre hos kvinnor.
Vidare inkluderar några av riskfaktorerna:
- Humörsvängningar.
- Kroniska sjukdomar.
- Neurodegenerativa sjukdomar.
- Kronisk huvudvärk.
- Klimakteriet.
Sömnlöshet är ett tillstånd som kan påverka den drabbades livskvalitet. Risken för depression och till och med kardiovaskulära sjukdomar ökar hos individer som är drabbade.
Typer av behandlingar
För att kunna behandla sömnlöshet tillräckligt är det vitalt att ställa en bra diagnos och peka ut de utlösande faktorerna.
Ibland är det svårt att veta vad orsaken är, vilket kan leda till missbruk av farmakologiska behandlingar för sömnlöshet utan egentlig anledning.
Idag har vi dock många redskap för att diagnostisera detta tillstånd snabbare. Denna process är mycket viktig eftersom den slår fast typen av sömnlöshet patienten lider av så att rätt behandling kan väljas.
Det första steget för att etablera behandlingen är faktiskt att identifiera de underliggande orsakerna.
Behandlingen bör först fokusera på icke-farmakologiska åtgärder, eller vad som kallas för sömnhygien. Några av rekommendationerna är:
- Bibehåll en sömnrutin: med andra ord ska du ha specifika klockslag då du stiger upp och går och lägger dig.
- Se till att sovrummet är tyst.
- Undvik att dricka stimulerande drycker som koffein eller alkohol.
- Ät inte stora mängder mat innan du går och lägger dig.
- Undvik att använda teknik, som mobiler eller TV-apparater, innan du går och lägger dig.
- Försök att ägna dig åt avslappningstekniker.
- Ta inte tupplurar på dagen.
Farmakologiska behandlingar för sömnlöshet
I många fall räcker sömnhygien inte för att få bukt med detta tillstånd, och det är då vitalt att vända sig till farmakologiska behandlingar för sömnlöshet.
Det är dock viktigt att påpeka att dessa behandlingar endast ska utföras i samråd med och under uppsikt av en läkare. Självmedicinering är aldrig ett bra alternativ.
Många olika läkemedel används för dessa typer av behandlingar:
1.Hypnotika:
Bensodiazepiner:
- Kortverkande: alprazolam, lorazepam.
- Medellång sikt: lormetazepam, klonazepam (psykoaktivt lugnande).
- Prolonged action. bromazepam, klorazepat.
2. Antidepressiva:
- Tricykliska antidepressiva medel.
- Trazodon.
- Mirtazapin.
3. Antiepileptika, som gabapentin.
4. H1-antihistaminer, som doxylamin och defenhydramin.
5. Melatonin och derivat.
6. Valeriana och andra naturliga produkter.
Problem kopplade till farmakologiska behandlingar för sömnlöshet
Även om farmakologiska behandlingar för sömnlöshet generellt är effektiva så kan de orsaka bieffekter. Detta är något som ibland lett till viss kontrovers.
Bensodiazepiner associeras t.ex. ofta med letargi under dagen eller en jojo-effekt på sömnlösheten när man väl slutar med behandlingen.
Men när en medicinsk expert försöker behandla sömnlöshet utan att faktiskt ta reda på de verkliga orsakerna, då kan bieffekterna vara ännu värre.
Generellt är det bäst att börja med icke-farmakologiska behandlingar, såsom genom att använda naturliga produkter som melatonin, eller åtminstone mindre problematiska läkemedel som H1-antihistaminer.
Om det är nödvändigt att vända sig till bensodiazepiner är det bäst att välja alternativ med kort halveringstid, såsom alprazolam eller lorazepam.
Om du eller någon du känner lider av sömnlöshet ska du inte tveka att tala med en läkare. Denne kan hjälpa dig och ordinera den behandling som lämpar sig bäst.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Andrea, C. S. (2013). Insomnio: generalidades y alternativas terapéuticas de última generación. Revista Médica Clínica Las Condes, 24(3), 433-441.
- Sarrais, F., & de Castro Manglano, P. (2007). El insomnio. In Anales del sistema sanitario de Navarra (Vol. 30, pp. 121-134). Gobierno de Navarra. Departamento de Salud.
- Romero, O., Sagales, T., & Jurado, M. J. (2005). Insomnio: diagnóstico, manejo y tratamiento. Rev. Med Univ Navarra, 49(1), 25-30.